Min topp-i-topp 2021:

Jag tycker själv att jag läst flera väldigt bra böcker under år 2021. Jag går såklart och i princip alltid in i varje läsning med en förhoppning om att den ska vara bra till jättebra, sådant jag kanske inte har så stora förhoppningar om att jag kommer tycka om låter jag allt som oftast vara.

Under året har jag också blivit bättre på att pausa en bok, kanske för all framtid, och det är jag ändå rätt stolt över, då jag faktiskt har begränsat om tid och inte kan lägga för mycket av min tid på sådant jag inte gillar av förklarliga skäl.

Under 2021 blev en av examenspresenterna ett ljudboksabonnemang – det började som en examenspresent från sambon till mig, men då jag faktiskt uppskattat det mer än vad jag hade förväntat har jag sett till att fortsätta prenumerera. Jag lyssnar gärna på ljudbok medan jag är ute på promenad och påväg till och från jobbet.

De fem absolut bästa, utan inbördes ordning, blev:

  • Den sista migrationen av Charlotte McConaghy

Den här är en typ av roman jag aldrig tidigare upplevt. Den har flera komponenter jag knappt kan sätta fingret på, men som tilltalar mig och snärjer mig. Kanske är det något med huvudpersonens passionerade fascination för fåglar, hennes sätt att tänka, känna och fungera, eller så är det något med det långsamma tempot som gör allt så extra vemodigt, vackert och drabbande allteftersom berättelsen vecklar ut sig, eller så är det allt detta men förmodligen också mycket mer. Jag lyssnade dessutom på boken och den är enligt mig fantastiskt inläst av Gunilla Leining.

  • Järnulven av Siri Pettersen

Jag älskade ”Korpringarna”-trilogin av Siri Pettersen och har därför med skräckblandad förtjusning sett fram emot Järnulven. Jag fick den i födelsedagspresent i april, men jag läste inte ut den förrän mer än halvåret senare då jag varlivrädd för att jag hade för stora förväntningar på boken. Men den har allt det där jag hade hoppats: en värld jag uppslukas av, en huvudperson som besitter en oerhörd styrka i en vardag kantad av mörker och hemligheter – och – en magi som precis har börjat vakna igen efter att ha slumrat… Så såklart längtar jag nu efter fortsättningen.

  • Grim av Sara Bergmark Elfgren

En bok som utspelar sig i samma verklighet som Norra Latin och en ungdomsroman som står på helt egna ben i denna verklighet. Kasper är huvudperson, han har precis fått sommarjobb på Grönan, han är nervös, men inser snart att han på flera vis har hittat som en andra familj i de närmsta kollegorna. Vi vet som läsare att Kasper precis börjat hitta tillbaka till livet igen efter en djup depression, så när han börjar nysta i sin fars sedan länge döda bandmedlems förflutna – Kaspers namne – anar vi som läsare hur ett mörker kan komma att tränga in i Kaspers ljusa vardag… Mörkret kommer verkligen krypande in i berättelsen som en dimma som blir tätare och tätare. Bara: wow!

  • Nattkorpen av Johan Rundgren

Boken utspelar sig i 1800-talets Stockholm och huvudpersonen är Mika, en ung barnhemsflicka, som klarar sig bättre än vad hon kanske borde i 1800-talets Stockholm på grund av sitt detaljsinne. Det här är första delen i serien om Hoff & Månvind, där Hoff helt enklet är den konstapel som kommer in i Mikas liv dels på grund av det där delatjsinnet jag nämnde, men kanske också för att han inte är lika dömande och fördomsfull som många andra… Nattkorpen är spännande, skrämmande och samtidigt lite humoristisk, en perfekt kombo för att då och då skratta till eller dra på smilbanden och lätta upp stämningen… Den slutar också med vissa frågor besvarade och andra blir hängande i luften – som upplagt för att läsaren ska lockas vidare till nästa bok…

  • En ocean av kärlek av Tehareh Mafi

När jag började läsa den här hade jag kanske inga direkta förväntningar på den. Jag visste väldigt lite om den, men hade uppfattat att några gillade den till älskade den från olika Bookstagramkonton jag följer. Och den fångade mig direkt, eller Shirin, huvudpersonen, fångade mig direkt. Shirin bär hijab och hon försöker hålla huvudet lagom högt i en vardag där attacken mot World Trade Center fortfarande är färsk och det orimliga hatet och föraktet riktas mot bland annat henne personligen… Hon försöker att inte irritera andra, möter ingens blick, förrän hennes blick möter Oceans. Hans genuina nyfikenhet skapar förutsättningarna för någonting att växa fram, dels motvilligt, dels välkommet från Shirins sida… Åh! Den här känns verkligen i hjärtat och själen.

