Bloglovin

Ja, nu finns jag med på Bloglovin, har ett konto och har efter några minuters hjärngympa kommit fram till att jag i alla fall har lyckats koppla min blogg till mitt konto, samt lägga till fem andra bokbloggar att följa.

Jag har till och med lyckats att infoga ikonen till höger på bloggen, så att man kan klicka där om man vill följa min blogg. Och det är det jag gör för idag i bokbloggsanda. Nu är det dags att låta datorn vila tills imorgon då jag ska summera juli månad.

Annonser

Kalla kårar – Mitt liv som varulv

I enlighet med mitt inlägg om bokstaven ”K” i min bokhylla kom jag bland annat in på Kalla kårar – serien som fick mig att upptäcka de rysligare historierna när jag var yngre. Det började med att jag läste just Mitt liv som varulv och eftersom boken endast är 124 sidor lång, bestämde jag mig för att läsa den, denna sista och växelvis regniga dag i juli … En omläsning med andra ord, även om det var en tio år sedan jag läste den sist. Jag vet att den dessutom har varit utlånad till min lillasyster, till kompisar och jag tror att kanske till och med mamma har bläddrat i den …

R. L. Stine vet hur man skapar spänning på få sidor, hur man på något sätt ändå komprimerar en läskig historia så att den passar en yngre publik. Det är kanske väl genomskådliga övergångar i kapitlen ibland där man nästan alltid lämnas med en cliff hanger. Samtidigt är det det som gjorde läsningen så spännande och längtansfull. Man visste att man skulle vilja läsa i princip hela boken i ett – helst inte lägga ifrån sig den ens vid middagsbordet. Han är också ganska genomskinlig, men ändå samtidigt skicklig när det gäller utplanteringar som gör att man är osäker på vem man faktiskt kan lita på …

I just den här boken är Alex huvudperson. Han har fått flytta tillfälligt till sin faster Marta och farbror Colin då hans föräldrar är ute och reser i jobbet. Han kommer till Wolf Creek, där samhället är litet och skogen är påtaglig och stor. Alex själv tycker det är trevligt som omväxling då han är inbiten stadsbo. Detta ger honom också andra förutsättningar att utveckla sitt intresse för fotografiering – delvis för att Marta och Colin är professionella fotografer, men också för att han kommer få fotografera något alldeles nytt. Men han ska se upp för vissa saker – familjen Marlings i det förfallna grannhuset, och skogen nattetid … Och fast han har hört talas om att det inte finns vargar i skogarna längre, så hör han något yla om nätterna i fullmånens sken …

Lite nostalgisk blev jag också när jag hittade serien som gjorts på böckerna på youtube. Introt minns jag så himla väl:

 

Jag hittade också de tre avsnitt ihopklippta som bildar Werefolf Skin, vilket är bokens orginaltitel. Den håller sig delvis till historien, men ändå inte och karaktärerna är inte lika trovärdiga eller levande i serien som i R. L. Stines böcker. Det frambringar minnen och är med dagens mått kanske lite b, så jag måste ju säga att boken är sååå mycket bättre:

 

Nostalgitrip i vilket fall, och ett bra avslut på juli månad som i enlighet med min sommarläsning brukar sakna den rysligare touchen (den som brukar återkomma naturligt med hösten, de mörkare kvällarna och vindens envisa vinande).

Bok 10 av 15 …

Dags att publicera bok nummer tio i 15 böcker-utmaningen. Det ska vara en bok som har med något uppifrån att göra. Jag fastnade för ordet uppifrån och undrade hur jag skulle tolka detta, men jag har beslutat att tolka det såhär:

För uppifrån kommer stjärnorna, så jag kopplar främst samman titeln med något uppifrån. Och i Jennas rum så är ju ändå saken den att hennes självlysande plaststjärnor befinner sig i taket – och uppifrån enligt hennes perspektiv.

