Majläsningen:

I maj lästes följande titlar ut:

  • Veronice Roths Dödens märken
  • Flora Wiströms Stanna

Så här sammanfattade jag läsningen på Instagram i mina ”bokrecensionishar”:

”Första utlästa verket på ett bra tag! 📚 #Dödensmärken av #veronicaroth tyckte jag var svår att komma in i. Det tog ett tag att komma nära inpå både världarna, miljöerna och karaktärerna för mig. Och trots att den var spännande när jag väl kom in i den så känns vissa aspekter inte tillräckliga för att jag ska vilja fortsätta läsa nästa bok såsom det känns just nu. ✨ Jag kan inte låta bli att känna att skarvarna mellan bokens delar är lite för stora, att det tog lite för lång tid att verkligen komma in i berättelsen och att jag saknar, trots spänning, den där lusten att vilja läsa nästa del sådär tvärsäkert och efterlängtat. En okej till bra bok, men för mig inte mer… 📚👍”

Och:

”Alltså: allvarligt och jävla talat – vilken bok! 📚❤️ En säker topp-i-topp-bok för 2017 års läsning? Ja, det skulle jag verkligen tro! 🙌 #Stanna fångar mig i princip de tre första sidorna och sedan vävs Esters känslor, tankar och liv samman med mitt. Jag kände det som om vi levde i symbios, som om vi eventuellt alltid kommer vara så tighta från och med nu! Vilken grej! 👊 Vad jag först rycktes med i som en historia om den första, kanske starkaste och sannaste, kärleken, visade sig innehålla så mycket mer. Mycket mer verklighet, till exempel: det goda och det onda… När det kommer till familj, syskon, vänner… Mobbning, sjukdom, sorg och saknad… Samhörighet, val, lycka och längtan…. Ja, livet helt enkelt i en realistisk explosion av just det enda riktigt oförutsedda som skapas i mixen av förflutet, nuet och framtiden. ❤️💔❤️ Jag känner igen mycket hos Ester. Och jag känner så mycket! Språket är så briljant och precis det där jag inte kan värja mig för! Jag fullkomligt älskar boken trots allt, eller snarast tack vare, allt den innehåller! 🙌📚❤️”

Två verk lästes alltså ut i maj och det känns jättefint efter min lässvacka.

Det kommer väl inte direkt som en överraskning att jag tycket att Dödens märken var en riktig besvikelse i och med att det kändes som det saknades så mycket.

Och det kommer väl inte heller som en överraskning att jag ä-l-s-k-a-d-e Stanna så jag nästintill inte finner ord att beskriva min kärlek till den. Det blev en blixtförälskelse mellan mig och Wiströms Stanna – no doubt.

Nu i juni har ju jag och sambon gått och blivit husägare på riktigt riktigt och med det får vi se hur det går med läsningen. Jag har dock laddat upp med fem bibbliolån i form av så kallad barn- och ungdomslitteratur – himla bra sommarläsning för mig med andra ord!

Hur det än går med läsningen första sommaren med hus återstår alltså att se. Men jag tror att jag älskar juni oavsett!

Annonser

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s