Resterande topp, också utan inbördes ordning, blev följande:

  • Klubben av Matilda Voss Gustavsson

En bok jag valde att läsa först med lite distans till när den först kom ut och var en snackis. Den känns och den känns dessutom viktig.

  • Om det regnar i Ahvaz av Nioosha Shams

En bok med en stark huvudperson som i bokens början inte tror på kärlek, men på impulser, sex och på vänskap. Men så träffar hon Nadja…

  • Radio Silence av Alice Oseman

En unik och berörande bok om att hitta en bästa vän i den en minst kanske anat, av en slump, och på grund av några ”fandom-liga” ord. Sedan händer det så mycket i den här, så mycket fint, så mycket vemodigt vackert och så mycket som smärtar också…

  • Jag skriver till honom och säger att allt är okej av Ebba Hyltmark

En bok där allt utspelar sig i Vanessas mobil – endast via meddelanden och i anteckningar – och att det ändå känns. Den är desstutom lättläst och hittills finns en del två i serien den här ingår i (där den boken utspelar sig i någon annans mobil)… Och fler delar måste ju komma!

  • Jag händer jämt av Emma Rävås

En bok som varvar dåtid och nutid, där dåtiden börjar när Andrea, sexton år, blir störtförälskad i Hedvig, och där läsaren förstår att den relationen påverkat den nutida versionen av Andrea… Den här känns, bränns, drabbar och rycker nästan undan mattan också för läsaren på ett sätt…

  • Himlabrand av Moa Backe Åstot

En bok som är både rätt vemodig, men i mycket också så skör och så vacker på samma gång. Himlabrand handlar om Ánte som börjar förstå vad för typ av känslor han har för bästa kompisen, samtidigt som han också känner att han vill föra den samiska traditionen vidare, något han tror kanske inte alls går om han känner det han känner för Erik…

  • We came so far for shelter av Saskia Gullstrand & Ylva Oknelid

En serie som utspelar sig i en framtid där klimatet är förändrat och där i princip allting är drabbat och sjukt, också huvudpersonerna. Huvudpersonerna är en trio som håller ihop, älskar varandra, och i serien söker de trygghet och hopp vid ett sjukhus… Färgsättningen i kombination med det gråa och vemodigt vackra är wow!

  • Heartstopper, volyme 4 av Alice Oseman

Volym 4 av Hearstopper-serien är känslofylld och tar upp flera viktiga ämnen (som absolut är Osemans grej). Jag älskade den här kanske exakt lika mycket som volym 1 där jag förälskade mig i Nick och Charlie och det fina bara de två har.

  • Fängelseflykten av Oskar Källner & Karl Johnsson

Den senaste delen, del 5, i ”Imperiets arvingar”. Jag kanske personligen tyckte att fjärde delen var lite mindre medryckande än de första tre delarna, men här rycktes jag med igen som läsare och tyckte dessutom att jag överraskades av en bikaraktär lite extra – Kapa. Jag älskar när en bikarakrär glider in på det här sättet och avslöjar dolda sidor, av sig själv.

  • Resebyrån Främmande Världar av L. D. Lapinski

En bok som fångade in mig rätt direkt med beskrivningen av magi och magin kopplat till Resebyrån Främmande Världar – att sedan Flick, huvudpersonen, är sunt kritisk till att magi överhuvudtaget skulle kunna existera är bara ett plus innan allt tar fart.

  • Dödsängeln av Johan Rundgren

Den avslutande delen i ”Hoff & Månvind”, och en minst lika bra del som del 1.

  • Boken som verkligen inte ville bli läst av David Sundin

En bilderbok jag läst både själv och tillsammans med dottern. Den har så finurliga inslag att jag helt enklet måste se den som en klar femma bland årets lästa bilderböcker. Detaljen med nycklarna är till exempel briljant.

Bokåret som gått: 2021

1. Hur många böcker har du läst år 2021?
Jag läste minst 111 verk – då medräknat noveller, samt pek- och bilderböcker. Jag erkänner dock att det förmodligen är några pek- och bilderböcker jag missat att räkna med under årets gång.

2. De fem sämsta böckerna du läste?
Frågar jag Goodreads gillade jag följande titlar minst, och utan inbördes ordning:

  • Hur långt når Alfons? av Gunilla Bergström
  • Nattrodd av John Ajvide Lindqvist
  • Netraya av Lovisa Wistrand
  • Frukta mig av Tahereh Mafi
  • Amulett: Stenväktaren av Kazu Kibuishi

Av olika anledningar tyckte jag bara inte att dessa verk föll mig särskilt bra i smaken.

