Januariläsningen

I januari lästes följande titlar ut:

  • John Ajvide Lindqvist – Hanteringen av odöda (omläsning)
  • Julia Lindemans & Annina Rabe – Katt people
  • Emelie Schepp – Prio ett
  • Christine Lundgren – Jag lever tror jag

Förutom att jag faktiskt skrivit en regelrätt recension på Katt people, så återfinns det på Instagram  #bokrecensionish på de tre senare. Här nedan har jag kopierat in text från dessa ”bokrecensionishar”:

”Jag läste ut #kattpeople av #julialindemalm & #anninarabe i en sittning. Jag gillar den, men kan inte låta bli att sakna åtminstone citat från samtliga kattägare som är fotograferade just för att jag tror att det hade kunnat höja den varma känslan mellan katt och människa! Det känns också som en bok främst för de vuxna kattägarna, och inte så mycket för andra läsare kanske. 🐱❤📚 ”

#Nyssutläst är tredje verket för i år: alltså #emelieschepp och #prioett. 📚❤ (…) ”Prio ett” påminner en hel del om Lars Keplers Joona Linna-verk skulle jag vilja säga, fortfarande Scheppiskt bladvändarvänlig och spännande sådär på gränsen till osannolikt här och var. Detta är en roman som både slutar lite som slutet på en trilogi, samtidigt tillräckligt öppet för att göra plats för fler verk i serien om Jana Berzelius om andan faller på. En typisk bladvändare, helt enkelt! 👌☺ Och: jag lyckades lista ut en detalj innan bokens karaktärer lade ihop ett och annat! 😊😉”

”Vilken debut! ❤ #Christinelundgren och #jaglevertrorjag är bästa läset hittills i år och skulle kunna bli en av de bästa på året känns det ärligt som! 📚💕 Språket är det allra bästa i ungdomsromanen som för övrigt handlar om sorg, saknad, och att knappt veta om man kan leva utan sin bästa vän. Språket förmedlar både uttalade och outtalade känslor, Kim som person, hennes sinneslägen och jag tycker verkligen att språket förstärker! Det här är en bok som känns och jag hoppas få läsa mer av Christine Lundgren i framtiden! 👍👍👍”

I januari lästes alltså fyra verk ut, och mest nöjd är jag nog över att ha läst samt upptäckt Christine Lundgren!

Från och med nu räknar jag inte sidantal längre. Det är alldeles för tidskrävande och ett ganska stressfyllt moment i sig (då jag ofta får för mig att jag läst alldeles för få sidor var månad och då jag ofta glömmer av att jag även pluggar och läser en hel massa kurslitteratur dessutom). Jag vill påminna mig själv om att 2017 handlar om att hitta balans och reducera stressmomenten!

Jag ser fram emot av vad februari har att erbjuda! Kanske till och med lite sol?

Annonser

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s