Hetta och vitt

Hetta och vitt av Mare Kandre, är nog det bästa jag läst hittills i kurslitteraturlistan. Jag rekommenderar den här novellsamlingen varmt och kan inte förstå att jag inte läst henne tidigare? Okej, jag kan förstå och säger bara – vad är det med mitt motstånd till böcker eller författare under vissa perioder när jag tycker att jag hört lite för mycket om dem? Jag måste sluta upp (men jag vill inbilla mig att jag blivit lite bättre)!

Vid en första genombläddring ser det ut som en roman, varje novell ser ut som ett kapitel. Men dessa kapitel är i själva verket noveller, tretton stycken till antalet och även om de är vitt skilda noveller, anar jag kopplingar mellan några av dem – de som behandlar krig, och de som handlar om barn på ett eller annat sätt…

Någonstans blir Mare Kandre en kvinnlig motsvarighet till John Ajvide Lindqvist för mig, fast hon inte är skräckförfattare, utan för mig mer mystisk och jag hamnar i de rysligare känslorna, i det där mystiska dimmiga där jag fastnar i gråa vardagar, tankar, liv, men där det mitt i allt det obehagliga är så vackert skrivet. Jag som läst om skräck och gotik i litteraturen på högskolan, håller med om att Kandre är gotisk – labyrintism, ruiner, förfallenhet, hopplöshet och speglar och avspeglingar (bland annat fotografier) är återkommande. Och hon är inte typiskt kvinnlig i språket, vilket också tilltalar mig mycket.

Den novellen jag gillar bäst är skriven ur en flickas perspektiv och återfinns som kapitel/novell nummer två:

”De hade lekt i grustagen bland de lila blommorna, vid skogsbrynet, intill träskjulet, hela dan.
Hade hoppat, sprungit, förlorat sig fullkomligt i allehanda fantasilekar, jagat varann i cirklar, tröttnat på detta, blivit sams, börjat om igen, och de skulle just till att gå när hon såg henne –
Flickan.
Hon stod i skogsbrynet, var först bara urskiljbar som en lysande, vagt flimrande kontur, men blev snabbt allt tydligare, ja, konturerna fylldes efterhand i och lyftes fram och ett ansikte framträdde under granarna –
Ett ansikte med två underligt platta, blänkande stålblå, stirrande ögon i, pepprat med fräknar, med dockliknande liten blänkande knappnäsa som såg ut att vara hård och tunna, blodlösa, hårt sammanpressade läppar.” (sid. 17).

(Och jag blir galen på att inte kunna göra indrag!)

Ensamheten är påtaglig på något sätt, eller utanförskapet. Hon leker också med gränslander verklighet och övernaturligt, vilket jag tycker om. Känslor är påtagliga, och då främst känslor som på något sätt inte är bra och som leder till det grå. Poesi som jag älskar, tycker jag mig åtefinna i klangen i språket när Kandre skriver novellerna. Inte minst då hon väljer att skriva ”hetta och vitt”, som vid en första anblick kan verka som en jättekonstig blandning, men klingar rätt, åh, så rätt där denna mening återfinns.

Och självfallet har en av mina markeringspennor läckt rosa färg i ena hörnt på den här boken jag absolut kommer spara. Det är så typiskt bara, eftersom jag gärna vill vårda mina böcker med omsorg. Det hade känts mindre jobbigt om någon annan bok i kurslistan blivit lite knalligt rosa i pärm och några sidor uppe i kanten – men icke då!

Nu när jag äntligen låst något av Kanske är det dags att inse att jag borde läsa Aliide, Aliide, som jag hört så mycket om. Och i och med att Mattias Fyhr har kommit ut med en avhandling där Mare Kandre är i fokus, borde man väl också läsa den. Inte minst för att han är forskare på skolan, utan för att jag på ett sätt är skyldig honom det, då det var han som öppnade mina ögon för Mare Kandre redan för tre höstar sedan. Och han kände henne när hon levde, så det blir på riktigt något intressant.

5 reaktioner på ”Hetta och vitt

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s