3. De fem bästa?
Oj, oj, oj – det här är verkligen lika svårt varje år. Jag har listat flera böcker som femmor på Goodreads – i min värld översatt till verk jag tycker är i princip perfekta och felfria i mina ögon. Men om jag måste ange en topp fem så blir det väl (utan inbördes ordning):

  • Den sista migrationen av Charlotte McConaghy
  • Grim av Sara Bergmark Elfgren
  • Järnulven av Siri Pettersen
  • En ocean av kärlek av Tahereh Mafi
  • Nattkorpen av Johan Rundberg

Alla dessa tycker jag är så läsvärda och välskrivna!

4. Den sorgligaste boken du läste?
Ja, den sorgligaste? Jag blev berörd åt det hållet av bland annat Jag händer jämt av Emma Rävås, men även av exempelvis Den sista migrationen och En ocean av kärlek av de i min absoluta topp för året.

5. Den du aldrig kommer glömma?
Jag måste säga att Den sista migrationen verkligen kröp nära, nära under läsningens gång. Eller egentligen under lyssningens gång, då jag lyssnade på den och tyckte att även inläsningen var spot on för min del. Även att den är relativt långsam på något vemodigt vackert vis, så är den något alldeles extra.

6. Den mest spännande?
Den tar nog Oskar Källner och Karl Johnsson hem i år igen med framför allt den senaste boken – Fängelseflykten.

7. Den längsta?
Den längsta boken jag läste 2021 var Vänligheten av John Ajvide Lindqvist. Just på grund av att den är en riktig tegelsten valde jag också att främst lyssna på den (och den är inläst av författaren själv vilket jag kom att uppskatta mycket).

8 … och kortaste?
Det är enligt Goodreads pekboken Hönan och ägget av Hanna Albrektson, vilket nog kan stämma (om inte annat tar förmodligen någon annan pekbok den platsen).

9. Den med vackrast omslag?
Jag tycker ju att det är något alldeles extra med Siri Pettersens böcker och i år då Järnulven. Jag brukar ju gilla omslag som är rätt enkla och stilrena och detta omslag är exakt just detta.

10. Den med fulast omslag?
Då kanske svaret tråkigt blir Kibuishis till Stenväktaren, just för att det delvis är något med tecknarstilen i det albumet jag bara inte kan komma in i/komma över av någon anledning (det är något med ansiktsformerna bland annat på vissa av karaktärerna).

11. Hur många böcker recenserade du?
Det har ju ändå kommit upp ett inlägg tack vare pek- och bilderboksläsningen med dottern – det inlägget som kom upp igår skrevs också ihop under 2021 men behövde sedan vila något innan jag vågade tidsinställa det.

12. Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst 2021?
Nej, men jag har blivit intresserad av att läsa två böcker tack vare en tv-serie jag sett 2021 samt en film jag sett 2021 – Shadow and Bone (skriven av Leigh Bardugo) samt Dune (skriven av Frank Herbert). Kanske blir den förstnämnda i alla fall läst under 2022?

13. Hur många seriealbum läste du?
Några stycken serier blev det i alla fall under året, där jag kanske föll lite extra för just Alice Osemans Heartstopper vol. 4 och Molly Knox Ostertags Witch boy, med uppföljare, kanske nästlade in sig lite extra i hjärtat.

14. Hur många av böckerna kom ut 2021?
Det är inget jag aktivt har koll på, men ändå rätt många skulle jag tro eftersom det om inte annat blir så rätt naturligt när jag jobbar på bibliotek och snubblar över nyheter av alla de slag vardagligen.

15. En som bok alla borde läsa?
Jag önskar ju att alla kunde tänka sig att läsa/lyssna på Klubben av Matilda Voss Gustavsson. Den känns väldigt viktig att läsa, oavsett vem en är och hur bra moral en tycker att en har…

16. Den roligaste boken du läste?
Hm, det är ju roligt att läsa David Sundins Boken som verkligen inte ville blir läst, men en bok som också lockar mycket till skratt här och var är Jenny Jägerfelds Min storslagna död.

17. Den mest hypade boken du läste?
Klubben kanske det blir då? Jag tänker att många pratade mycket om den just när den kom, men jag behövde av den anledningen kanske snarare läsa den en stund efter det att mycket av det där snacket hade lagt sig och jag kände att jag hade mer distans till boken som i år.

18. Den du hade väldigt stora förhoppningar på, och boken överträffade?
Jag har ju haft stora förväntningar på både Järnulven och Grim. Förväntningarna var att de båda skulle kunna antas bli en del av min absoluta topp för året, men jag vågade ju knappt hoppas på det och drog ju ut på läsningen av framför allt Järnulven något djävulusiskt (som att min hjärna sa att jag nog skulle bli mindre besviken om jag bara inte läste den riktigt än, gång på gång)… Men de var verkligen allt jag hade hoppats på och lite till!

