Novellix – Den skänkta timmen

Nu har jag läst de sista sidorna i min andra Novellix-novell. Författaren är en av de fyra tyska, Juli Zeh. Den skänkta timmenär ganska speciell upplever jag. För jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad som sägs eller inte sägs och jag vet fortfarande inte riktigt vad som hänt, eller inte…

Språket är emellanåt poetiskt i beskrivningar med mera, men dialogerna är väldigt korta och koncisa som en kontrast… Och jag vet verkligen inte riktigt om jag fått ihop alla beståndsdelar av den här texten i och med att jag inte vet vad som faktiskt hänt eller inte i boken. Fast samtidigt vet jag inte om det kanske är själva poängen?

Jag vet inte om hon brukar skriva på samma sätt, eller om det här hör till ovanligheten.

Enligt Svenska dagbladet är hon i alla fall ”den europeiska litteraturens mest oskattbara namn”. Vad det nu mer precist innebär?

Septemberläsningen…

… består sammanlagt av åtta verk.

Av dessa är en novell, och resterande sju romaner.

Räknar man antalet sidor är jag uppe i plus, minus 2495 sidors läsning.

Och att döma av titlarna, är två av åtta böcker på engelska, och resten på svenska.

Jag läste nästan ut ännu en Novellix-novell igår medan jag väntade på farbror doktorn… Så den ska jag läsa de sista åtta sidorna ur framåt kvällen… För jag måste verkligen plugga först och främst idag! Detta gör antagligen att vi kan plusa på en novell till månadens läsning och dessutom tänka oss 20 sidor, plus, minus på månadens antal sidor…

Jag kommer också redan nu nollställa kolumnen här bredvid med månadens lästa böcker, i och med att de återfinns i detta inlägg!

Enkät…

1. Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?

Jag skulle vilja tränga in i trollkarlsvärlden, så Harry Potters värld!

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?

Efter Du vet vart jag finns jag läser nu, kommer jag läsa Ursäkta att man vill bli lite älskad. Boken jag läser, av Rachel Cohn, och den nästkommande av Johanna Thydell.

3. Är det övervägande med kvinnliga eller manliga karaktärer i din bokhylla?

Karaktärer som i böckerna? Hm, då är det nog mestadels kvinnliga huvudpersoner i alla fall. Det kan jag säga utan att kolla efter… Men inte bara som tur är! Då hade jag nog nästan skämts… Eller jag hade det. En hel del.

4. Hur får du oftast boktips?

Jag får tips genom andra bokbloggare, genom diverse tidningar, och genom kompisar… Sedan är faktiskt biblioteken riktiga guldklimpar när det kommer till boktipsande.

5. Vad är det främst som lockar dig till att läsa en bok?

Jag skulle vilja säga att det är författarens namn i många av fallen (som man har en relation till redan, eller hört talas om), annars ligger det mycket i framsidan som är det man ändå ser först i handeln eller på biblioteket…

6. När blir en bok för lång?

Det där kan vara väldigt olika, beroende på vad det är för typ av bok, fack- eller skönlitteratur och sådär… Men en bok känns i alla fall för lång om meningarna aldrig verkar ta slut, ord man aldrig hört talas om verkar invadera boken och man börjar räkna sidorna tills nästa kapitel… Att räkna sidorna där, det är ett varningstecken!

7. Sämsta boken du läst?

Jag har svarat på en liknande fråga här.

8. Vilken bok borde ALLA läsa?

Samma med den här frågan, som återfinns här.

9. Vilken genre finns det mest av i din bokhylla?

Ungdomsböcker, får jag väl svara på den. (och snart kanske kategorin kurslitteratur, går om skönlitteraturen i antal!)

10. Minst av?

Biografier och memoarer.

11. Måste du läsa ut alla böcker du börjar med?

Jag är envis, så för det mesta, ja. Jag försöker in i det sista. Så om jag inte läser ut en bok är den verkligen inte något jag kan ta mig an av olika anledningar just för den stunden!

12. Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?

Min kurslitteratur hellre än skönlitteraturen i alla fall! Kanske brinner mina ordlistor bra? Mitt finska lexikon hemma är ganska tjock, till exempel, även om det är en av mina sista böcker utanför den skönlitterära genren jag skulle offra!

13. Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du ska vara den bok som sparas och varför?

Det skulle väl vara Harry Potter, bara för att den betytt så mycket för mig som innan varit skeptiker till böcker i samma genrer! Den är viktig! Och vilken av böckerna som helst!

14. Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?

Det skulle ju vara perfekt att få lov att vara med som elev på Hogwarts… Men. Jag tror jag skulle skriva in mig själv i Tusen gånger starkare, och hoppas att jag skulle vara en lärare med rätt anda att dämpa de tydliga orättvisorna i hur tjejerna respektive killarna behandlas olika…

15. Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?

Här i Sverige skulle det antagligen betyda Johanna Thydell eller Jenny Jägerfeld, i och med att de både skriver bra, och lite åt det hållet jag vill skriva. John Ajvide Lindqvist, är annars en av mina favoriter!

16. Vilken bokkaraktär hatar du mest?

Hatar? Det är ett sådant startk ord…  Draco Malfoys pappa i Harry Potter, skulle jag kanske säga. Jag vet att många hatar Voldemort och Malfoy till exempel. Men det känns som om Malfoys pappa är avskyvärt kallhjärtad och en av de kanske egentligen mest onda. Malfoy har ett hjärta, och Voldemort verkar i alla fall ha haft…

17. Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?

