Månad: juni 2015

Rent-A-Claus

5 kommentarer

Rent-A-Claus[1]Kanske var detta helt fel årstid att läsa novellen i, men jag brukar inte ha problem med att läsa en novell vid en annan årstid än när den faktiskt utspelar sig… Det är kanske heller inte så svårt att lista ut vilken årstid det handlar om i nästa led. Rent-A-Claus utspelar sig såklart kring juletid, vilket ur vuxenperspektiv betyder mycket planering och stress för att få allt att klaffa, och för barnens del väntar snart den magiska julaftonen…

Jag kan relatera till huvudpersonens tomteskräck som barn. Jag var också livrädd för tomten som barn. Inte minst för att han såg otäck ut och också för att han hade makten att ge och ta julklappar… Henrik har minnena som barn kvar och har ibland lite svårt att skaka av sig den där obehagskänslan trots att han nu är vuxen, är pappa och har två egna barn. En av minnena som hänger kvar starkt från hans barndom är när hans bror skrämde upp honom rejält angående jultomten då han ett år berättade om skumtomten (alltså inte godiset) som såg ut som tomten, men egentligen är en demon…

Mitt i julstressen och i återupplevandet av barndomens ihållande tomteskräck, bestämmer sig Henrik och hans fru för att (efter lite diskussioner) ringa och hyra en tomte för att minska ner på stressen och pressen. Kvinnan som tar emot Henriks önskemål försäkrar honom om att det inte är vem som helst som får dessa jobb och Henrik lugnar några av de oroliga tankar han och hans fru haft…

Allt ser ut att bli mindre stressfullt och Henrik börjar slappna av. Allt landar i ett lugn och en, vad jag upplever, rofylld fråga: Vad kan gå fel?

Som bekant har jag gillat det jag läst av Johan Ring innan väldigt mycket. Detta är väl det jag läst av Ring hittills som jag tycker mindre om, även om det inte är dåligt heller. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är jag inte riktigt kan tycka om, men kanske upplever jag ett lite för abrupt slut?! Jag köper ju själva julstressen, alla tankar och farhågor och de där obehagliga minnena som barn med skräcken för jultomten… Men ändå är det alltså någonting som inte riktigt klaffar för mig hela vägen ut.

Detta med årstidsläsning kan ju göra novellen mer passande i december och kring juletid. Novellen är inte jättelång och avklaras lätt en kväll innan läggdags (kanske blir man som räddast om man läser den dagen före julafton)!

Rent-A-Claus [Elektronisk resurs]
Författare: Johan Ring
Förlag: Swedish Zombie (2015)
ISBN: 9789198159875
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Sommarläsningstaggen:

3 kommentarer

Nelly på Nellons bokblogg har taggat mig i Sommarläsningstaggen. Jag kommer dock hoppa över punkt tio som innebär att man ska skicka taggen vidare till tre andra, delvis på grund av att jag inte har tid att grotta ner mig i vem som redan gjort den/är taggad eller ej och jag vill delvis också uppmana att den som känner sig manad att göra den – gör den!

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
Mina svar kommer inte blir så krångliga, de fem böcker jag MÅSTE läsa i sommar är huvudlitteraturen i min sommarkurs. Därför kan jag konstatera att jag har följande måsteläs kvar att läsa: kurslitterära Nursery Realms, John Sauls Comes the Blind Fury, Charlie Higsons Fienden, kurslitterära Killing Monsters och för att vara helt ärlig – en hel drös med litteraturvetenskapliga artiklar.

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
Jag är ganska nervös på John Sauls bok där i och med att den är på engelska och jag är rädd att jag ska missa något viktigt eller helt enkelt tycka att den är evighetsseg av någon anledning att ta sig igenom. Men jag hoppas att den är riktigt bra och att jag inte har så mycket att oroa mig för.

3. Var är bästa stället att läsa på i sommar?
Jag vill svara på min fina uteplats, men solen har inte varit god nog mot mig hittills för att jag ska få uppleva det märkvärt alls… Jag sitter mest inomhus och plöjer kurslitteratur och känner längtan efter solen komma mer och mer nu.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer läsa någonstans?
Utomhus kommer jag garanterat att läsa på min uteplats, i övrigt blir det (och har redan blivit) läsning inomhus i soffan, vid köksbordet, i sängen och vid mitt skrivbord beroende på vad jag läser och om jag till exempel behöver anteckna något eller ej.