19. Den du blev mest besviken på?
Såklart hade jag hoppats att de fem sämsta böckerna skulle varit bättre (annars kanske jag inte hade läst dem från start). Men jag var så besviken på startsträckan in i Leigh Bardugos Det nionde sällskapet – det var det som drog ner helhetsbetyget av den rejält då jag egentligen tycker att en för mig bra bok bör få mig att fastna under de första hundra sidorna, helst betydligt tidigare än det…

20. En relativt okänd bok du läste, som fler borde läsa?
Kanske We came so far for shelter av Saskia Gullstrand & Ylva Oknelid – den är wow! Jag kanske är lite partisk som vet exakt vem Saskia Gullstrand är här, men det är inte bara det.

21. Vilka fem böcker som kommer ut 2022 ser du mest fram emot att läsa?
Här har jag som ofta rätt dålig koll på utgivningen delvis, men några jag är nyfiken på att ta mig an 2022 är i alla fall McConaghys När vargarna kom, Oskar Källners & Karl Johnssons nummer 6 i ”Imperiets arvingar”-serien och Swedish Zombies kommande 13 svarta sagor på temana övergivna platser och rymdskräck (jag kan ha varit en av alla som backat projektet).

22. En bok som kom ut det här året som du inte hann läsa, men vill?
När andan faller på vill jag läsa Kim Thúys Em som flyttade in hos mig i december.

23. Den bok/de böcker du rekommenderade mest till andra under 2021?
Jag kan kanske ha försökt sälja in framför allt ”Imperiets arvingar” som serie, men även Nattkorpen och exempelvis också Andreas Palmaers & Jonas Källbergs Dubbelspel samt L. D. Lapinskis Resebyrån Främmande Världar till mellanstadieelever i kommunen där jag jobbar som ungdomsbibliotekarie.

24. Den bästa serien du upptäckte under 2021?
Alltså – Siri Pettersens nya serie med Järnulven som bok nummer 1 är jag ju så glad att jag läste och nu bara väntar jag på fortsättningen med stor spänning!

25. Den bok du såg mest fram emot?
Järnulven helt klart, och det var ju också just därför jag drog ut på att verkligen läsa den under cirka ett helt halvår.

26. Favoritförfattare du upptäckte 2021?
Jag är så glad att jag läste bland annat Moa Backe Åstots debutroman Himlabrand och tror att hon är en bra kandidat att bli just detta. Jag ser så mycket fram emot att läsa vad som komma skall. Jag hoppas även att Charlotte McConaghy ska kunna vara en bra kandidat till ny favoritförfattare.

27. Den mest minnesvärda karaktären du stötte på?
Jag blev förälskad på nytt i framför allt Sigges syskon i Min storslagna död.

28. Vilken bok påverkade dig mest?
Klubben och Den sista migrationen påverkade mig mycket – känslomässigt inte minst.

29. Vilken bok kan du inte fatta att du INTE läst förrän 2021?
Kanske Mafis ”Juliette”-serie – kanske mest för att jag tror att den hade landat bättre hos mig bara för några år sedan…

30. Favoritcitat från en bok du läst 2021?
Det finns inget citat som fastnat sådär extra hos mig att jag noterat det.

31. Den bok du läste 2021, som du kan tänka dig att läsa om 2022?
Beroende på i vilket syfte kanske, men jag skulle nog kunna tänka mig att läsa om Den sista migrationen – då kanske främst om det är en bok jag ska prata om tillsammans med någon annan.

Furan av Lisen AdBåge

Ingen har väl missat att Lisen AdBåges bilderbok Furan nominerades till Augustpriset 2021, kanske var det också då många tillsammans med mig kände att det var hög tid att faktiskt läsa den.

Jag har läst den själv flera gånger, men framför allt har jag också vågat att läsa den tillsammans med dottern på 2,5 år. Jag förstår att hon kanske är för ung på ett sätt, men samtidigt har hon verkligen genuint gillat den och velat läsa om den gång på gång – det måste ändå säga någonting om den. Det finns ändå något i den som tilltalar även den yngsta läsaren helt uppenbart även om jag har svårt att säga exakt vad det är som fångar.

Det jag själv reflekterade mycket över när jag läste den själv den första gången var att boken är skräck, suggestiv skräck, men helt klart skräck. Jag älskar skräcken som genre, och jag förstår att det kanske främst är de lite äldre läsarna som på allvar kan se den här nivån av berättelsen, men jag kände mig nästan lite omtumlad av det första personliga mötet med boken, och jag kan fortfarande inte bestämma mig för vad jag faktiskt tycker om den. Den är väl bra, men hur bra?

Jag hoppas att jag garanterat kommer att läsa den här tillsammans med dottern i olika åldrar i alla fall, för att se hur den fungerar för henne i olika stadier i livet… Men vi får se om tiden och minnet stödjer den förhoppningen.