Tankar om varför min läslust lyser med sin frånvaro

Ja, för just nu går det väldigt segt med läsningen. Läslusten lyser med frånvaro och jag kan tänka mig att det beror på att mitt huvud och mitt hjärta är lite smårörigt just nu.

Detta är min verklighet just nu:

Jag behöver av olika anledningar lämna nuvarande jobbet jag har, alltså den som ungdomspedagog med ensamkommande. Jag behöver verkligen lämna jobbet, på sikt för att börja må bättre igen, men samtidigt vill jag inte lämna ungdomarna. Känslorna är överallt och ingenstans på grund av detta.

Jag tänker på samma gång mycket på kommande jobbet från och med augusti med allt vad det kommer att innebära, på gott och på ont. Jag har hittat en tjänst som lärare jag inte trodde fanns häromkring. En som innebär endast svenska och på högstadiet. Jag är förväntansfull på vad tjänsten har att erbjuda och jag tror verkligen det skulle kunna passa just mig. Jag känner därtill att jag behöver förändringen, men jag vill alltså samtidigt inte lämna ungdomarna på boendet.

Det är att behöva lämna ungdomarna, har jag insett, som skaver i mig mest.

Lägg här till:

Flyttpackning och flyttförberedelser på grund av en efterlängtad förändring i form av flytt den 1:a juni, från lägenhet till drömhuset på landet. En kurs med mycket att-läsa och många mindre examinationsuppgifter på fyra olika datum i bibliotekarieutbildningen…

Min slutsats är att det inte är konstigt att läslusten inte infinner sig just nu. Jag hoppas landa framöver, om inte i juni, så i augusti eller kanske i januari 2018? Det får vara bra så helt enkelt.

Mitt i ovissheten och alla blandade känslor och tankar, så känns det som att allt kommer bli bra… Läslusten kommer komma tillbaka. Allt kommer ordna sig tillslut. ❤

Kulturkollos Veckans utmaning: Om du vore min

Den här veckans tema är husdjur på Kulturkollo och Carolina skriver angående Veckans utmaning: ”Om du kunde få ett husdjur du läst om i någon bok eller sett om i någon film till ditt alldeles egna och väldigt verkliga husdjur? Vilket hade du valt då och varför?”

Jag har ju alltid varit omringad av katt och hund sedan jag föddes och har själv som ”utflugen från boet” katt. Detta är ett djur jag ofta faller för lika mycket i texten, i filmen, som i verkligheten. 

Dock kan erkännas att jag på temat både har fallit för en och annan häst som yngre i fiktionen så pass att jag önskat lära mig rida och äga en häst även om det aldrig i verkligheten blivit så…

Dessutom hade jag inte haft något emot att tillbringa mitt liv tillsammans med en Dobby (från Harry Potter), även om jag inte skulle velat kalla honom husdjur och då jag hade önskat att han ville vara en likvärdig familjemedlem i mitt eget skapade liv som vuxen…

Och jag reflekterar över att jag så sällan stött på marsvin och kanin i litteratur eller film som är två husdjur jag tror jag skulle kunna falla för både i fiktionen och i verkligheten! 

Marsläsningen

Ja, marsläsningen detta år är kort och koncis med sitt enda utlästa verk:

  • Stina Stoors Bli som folk

Jag skrev i min recensionish om den på Instagram följande:

”Nu är #blisomfolk av #stinastoor utläst. Jag läste ut den igårkväll och jag har suttit och finurlat över lunch nu vad jag tycker. Jag tror jag kommer fram till att vissa noveller känns för svåra, för metaforiska måhända, för mig. Andra som jag tycker att jag förstår bättre, måhända även dem med metaforik, tycker jag om riktigt mycket! 📚 Jag tycker mig även skönja mörka undertoner här och där jag inte riktigt vet om jag uppfattar rätt – och – så gillar jag mycket mer än väntat när noveller blinkar lite till varandra. Detta blev en ganska blandad men ändå väl värd läsupplevelse. 👍 Jag behöver kanske inte förstå allt eller gilla alla noveller vid en första läsning?!”

Mars månads utlästa är alltså en novellsamling och en ganska så tung, djup och svårförståelig sådan lite oberoende på vilken novell jag tänker på. Samtidigt är det något hos Stoor just på grund av detta som lockar mig och som gör att läsningen alltså känns så väl värd. Jag är även glad över att mars månad bestod av novelläsning då det ändå känts okej att pausa och begrunda ordentligt mellan novellerna. Vissa noveller läste jag till och med en halv gång till (kan man säga så när man mer skumläst?) för att försöka se om jag missat någon viktig poäng eller dylikt, och jag gillar när jag utmanas på det sättet i läsningen då och då.

Jag har inga förväntningar på april månad nu, inte mer än att jag hoppas att läsa när andan faller på och jag hoppas även att solen visar sig och värmer upp vårkänslorna ordentligt. Jag går även och blir 28 år i april och det känns bara bra att få äran att bli ett år klokare, snyggare och förbättrad (framför äldre) som jag brukar tänka.

Just nu är jag inne i en lässvacka…

…och det får vara helt okej.

Studiemässigt är det just nu ganska mycket och jag har lite delade tankar på jobbet därtill (nytt schema, och delvis nytt uppdrag fram till och med sommaren att landa i) som jag tror båda medför att jag just nu inte riktigt finner ron att verkligen vilja och njuta av att nöjesläsa.

Men jag tror också att det där kommer korrigera sig själv allteftersom dagarna, timmarna och sekunderna framöver går – helt plötsligt är jag säker på att läslusten dimper ner och omfamnar mig med en stor och kärleksfull kram, för det har den med tiden alltid gjort. Detta medför att jag egentligen inte är jätteorolig för att lässvackan ska vara livslång (även om den kan kännas så just nu).