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Just nu känns det som att det kommer kunna bli en av de noveller jag säkerligen kommer läsa i sommar (eller kanske kammar någon av novellerna jag redan läst hem priset?)!

6. Vilken bok borde alla läsa i sommar?
Ett av mina bästa läs förra sommaren var Stockholms undergång. Det förutsätter lite tid eftersom jag tycker att novellantologin är en långkaramell och man behöver kanske tycka att skräck redan är en älskvärd genre, men inte heller nödvändigtvis. Som ni märker är jag inte jättemycket för puttinuttiga och romantiska sommarromaner.

7. Strand eller hängmatta?
Hängmatta hade jag gärna valt om jag hade ägt en eller hade haft möjligheten att äga en, så mest troligt blir i alla fall läsning på stranden av om bara den där solen kan komma på långbesök någon dag.

8. Deckare eller roman?
Jag känner att det är lite hugget som stucket på ett sätt. Deckaren får gärna gå åt skräckhållet till och romanen får gärna tillhöra någon av mina favoritgenrer!

9. Favoritgenre?
Ja, jag är ganska så alläsande, men skräck eller rysare, ungdomsromaner och novellen som format är i alla fall tre bestående inslag som jag ofta uppskattar och tycker väldigt mycket om. Dystopier säger jag uppenbarligen inte nej till, och ofta tillhör dystopierna jag gillar mest ungdomsgenren…

Koma

3 kommentarer

Koma_1400-800x1135[1]Detta kan vara en av de mest välkomponerade novellerna jag läst på så få sidor. Jag bjuds på en novell som är genomtänkt, tjänar sitt syfte och den tänkta genren väl och som dessutom innehåller en tvist som jag kommer på mig själv att bara förbehållslöst älska när jag väl kommit dit… Jag gillar när man lite tappar hakan, men utan att det känns fel utan bara alldeles rätt.

Emanuel Blume överraskar mig en hel del och hans novell tar mig mer eller mindre med storm. Jag är oerhört imponerad över vad Blume lyckas skapa och åstadkomma på så kort om plats! Wow! Jag är också imponerad över att han lyckas balansera tillbakablickar med nuet så att det inte stör mig som läsare på något sätt och allt tycker jag också förstärker känslan av att vara i någon form av chock i och med att vi genast förstår att något har hänt och att det inte var väntat. Den första bilden vi levereras är trots allt:

”Han stirrade på slangarna. Hon hade en i varje handled, en i överarmen och en i näsan. Ytterligare två slingrade sig in under det vita sjukhustäcket. (…) Han började gråta igen. Vad hade han gjort?” (sid. 1).

Personerna i fråga som allt kretsar kring är unga, de har i princip hela livet framför sig och har precis slutat nian. Något har gått väldigt fel inser jag som läsare, eftersom komponenterna borde vara desamma angående att ha hela livet framför sig, men vi förstår såklart från början att en av de två allt kretsar kring kanske inte längre har en framtid…

Novellen ger en bra känsla för miljö, för känslor och för det obehagliga som sakta kryper på. Min kopp te är detta definitivt och jag hoppas verkligen att jag kanske får äran att läsa något mer av Emanuel Blume framöver! Jag hoppas med det sagt att han tycker att det är hans kopp te att skriva skräck!

Koma [Elektronisk resurs]
Författare: Emanuel Blume
Förlag: Swedish Zombie (2015)
ISBN: 9789188185013
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

3 × Bröderna Grimm

1 kommentar

Lilla article[1]bror och lilla syster är en saga om en ond styvmor som inte räds att ta till handen (eller vad det visar sig häxkonster) och två syskon som till slut får nog av sin tillvaro och rymmer ut i skogen för att söka en annan tillvaro:

”Lilla syster sade: ‘Ack, lilla bror, jag ber dig, drick ej, annars blir du en råbock och springer bort från mig.’ Men lilla bror hade genast fallit på knä vid källan, böjt sig ned och druckit av vattnet, och då de första dropparna kommit på hans läppar, låg han där som en liten rådjurskalv.” (sid. 16).

