Tematrio: Snyftböcker

tematrio[1]Lyran vill att vi den här veckan ska berätta om tre snyftböcker. Jag har redan tidigare listat tre böcker som var riktiga snyftare för min del här. Men jag funderar på vilka tre böcker som under det senaste året har rört mig på ett eller annat sätt till tårar, och då kommer jag att tänka på de här:

1.

9789175031743_200[1]Ja, den här grät jag till till slut kan jag lova. Och det trodde jag väl knappt inte att jag skulle göra när jag började läsa den direkt. Tårarna handlade mycket om den där Ove som jag trodde jag skulle kunna hålla på mer avstånd än vad jag kunde. Han gnuggade sig verkligen in i mitt hjärta. Jag måste säga att jag delvis blev lite vilseledd av att den skulle vara så rolig. Jag skrattar eller ler eller skakar på huvudet. Men jag gråter också till den här romanen, för den är faktiskt också sorglig.

2.

9789137140520[1]Och Kristian Gidlunds självbiografi som kretsar kring hans cancertid, hans minnen och drömmar som framkallas med det. Jag grät verkligen oerhört när jag läste ”Till mitt barn i drömmarna”. Jag tycker speciellt detta kapitel är så hjärtskärande vackert och sorgfyllt på samma gång. Jag tror mitt hjärta faktiskt gick sönder lite till detta kapitel. Det är tungt att läsa den och extra sorgligt då man ju faktiskt vet att Gidlund inte längre lever.

3.

imagesT6VXQ6IEJohn Green är ännu en nyfikenhet som fått mig att gråta (den första är han på plats nummer ett i denna tematrio). Jag hoppades väl kanske att den här boken skulle vara en mer typisk feelgood till ungdomsroman än vad den slutligen visade sig att vara, trots att det handlar om cancer. Jag må kanske inte ha fulgråtit lika mycket som många andra verkar ha fulgråtit. Men visst har jag gråtit.

Advertisements

10 thoughts on “Tematrio: Snyftböcker

    • Elina skriver:

      Man är lite tjockhudad när man läser den på något sätt (man vet att det är sant, vad det handlar om och man vet om utgången) så för mig brast det som mest just kapitlet jag nämner – för där gick det igenom och träffade hjärtat med full kraft!

  1. Ylva skriver:

    Jag har också gråtit till de tre böckerna! Nu håller jag på med Pappersstäder av John Green och den är bra men inte lika sorglig som Förr eller senare exploderar jag.

    • Elina skriver:

      Det är väl tur att man får spara lite tårar (och servetter) ibland också. (; (: Snyftböcker minns man faktiskt ganska länge. De hänger liksom kvar då de verkligen knackat på ens hjärta!

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s