Korparna

Oj, oj, oj, säger jag bara. På många olika plan. Först var det ojande för att jag tyckte det var svårt att komma in i bokens språk, och sedan var det oj, för att jag kände så mycket i huvudpersonen Klas ställe. Och nu efter att ha läst ut boken så känner jag att:

1. Oj – slutade den nu och såhär?
2. Oj – vilken skildring och berättelse!
3. Oj – vilken fart de sista tvåhundra av fyrahundra sidor ändå fick (jag som i början trodde att det skulle ta mycket längre tid att slutföra boken).
4. Oj – för sammantaget – vilken bok!

Jag gillar fåglarnas del i Klas liv, att han är en pojke i tonåren som vågar vara sig själv, aldrig släpper intresset för fåglarna, även fast han inte har det så himla lätt eller roligt hemma. Pappan är inte som andra pappor, och mamman tvingas balansera pappans ”humör” genom att sätta faderns framför barnen på ett sätt. Det här är verkligen en relationsskildring utav ett slag jag aldrig innan stött på, och jag gillar det!

Språkligt var det svårt att komma in i boken. Till en början. Sedan gick det mycket lättare. Jag upplever Bannerheds språk som delvis talspråkligt i och med att han många gånger använder ofullständiga satser, börjar meningen med ”Har…” istället för ”Jag har…”, eller då han också blandar fullständiga och ofullständiga meningar i samma stycken. För mig var det lite av ett hinder de första trettio sidorna, men sedan hade jag kommit in i språket.

Gestaltningarna av personer i Klas liv, är trovärdiga och man berörs av förhållandena i boken, även om man anar att de flesta förhållandena är komplicerade och kanske snarare negativa än positiva.

Lantbruk utan maskiner är det som gäller på Klas familjs gård i Småland på Undantaget. De har kossor, åkermark och man känner av att de ligger ett snäpp efter i en tid där lantbruket börjar moderniseras. Detta tillsammans med SOS-numret 90 000, säger lite om vilken tid Klas historia utspelar sig.

Klas är så rädd att han ska bli som sin far. Han vill inte vara annorlunda i huvudet, mumla, se världen ur ett annat perspektiv än andra och höra saker som inte andra hör. Men någonstans förstår vi också att Klas inte är som vem som helst. Och han är så rädd att sängvätandet innebär att det är i pappans fotspår han följer i och med att det står i en bok hemma att barn i hans ålder inte bör kissa i sängen om nätterna, att de bör få psykiatrisk hjälp.

Bannerhed fick Augustpriset för boken. Jag unnar honom detta och ser fram emot ett författarbesök av Tomas Bannerhed i egen hög person på högskolan nästa vecka!

4 reaktioner på ”Korparna

  1. Hanna skriver:

    Vilken fin beskrivning av boken. Nu blir jag ännu mer sugen på att läsa den än jag redan var …

    Sv: Åh, vad roligt att höra! Novellstadie är ju bra (jag skulle skriva noveller om jag bara kom på några bra novellidéer …). Och jag ville göra NaNoWriMo förra året men insåg att jag inte hann, och kommer nog inte hinna detta år heller. Tråkigt, för det är ju så himla bra! Jag har bara gjort det en gång (för typ fyra, fem år sen kanske?) och älskade i synnerhet alla peppande mejl med skrivtips man fick från ”riktiga” författare. Vilka årskurser utbildar du dig till lärare för? Det måste vara härligt att bara ha ett år kvar.

    • ielinashylla skriver:

      Tack! (: Den är ganska manlig, men läsvärd. Se gärna mitt inlägg med kursens möte med Bannerhed som författare och Augustprisvinnare. Det var ett jättetrevligt tillfälle och jag känner mig motiverad att lyckas få något jag håller kärt publicerat i framtiden. (:

      Jag har nog fastnat i novellstadiet ganska rejält faktiskt, men jag gillar de där ögonblicksskildringarna så himla mycket. Jag har mer sådana idéer än större. (: Jag tänker också att noveller är ganska tacksamt som små idéfrön och också tacksamma för målgruppen som jag ändå tänker mig är tonåringar/ungdomar¨när jag skriver.

      Med det sagt ska jag faktiskt bli gymnasielärare i svenska och religion. Jag funderar på att kanske läsa in filosofi i framtiden också. (: Jag trivs himla bra med valet att läsa kreativt skrivande, inte bara för egen del utan även som blivande lärare. Tror jag har nytta av det sedan när eleverna ska skriva. Hur ser din höst ut – blir det mycket skrivande eller mer annat? För mig är det mestadels läsning, plugg och tid med nära och kära. (: Ska försöka bli bättre på att gå på teater har jag bestämt!

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s