Det som slår mig är att jag känner igen den onda styvmodern, jägaren och den unga flickan som delar av liknande berättelser – i denna saga blir jägaren ett hot för lilla bror som blivit ett rådjur på grund av styvmoderns konster. Det som dock slår mig kanske allra mest är den unga flickan som får erbjudande om giftermål till en äldre man en bit in i sagan och att hon så tacksamt säger ja (i dagens samhälle är denna bit intressant och nästan lite skrämmande på ett sätt).

Askungen som saga innefattar också en ond styvmor, men också två styvsyskon, ”vita och sköna i ansiktet, men elaka och svarta i sina hjärtan” (sid. 36), en far som förpassat sig under styvmodern, god magi som drabbar Askungen och också en ogift prins:

”Konungasonen gick emot henne, tog henne vid handen och dansade med henne. Han ville sedan ej dansa med någon annan och släppte aldrig hennes hand, och om någon kom för att bjuda upp henne, sade han: ‘Det är min dam.'” (sid. 39).

Jag upprörs mest av att Askungen har en far och att han inte gör något för att ändra på situationen de (och speciellt Askungen) lever inunder hemma, och i nästa led av att den där prinsen (även om det verkar vara kärlek vid första ögonkastet) beter sig som om han äger Askungen och sagan får det att framstå som att det är hans vilja som är det enda som betyder något. I övrigt är detta en blodigare, kallare och mycket mer avskalad historia än Disneys version som är både förskönad och mer uppiffad.

Snövit omfattar även som bekant också en flickas öde i en ond styvmoders närhet (en styvmor som önskar vara skönast i hela landet), också här räds inte styvmodern att använda häxkonst och också här finns en fader, en jägare och även sju små dvärgar och senare en prins.

”‘Drottning, skön ni väl kallas må, men Snövit är tusenfalt skönare ändå.’

Då blev drottningen förskräckt och vart gul och grön av avund. Så snart hon hädanefter varseblev Snötvit, vände sig hjärtat i hennes kropp, så hatade hon flickan.” (sid. 84).

I likhet med den första sagan jag läst, har vi också här en jägare som ett tag utgör ett hot, men för Snövit själv eftersom styvmodern gett order om att döda henne (vilket han alltså inte förmår och det är på den vägen Snövit till slut hittar de goda dvärgarna och som styvmodern istället vänder sig till häxkonst). Det otäcka ur en synvinkel är också prinsen som dyker upp, faller för Snövits skönhet där hon ligger i sin glaskista död och kräver att få ta med henne hem till slottet (än en gång är det en man som faller för en flicka och hans vilja som betyder mest).

Barnens bröderna Grimm
Författare: Bröderna Grimm
Förlag: Gidlund (1983)
ISBN: 9170214700 (invalid)

Sommarlov med Kulturkollo:

Lämna en kommentar

Jag har också uppmärksammat Sommarlov med Kulturkollo hos Kulturkollo:

Jag hade tänkt hänga på detta jag med (på Instagram) och kanske även här. Jag uppdaterar nog inte varje dag på Insta, men kanske var tredje och kör flera bilder på samma gång. Det är grundtanken. Men sedan får vi se vartåt det barkar. Är det någon som inte följer mig på Instagram, men skulle vilja kika in på mitt konto (som också är mer personlig och inte bara bokrelaterat), som ni ser heter jag elinaannie.

#sommarlovmedkulturkollo

Bilbo – En hobbits äventyr

1 kommentar

9789172632226_200[1]Jag har sett filmerna och jag har trilogin i min ägo (vilken jag aldrig läst) och tänkte att nu, äntligen, skulle jag få igång läsningen av alla böckerna tack vare att Bilbo ingick i kurslitteraturen för sommarkursen… Och visst har jag läst boken och visst kom jag igång med läsningen av den, men det verkar inte riktigt vara en bok för mig.

Jag tycker att J. R. R. Tolkien har fantasi och jag ser också en humor jag inte sett på samma sätt i filmerna. Men i övrigt tycker jag att det är en ganska långsamtgående historia och den blir kanske inte mer spännande av att vi just följer Bilbo Baggers perspektiv (tyvärr).

Det som ändå finns i romanen och som jag tycker om är Baggers litenhet och hans feghet. För även om det är två av hans egenskaper som kan anses vara de sämsta, så blir det också de egenskaperna som gör att han lyckas komma undan samma direkta öde som sina medkamrater och som tvingar honom att istället plocka fram listen och modet och bli en blygsam hjälte.

