The Walking Dead – På drift

Det andra seriealbumet i The Walking Dead lästes ut igårkväll. Och vad ska man då säga om det hela?

The_Walking_Dead_vol2[1]Jag kan hålla med om (liksom jag läst andras röster om serien) att det finns saker man kan störa sig på:

  1. Att det är övervägande många kvinnor som kallas fitta och slyna, men grövre motsvarigheter att kalla män förekommer ej. Och visst, visst är det kanske så världen ofta ser ut nu för tiden – men för det kan man väl få klaga lite?
  2. Att Otis i albumet som ”bondlurk” talar med dialekt som är utskriven. Och det här är ett grepp som jag hatar (haaaatar!). För det första indikerar det att han skulle vara dummare (högst klart i detta fall skulle jag vilja säga) än i princip alla karaktärer i övrigt i albumet (inkluderat barnen). För det andra tycker jag att det är ett störandemoment i läsningen. Jag kaaanske skulle kunna förespråka att skriva som det låter om man har, låt oss säga, mat i munnen exempelvis.
  3. Att det självfallet är så att den enda riktigt kontroversiella relationen i albumet är mellan kvinna och man, där såklart mannen ska vara äldre än kvinnan (dessutom med flertalet år). Det hade varit lite mer vågat att ha det åt andra hållet (och okej, det återfinns en parrelation där kvinnan är äldre, men detta gäller 8 år och framgår mer av texten i sig, inte också bilderna).

Samtidigt känner jag att jag just köper det för att jag tänker att detta delvis är dagens samhälle och särskilt dagens samhälle i USA. Detta spär ju tyvärr bara på mina fördomar om amerikanerna on the downside, men samtidigt räddar mina fördomar upp serien till den mån att jag ändå verkligen vill läsa vidare. Om inte annat så för att hitta fler och fler deltan mellan seriealbumet och tv-serien. Det är faktiskt bara det intressant!

Jag har med tv-serien nämnd en större kärlek till den än seriealbumen hittills. Samtidigt är det antagligen för att jag tycker mig känna mer med karaktärerna i tv-serien för att de helt enkelt uppenbarat sig än mer mänskliga än seriealbumets karaktärer. Jag har fått ”mer” med hjälp av tv-formatet. Samtidigt kan jag tycka om kontrasten i att trots detta inse att till exempel Rick verkar vara mer godhjärtad eller kanske snarare godtrogen sett i tid i seriealbumet, jämfört med tv-serien. Och trots detta och trots en hel del changes mellan seriealbum och tv-serie, så kan jag inte låta bli att favorisera tv-serien… samtidigt som jag absolut kommer fortsätta läsa albumen för att jag vill och för att jag någonstans tycker om den sidan av myntet också!

På drift är inte dålig, den är läsvärd (en del kommentarer till trots). Serien är helt klart en deppig och dyster ”mysrysare”, varpå seriens tydliga zombier gör detta utlästa album till mitt andra verk utläst inom ramen för Skräckläs-eventet hos Nelly. Blir det rakt av serietema för min del i detta event? Tiden får utvisa detta.

Annonser

One thought on “The Walking Dead – På drift

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s