Ja, för just nu går det väldigt segt med läsningen. Läslusten lyser med frånvaro och jag kan tänka mig att det beror på att mitt huvud och mitt hjärta är lite smårörigt just nu.
Detta är min verklighet just nu:
Jag behöver av olika anledningar lämna nuvarande jobbet jag har, alltså den som ungdomspedagog med ensamkommande. Jag behöver verkligen lämna jobbet, på sikt för att börja må bättre igen, men samtidigt vill jag inte lämna ungdomarna. Känslorna är överallt och ingenstans på grund av detta.
Jag tänker på samma gång mycket på kommande jobbet från och med augusti med allt vad det kommer att innebära, på gott och på ont. Jag har hittat en tjänst som lärare jag inte trodde fanns häromkring. En som innebär endast svenska och på högstadiet. Jag är förväntansfull på vad tjänsten har att erbjuda och jag tror verkligen det skulle kunna passa just mig. Jag känner därtill att jag behöver förändringen, men jag vill alltså samtidigt inte lämna ungdomarna på boendet.
Det är att behöva lämna ungdomarna, har jag insett, som skaver i mig mest.
Lägg här till:
Flyttpackning och flyttförberedelser på grund av en efterlängtad förändring i form av flytt den 1:a juni, från lägenhet till drömhuset på landet. En kurs med mycket att-läsa och många mindre examinationsuppgifter på fyra olika datum i bibliotekarieutbildningen…
Min slutsats är att det inte är konstigt att läslusten inte infinner sig just nu. Jag hoppas landa framöver, om inte i juni, så i augusti eller kanske i januari 2018? Det får vara bra så helt enkelt.
Mitt i ovissheten och alla blandade känslor och tankar, så känns det som att allt kommer bli bra… Läslusten kommer komma tillbaka. Allt kommer ordna sig tillslut. ❤