För min egen del tycker jag nog att jag kanske kan låta de andra böckerna vara olästa. Jag älskar filmerna (särskilt trilogin) och jag tycker att jag kommer närmare karaktärerna genom filmerna än vad jag upplevde att jag gjorde i den här boken (men jag vet inte om trilogin är annorlunda mot detta verk?). Filmerna bygger också upp spänningen på ett annat sätt och vissa delar blir mindre löjliga för mig i filmerna – såsom sjungandet medan de vandrar. Jag tycker också att miljön och världen de vistas i blir så mycket mer påtaglig i filmerna då jag inte upplever miljön som sådär medryckande detaljerad i boken… Det enda jag får bäst bild av är egentligen Baggers grönskande hemvistsort.

Jag tycker det är kul att jag har läst och testat något av J. R. R. Tolkien, men jag är inte tillräckligt imponerad för att fortsätta.

I kaos-utmaningen i år prickar jag med denna titel av punkt 2: ”Läs en bok vari det inte finns någon telefon.”

Bilbo : en hobbits äventyr
Författare: J R. R. Tolkien
Förlag: Rabén & Sjögren (1979)
ISBN: 9129537622
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kalle och chokladfabriken

3 kommentarer

dahl-roald-kalle-och-chokladfabriken[1]Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl är verkligen en sådan där krutbok med mycket stoff och en del vändningar. Det är ju en tänkt barnbok och jag tror absolut att den kan gå hem hos yngre med sitt överdrivna sätt och sin humor… Men för mig känns det också som att det är lite otäckt och skrämmande det här med det överdrivna och det humoristiska, för det känns samtidigt ganska makabert.

Jag kan erkänna att jag har missat både filmen och boken innan jag läste den här. Men nu har jag alltså i alla fall läst boken och dessutom testat Roald Dahl för första gången i mitt liv. Jag har hört en del om Roald och kanske mest om hans verk Häxorna som väldigt många verkar gilla.

I Kalle och chokladfabriken möter vi Kalle och vi utgår från Kalles perspektiv. Han är en liten pojke som bor i en stor familj på så sätt att både mor-, farföräldrar bor med familjen. De har det inte så lätt ekonomiskt och det enda Kalle brukar få varje födelsedag är en chokladkaka som man sparat in extra till hela året. Chokladkakan är så klart från Willy Wonkas chokladfabrik (eftersom Willy Wonka är ett godisgeni). Kalles mor- och farföräldrar kan en del historier om Willy Wonka och hans chokladfabrik (från den tiden när chokladfabriken hade arbetare från staden som stämplade in och ut varje dag, vilket den inte längre har)… Inför Kalles kommande födelsedag har Willy Wonka utlyst ett form av lotteri: i fem av hans många tusentals chokladkakor finns en guldbiljett och den som hittar en får komma till Willy Wonkas chokladfabrik på besök.

Man förstår att chansen att Kalle ska hitta en guldbiljett i sin årliga chokladkaka är väldigt liten. Men man har också sett framsidan och vet att Kalle nog på något sätt ändå kommer få en av guldbiljetterna. Man vet att Kalle kanske är ett av de barn som verkligen skulle förtjäna lite tur, inte minst för att han är en snäll liten pojke med mycket hjärta.

Ja, det här är en ganska besynnerlig bok på flera sätt. Den är överdriven på ett ganska otäckt sätt och många av de barn som besöker Willy Wonka går ganska hemska öden till mötes. Visserligen för att de inte lyssnar på vad de vuxna säger, men ändå. Det finns också något drömskt över, och något overkligt med, hela chokladfabriken och Willy Wonka och i princip det mesta han säger… Så mitt i alltihopa och framemot slutet av boken så undrar jag hur jag egentligen ska tolka hela berättelsen?

Roald Dahl har i alla fall gjort mig tillräckligt nyfiken på att vilja läsa åtminstone Häxorna också. Detta behöver inte ske inom en snar framtid, men någon gång i livet.

Kalle och chokladfabriken
Författare: Roald Dahl
Förlag: Rabén & Sjögren (2009)
ISBN: 9789129673937
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris