Jag kan även meddela…

… att Lolita av Nabokov numer utgör en slalombok till annan läsning framöver då jag upplever den som så pass seg att jag inte endast kan koncentrera mig på den. Jag tycker fortfarande den är intressant cirka fyrtio sidor in i boken, men det blir alldeles för tung läsning för att jag ska kunna ro hem den i ett nafs. Den har nämligen påverkat min läslust till att nästan bli helt obefintlig just för att den är så pass tungt skriven som den är.

Detta beslut har i alla fall resulterat i två novellers och två romaners utläsning den här månaden (i jämförelse med att det hade kunnat bli noll stycken totalt). Jag reser även bort en kort sväng med två kompisar över helgen nu (den enda lediga av två sammanlagda helger i sommar) och boken i nedanstående inlägg gör mig sällskap. Jag, boken, packningen och mina vänner ska nämligen till Köpenhamn, på en så kallad ”minisemester”.

Harry Potter och Hemligheternas kammare & Harry Potter och Fången från Azkaban

rowling-j-k-harry-potter-och-hemligheternas-kammare[1]Förra sommaren pratade jag om att jag skulle försöka läsa ut de Harry Potter-böcker jag inte själv läst ännu – bok 1-3 (i och med att jag läst från och med fjärde boken på egen hand). Och i och med att jag läste första boken förra sommaren valde jag nu i lördags att påbörja Harry Potter och Hemligheternas kammare för att igår läsa ut den och påbörja Harry Potter och Fången från Azkaban, som lästes ut nu på morgonen. Med detta sagt har jag verkligen tagit tag i Harry Potter-böckerna, och detta blir mycket tack vare min sommarkurs verkligen en Harry Potter-sommar för min del. Jag har nu läst ikapp så att jag rent tekniskt har läst alla Harry Potter-böckerna en gång vid någon tidpunkt, även om jag kommer välja att läsa om, eller som jag vill kalla det, återläsa resterande böcker.

hp-fangen-fran-azkaban_96400635[1]Jag älskar böckerna som fortfarande är sådär mysspännande. Harry Potter är fortfarande ung, äventyren är sådär lagom otäcka och jag tycker ändå att J. K. Rowling fångar barnen i Harry, Ron och Hermione, där också de vuxna dragen av skärpthet speglas framför allt i Harry och Hermoine. Det mörka börjar även komma närmare, vilket jag känner till stor del tack vare dementorerna i Harry Potter och Fången från Azkaban… Jag reflekterar såklart över de skillnader och likheter som kan observeras i filmerna i förhållande till böckerna (även om jag måste se om filmerna med böckerna i färskt minne) där jag ändå tycker mig ana en del actiontillägg i filmatiseringen av Harry Potters andra och tredje år på Hogwarts. Det här är inget som direkt stör mig, utan jag ser kvalitéer med både filmerna och böckerna som jag älskar delvis för att jag har så många fina minnen till dem (de här tre första Harry Potter-böckerna nu blir tre fina sommarläsminnen till exempel).

Jag börjar komma in i den där stämningen igen, där jag hamnade första gången jag läste Harry Potter och närmare bestämt den nästkommande Harry Potter-boken på min lista: Harry Potter och den Flammande bägaren. Jag drabbades av en stor lust att bli kallad till Hogwarts, för det måste bara blivit någon miss för ett x antal år sedan. Right?

I övrigt vill jag inte säga för mycket om böckerna just nu. Jag sitter då jag har lite tid över och läser röster om hur man kan tolka Harry Potter kritiskt, vilket ändå är väldigt intressant. Det är intressant att få mer än sitt eget perspektiv på saker och ting, särskilt när de kritiska rösterna faktiskt får en att tänka lite extra på hur vissa kan tolka Harry Potter, vars vanligaste genretillhörighet verkar klassas som fantasy och barn- och ungdomslitteratur (och även där finns det många sätt att se på det hela)…

Novellix: Huset Ushers undergång

Huset_Usher-320x451[1]Jag läste igårkväll ut Huset Ushers undergång på mitt jobbpass. Och jag har egentligen inte så himla mycket att säga om den. Jag tyckte den var okej, men inte så mycket mer än det av den anledningen att jag tycker det var mycket tjafs och liten verkstad (för Poe har jag läst innan och uppskattat mycket).