Det här är en av de böcker som verkligen berörde under gymnasiet och det var tack vare Johanna Thydell och I taket lyser stjärnorna som jag hittade tillbaka till det lustfyllda i att själv skriva …

Avsluta serier: För evigt

Efter ännu en natt på jobbet är nu Maggie Stiefvaters För evigt utläst. Sista boken i serien om vargarna i Mercy Falls är utläst och jag som varit rädd att ta mig an boken på grund av rädsla för besvikelse, hade kanske inte behövt vara alls särskilt rädd kan konstateras efter att sista sidan nu är bortbläddrad och läst. Jag var ju rädd att den tredje boken skulle bli för klyschig, puttinuttig och bara alldeles för förutsägbar … Men jag tycker Stiefvater är bra på att kringgå detta och skapa frågetecken jag inte varit beredd på, fler orosmoment, en viss osäkerhet för hur framtiden kommer se ut för – inte bara Grace och Sam – utan för samtliga med koppling till vargarna …

Jag vill inte gå in för mycket på handlingen. Det är trots allt tredje boken i en triologi och jag tycker att den här boken, tillsammans med den första, är de mest läsvärda, även om andra boken tillför något, även om den inte känns lika lockande, medryckande eller bra. Det var i den jag fick en föraning om att den här boken kanske skulle bli en rakt igenom klyschig liten snipp, snapp, snut, så var sagan slut … Men jag är glad att jag hade fel.

Känslorna Grace och Sam har för varandra, och det han är beredd att offra för hennes skull… Ja, vad ska man säga? Det är en äkta kärlek mellan dem, och jag frestas av tanken att ha en egen Sam här hemma – fastän han kanske är en mer dovare Sam i den här boken av skäl … Men det där som finns dem emellan som är starkt och tillitsfullt tycker jag att Stiefvater beskriver utan att beskriva alldeles för mycket. Det är så det ska vara tycker jag, och hon har stor hjälp av att hon växlar perspektiv i berättandet eftersom det ger ett annat utrymme att säga lite mindre än för mycket utan att skapa missförstånd.

Cole, som jag mötte först i Feber, måste jag säga att jag börjar gilla mer och mer i den här boken. Han gör verkligen en resa, både känslomässigt, men också som person. För att inte riskera att säga för mycket stoppar jag utlägget om Cole här, men jag kan inte låta bli att tänka på vissa av scenerna när han är med, vad han säger och vad han gör … Den Cole jag lär känna i den här, skulle jag gärna vilja träffa. Jag tror nämligen att han skulle kunna få mig att le.

En serie är avslutad i Nellons utmaning jag deltar i. Innan 2013 kommer ska jag ha läst ut tre påbärjade serier, varav jag har böcker kvar att läsa i Harry Potter-, och i Hunger Games-serien för att ro hem det! En av tre serier – done!

Till boklådorna

Nu har jag sett till att samla en hög böcker som jag ska lägga i boklådorna jag upptäckte här om dagen:

Nu kanske inte titlarna syns jätteväl, men det som kommer ges bort är:

  • Kieris Majas morsas kompis sambo
  • Casts Marked
  • Hambergs Mossvikefruar
  • Moores The Ex Files
  • Världens elakaste citat
  • Kadefors Nyckelbarnen
  • Höjers Rysliga spökhistorier
  • Pohls Jag är kvar hos er
  • Fossums Älskade Poona
  • Fossums Mordet på Harriet Krohn
  • Fossums Se dig inte om!

Jag hoppas att jag kan kapa hem något också. Ekonomin brukar vara knaper som student i augusti, så det blir inga bokköp till fullpris förrän till hösten …

Att jobba natt…

image

… innebär att man bland annat tar med sig en bra bok man kan läsa tills man är säker på att barnen på kortis verkligen sover. Men eftersom jag i natt jobbade min allra första blev det varken mycket sovet eller läst. Jag försökte mestadels lära känna alla nya ljud.

Men jag kom åtminstone en trettio sidor i För evigt och befinner mig nu i mitten av romanen.

Bokbytarlådor

Jag blev så glad igår när jag upptäckte en bokbytarlåda på ett träd längs med gång-/cykelbanan nere på Vätterstranden här i Jönköping. Sedan upptäckte jag en låda till och kunde inte motstå att gå tillbaka idag och knäppa en liten bild på denna fantastiska idé som får mig att gilla Jönköping snäppet mer än innan dessa lådor upptäcktes …

Bokmoster är en av dem som också upptäckt detta fantastiska i staden där vi bor och jag länkar likt henne hit. Äntligen ett bokigt initiativ som går i min smak och som man inte kan gå miste om på de platser lådorna hänger. Igårkväll skymtades minst fem stycken böcker i varje låda jag såg, i morse var det endast en eller två böcker kvar och inte gårdagens skörd vill jag lova. Så detta initativ verkar fungera! Jag ska imorgon gå igenom min bokhylla och rensa bort lite böcker jag tycker att någon annan kan få chansen att läsa. Jag tror att min bok som söker nytt hem ska få flytta in i en låda, samt Kieris novellsamling som jag läste ganska nyligen – bland andra …

Jag avslutar inlägget med en stor applåd!