Svaret på denna fråga återfinns här.

18. Vilken typ av böcker behövs det fler av?

Böcker som bryter mot de traditionella könsrollerna, där författaren vågar gå emot typiskt manligt och kvinnligt. För jag anser att tjejer inte överlag är kvinnliga, och killar manliga. Inte om vi tänker typiska manliga och kvinnliga attribut…

19. Bästa barndomsbok?

Talar vi tidig barndom så fick jag ut mycket av Pettson och Findus och alla inspirerande och fascinerande bilder. Vilka detaljer! Fantasin spann på helvarv tack vare dem!

Enkätfrågorna hittades hos Bokclara.

Niceville

Kathryn Stockett är författaren bakom Niceville som utspelar sig i USA:s Mississippi där rasåtskillnaden var som störst, kanske i hela USA. Vi talar 1960-tal, och boken tar sin början innan Martin Luther Kings tal om att han hade en dröm… Boken slutar en tid efter detta världsberömda tal.

Jag vill inte gå in för mycket på boken, bland annat för att det är höstens bok hos Beas bokhylla. Diskussionsdatum är fastslaget till den 13/11, så jag tänker att jag diskuterar boken mer ingående på hennes forum för höstens bok senare.

”Tre kvinnor, två världar, en historia”, står det på framsidan, och det är en ganska bra beskrivning av boken faktiskt. Kvinnorna är Aibileen, Minny och Miss Skeeter, alla starka kvinnor med något i huvudet, även om de självfallet är formade av den rasåtskilda värld de lever i. Därför blir det två världar – de svartas och de vitas. Fast i och med att deras vardagar korsas då de lever i samma stad, delar de en historia…

Verkligheten är brutal. Stockett skriver att det är fiktion, men jag vill påstå att sanningshalten kvarstår. Det var inte lätt att leva på 60-talet i USA:s Mississippi! Jag ryser av obehag när jag tänker på att människan, som begåvats med ett logiskt tänkande och känslor, kan vara så förrädiska i sitt sätt att se på saker, så att färgen ska spela roll på våran hud! Som om det hade med saken att göra! Som om det faktiskt berättigade rasistiska tankar, rasbiologiskt tänkande och olika rättigheter!

Kanske är det här en bok som är nyttig att läsa! För att få perspektiv på saker och ting, och både förstå att det har blivit mycket bättre i världen, men att det finns mycket kvar att sträva efter också! Människovärde, det är något att fundera över i allra högsta grad. Finns det? Finns det inte? Är vissa människor mer värda än andra? (och passa noga på svaret på sista, tänk efter!)

Jag tror verkligen att böcker kan ge nyttiga perspektiv man behöver för att skapa etik och moral! Religion är inte nödvändigt… Man kan behöva en god bok för att se att det finns så mycket perspektiv att ta in, innan man tycker, tänker och menar!

Det är bara fiktion, kanske någon argumenterar. Visst, men sanningshalten kan vara hög för det! Författaren hittar ju ändå inte på allt, alla har vi ju preferenser..! Eller hur?

Smuggla in…

Jag har snart bara 100 sidor kvar i Niceville. Och eftersom jag skapade någon slags att-läsa-hög strax innan Bokmässan, så ska jag väl försöka hålla mig lite till den, men med några undantag… Jag hade nämligen tänkt smuggla in en bok från mässan mellan varje bok. Vilket innebär att jag hoppar på ett fynd från Bokmässan efter den här boken, för att sedan ta mig an Johanna Thydell, och så vidare…

Det är tur att jag har lite självbehärskning… Annars hade jag redan i  söndagskväll börjat slalomläsa säkert alla fynd på en och samma gång! Bara för att jag vill läsa alla Bokmässefynden så himla mycket! Och jag är väl medveten om att det kanske snarare heter ”Bokmässo-” och inte ”Bokmässe-”, men budskapet går fram, vilket är det viktigaste!

Novellix – Spår i snön

Igår på bussen hem från Göteborg och bokmässan, så läste jag Jonas Karlssons novell Spår i snön. Jag har sett honom på filmduken och i TV-rutan, men aldrig läst något av honom. Jag har lite grann missat att han även är författare och förstod kanske inte riktigt ens att så var fallet förrän nu i somras…

Hans och hennes och Mannen under trappan, har jag bland annat sett honom i. Och han är en av våra svenska skådespelare som lyckas bra i och med att han går direkt in i hjärtat och sätter fart på känslorna! Och jag kan ju meddela att jag inte vågade kolla klart på Mannen under trappan, fast jag kollat mycket på skräck och gotik… Det var för vardagsnära just då på något vis, jag bodde inte ens med mina katter på den tiden, utan själv – som i alldeles själv.

Men nu tillbaka till Spår i snön. Det är ”Novellix” tredje utgivna novell, och novellerna går under slogan – ”stories to go”. Jag gillade novellen. Språket var lätt att ta till sig och situationen till en början i alla fall, vardagsnära. Sedan kan man säga att relation och känslor mellan några personer, gör att det vardagsnära får en liten otäck underton, eftersom vem som helst kan bli galen när känslor som kärlek och hat tar överhand.

Det är kul att försöka förstå bilden på framsidan. Till en början kan man inte det. Man vet inte vart historien kommer ta en. Man vet inte vad man har att vänta. Men efter att ha läst sista sidorna i den smidiga och nätta pocketen, förstår man att bilden är noga uttänkt, och att den är nästan poetisk i sig!

Mer Jonas Karlsson i framtiden? Ja, mycket möjligt.