Barnflickan

Debutromanen och tillika skräckromanen av Hanna von Corswant, ”där mörka familjehemligheter döljs i ödsliga korridorer och låsta rum.”

Men personligen tycker jag att det utlovas mer än vad jag får på något sätt. Jag lockas så mycket av baksidetexten, av ordet ”skräckroman” och spänningen börjar visserligen från start när man inser att Karin kommit till Frankrike för att vara au pair, trots att pojken i familjen inte längre lever…

Det är en psykologisk roman, och jag kan förstå att den är med klassisk, precis som baksidan utlovar, och även om de rätta beståndsdelarna är där för att förklara varför Karin inte åker hem direkt när hon börjar se att det verkar vara något väldigt konstigt med hela situationen, och att det också finns en förklaring till varför hon tvivlar på sin egen förmåga, så är det något där…

Boken är bra, men jag tror att den är mystisk och spännande, men att ett tempo jag inte finner skulle gjort mig mer till freds på något sätt. Beskrivningarna i boken är vackra och meningarna långa, men emellanåt kan jag känna att det inte är det jag vill ha, utan mer rytm och tempo…

Det är en intressant historia, då logisk förklaring finns till viss del, men till annan del inte… Och det är alltid lika imponerande att någon kan ha skräckidéer som senare kan bli en bok, en hållbar historia om än med en del mystiska frågetecken, som jag personligen inte tycker stör i en klassisk skräckberättelse, bara de inte blir för många.

Slutet ger lite att tänka på. Man undrar varför familjens hemligheter dols, och man undrar varför familjen handlar som de gör… Om de nu gör det? För vad är sanning, och vad är inte det..?

Lite drar jag en parallell till Jane Eyre, när det kommer till att gömma undan familjehemligheter på husets översta våning… Och sättet familjen beter sig på i övrigt, kan kanske härledas till någon form av psykologisk formalitet i sättet att uttrycka sig, verka öppen, men aldrig svara och egentligen dölja… Sådana vibbar man kan få av karaktärer i filmer ibland inte minst, typ, The Others

Ja…

6 thoughts on “Barnflickan

  1. Sofia i Bokmilaskogen skriver:

    Jag har också en stark känsla av ”The Others” med den här boken. 🙂 Återkommer med mer kommentarer när jag läst ut hela, men det ser ut som att vi tycker väldigt lika!

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s