Sedan vet jag inte om det har att göra med att jag oftare uppskattar Poe på engelska. Men det här kändes liksom lite väl trist och platt på sitt sätt… Jag hade nästan hoppats att berättelsen skulle visa sig vara en vampyrberättelse eller vad som helst annat än det det till slut mynnade upp i. Slutet var inte heller så mycket för världen…

Ja, det här var inte direkt en favorit. Den är okej, men inte mer än det. Jag hade förväntat mig så mycket mer i och med att det var Poe…

Novellix: Det sällsamma fallet Benjamin Button

Äntligen har jag läst ut det första verket den här månaden med Det sällsamma fallet Benjamin Button. Jag har det inte lätt med läslusten nu kan tillkännages, men det brukar alltid komma sådana här svackor även om det här nog är den värsta sedan jag startade bloggen för snart två år sedan.

benjamin_button[1]Kort och gott kan jag säga att jag gillade att läsa den här novellen. Den är både charmig, lite sorglig och väldigt rakt på sak. Jag som även sett filmen kan tycka att jag nog uppskattade den här versionen mer då den inte är lika romantiserad. Jag reflekterar mycket mer nu när jag läste novellen om det här med individanpassning som inte direkt verkar tillämpas när Benjamin Button föds och är åldring istället för baby. Hans föräldrar behandlar honom som det de förväntat sig och ignorerar att Benjamin redan kan prata, ju är vuxen och har vuxenbehov … Han får istället sitta där med sin skallra, mat som passar sig för de yngsta och så vidare…

Jag tycker med detta att novellen går att diskutera med fördel. Inte minst för att den är skriven med en glimt i ögat där det känns som att alla i Buttons omgivning bara väljer att bortse från Benjamins omvända livscykel, där det hela tiden förträngs på ett nästan allt för klyschigt sätt att han föryngras istället för att bli äldre. Man kan diskutera föräldraskap, familjeband och känslor, samtidigt som man kan prata om vad det är att vara och/eller behandla annorlunda.

Jag blir mycket nyfiken på att läsa mer av F. Scott Fitzgerald, så en dag i framtiden, kanske, kanske jag tar mig an  Den store Gatsby?!

Livstecken…

Jag lever och mår bra, men läser knappt. Jag tror att jag behöver komma in i sommarlunken där jag först och främst måste lära mig att balansera jobb och sommarkurs!

image

Jag har i alla fall kommit över trettio sidor i Nabokovs Lolita. Fastän jag mest snarkar till om kvällarna utan att först hinna läsa…

Majläsningen

Oj, oj, oj, vad tiden har gått! Jag kan knappt fatta att juni är här, att det redan är den sjätte och att jag igår tog examen! Jag har hållit på som en tog med uppsatsen, jag håller just nu på som en tok med examensfestförberedelser, så med detta är jag ändå ganska nöjd över att kunna säga att jag har läst lite i maj, och i alla fall påbörjat en bok i juni. Den påbörjade är Lolita av Vladimir Nabokov, och jag har i alla fall kommit tjugo sidor hittills…

Majläsningen how ever ser ut som följer:

1160 sidors läsning blev det i maj månad i alla fall. Jag gillade även novellerna och böckerna jag läste mycket om man bortser något från Sylvia Plath… Vi får se vad juni har att erbjuda nu, även om jag vet att det kommer bli en del Harry Potter med tanke på sommarens litteraturkurs jag är registrerad på och kommer att läsa – Harry Potter och hans världar.