Novellix: Ulf gråter

montelius_rgb[1]Igår läste jag ut ännu en Novellix i badkaret. Ulf gråter sällskapade mig igår och den är skriven av Martina Montelius. Jag insåg att jag inte alls har någon koll på vem Montelius är, men efter att ha läst den här novellen är jag riktigt nyfiken på hennes pjäser. För även om jag känner att jag bitvis förvirras lite av novellen, så tycker jag om att den är lite annorlunda, unik och är ”tvärt emot” på flera ställen (kanske man kan säga?!), så känner jag sådär diffust att jag ställer mig positiv till den.

”I hela mitt liv har jag haft ett särskilt öga för de sadistiska männens mest bedårande personlighetsdrag. Deras humör, gröna fingrar, fina skiftningar i ansiktsuttryck. Som jag har pysslat om dem! Och inför vänner överdrivit hur hårt de slagit mig Jag tycker så mycket om det.” (sid. 3).

Ja, som citatet pekar på så känner jag att novellen är lite ”tvärt om”. Och det fantastiska är att det kommer in en del oväntade drag här och där hela tiden, som jag inte alls hade kunnat ana mig till, vilket jag tror tills mycket stor del bidrar till att jag ställer mig positiv till den här novellen. Jag fascineras av huvudkaraktären, av hennes son och andra personer i hennes närhet som omnämns i novellen… Till exempel den där Ulf. Varför gråter han?

Och med denna recension ska jag förnya min prenumeration hos Novellix: det blir en av julklapparna jag anförskaffar mig med hjälp av lite julklappspengar!

Annonser

3 thoughts on “Novellix: Ulf gråter

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s