Kulturkollos Veckans utmaning: Verkligheten VS overkligheten

Kulturkollos Fanny står för formuleringen av veckans utmaning:

”Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra.”

Jag trodde ju ett bra tag att jag bara gillade verkligheten. Som barn var jag fast i den tanken länge – mest när jag läste och jag kände väl att jag eventuellt kunde acceptera en viss mån overklighet i exempelvis film…

Men så blev jag övertalad av en kompis i mellanstadiet att försöka ge Harry Potter en ärlig chans, även om den innehöll viss overklighet och ja, vad ska man säga? På den vägen är det?! Det var åtminstone då och där jag började erkänna för mig själv att overklighet kanske var min grej trots allt, och att det kanske varit mer min grej även längre bak i tiden, bara att jag varit för fast i mina egna övertygelser för att se det? 

Ju mer jag läst om fantastik och skräck inom litteraturvetenskapen så är jag desto mer övertygad om att jag faktiskt alltid uppskattat overkligheter i kombinationer som gjort att de känts verkliga, frestande, fascinerande, spännande, övertygande. Frågan är bara hur jag lyckats övertyga mig själv så länge om att jag alltså bara gillade och tilltalades av verklighet? 

Idag erkänner jag ändå att jag älskar overkligheten, men då den känns så pass inramad att jag kan gå med på premisserna för att denna overklighet ska kännas verklig inom främst litteratur och film. Jag kan till och med erkänna att jag allt oftare föredrar overkligheten framför verkligheten och att det är något förföriskt med overkligheten när den fungerar. Vi var, och är, ämnade varandra! 

Overkligheter jag omringar mig av just nu  är Star Trek: Voyagers, jag går ofta tillbaka till overkligheter presenterade i Doctor Who eller Harry Potter som är två älsklingsoverkligheter, och jag har några overkligheter att snart komma att bekanta mig med i att-läsa-högen här hemma.

Elina ❤ overklighet = meant to be 

15 snabba om vårvintern

Johanna på Johannas deckarhörna har gjort en ”15 snabba” om vårvintern i sann 20 snabba-, och Enligt O-anda. Klart dessa måste besvaras!


Semlor eller våfflor? Jag väljer mitt favoritbakverk av all times. Den klassiska dessutom! Mums, vad jag älskar semlor med mandelmassa, grädde och florsocker på locket.

På spåret eller Sveriges mästerkock? Jag svarar det jag helt enkelt bevisligen följer mest frekvent just nu. Sveriges mästerkock är ett av få program jag försöker följa avsnittsvis när det går på tv just nu.

Bokrea eller pocketkampanj? Bokrean svarar jag nog trots att den inte känns så stor och pampig som jag minns den från när jag var yngre. I pocketkampamjerna hittar jag nämligen sällan något jag vill läsa så att jag exempelvis kan klicka hem fyra till priset av tre eller dylikt, så utifrån detta perspektiv genererar nog bokrean ändå fler fynd för mig oftast.

Längdskidor eller alpint? Både vad gäller att åka själv eller att kolla på, så blir svaret längdskidor. Jag tycker det ser mer avslappnat ut och mindre livsfarligt ut även om jag såklart kan se att längdskidor är en uthållighetssport.

Bokaktuella Camilla Läckberg (Häxan) eller Birgitta Ohlsson (Duktiga flickors revansch)? Jag svarar den av dem jag är lite mer nyfiken på. Sedan återstår det att se om jag kommer dithän att jag läser hennes bok…

Tulpaner eller snödroppar? Jag älskar tulpaner i en vas inne eller pampiga i sin ensamhet i rabatten, men snödroppar är det något alldeles speciellt med – ett riktigt vackert vårtecken!

Vasaloppet eller Oscarsgalan? Jag tittar inte på något av det, men det jag ändå uppdaterar mig lite kring i efterhand är väl i så fall Oscarsgalan.

Långkok eller hämtpizza? Jag älskar långkok och lagar gärna mat när jag har tid och ork här hemma. En vegetarisk chiligryta med lite sting är ett sådant där ypperligt långkok vi har satsat på på helger när man vill att maten lite ska sköta sig självt.

Klassiker eller nyutkomna böcker? Den här är svår utifrån att jag gillar bådadera och i ärlighetens namn så lockas jag oftare av nyutkomna även om jag inte har tiden/läslusten att kasta mig över nyutkomna på samma sätt som förr… Ofta läser jag ”nyare” böcker när de svalnat av lite.

Melodifestivalen eller P2-konsert? Jag väljer Melodifestivalen även om den inte är lätt att följa eller delta i när man jobbar helger och har ett rullande sjuveckorsschema…

Pollenallergi eller blixthalka? Jag väljer blixthalkan utifrån tanken att den där jädra pollen är något som min sambo får kämpa med var sommar utan att lyckas vinna över den helt, men blixthalka (hur otäckt det än må vara) är något vi båda hittills kunnat förhålla oss till och det är något som vi båda lyckats anpassa oss till…

Böcker som utspelar sig i Paris eller i London? Jag svarar både London och Paris. London för att det är en miljö jag mött i verkligheten samt lite i litteraturen. Paris för att det i nästa hand är den miljö jag på senare år mött mer och mer i litteraturen och tyckt om!

Ishockey eller bandy? Jag svarar ishockey mestadels för att jag nyligen var med ungdomarna på jobbet på en ishockeymatch och jag upptäckte att det faktiskt eventuellt är något jag skulle kunna tänka mig att göra igen.

Bokaktuella Jo Nesbø (Törst) eller Johannes Anyuru (De kommer att drunkna i sina mödrars tårar)? Jag har inte läst någon av dessa författare och jag vet för lite om bådas verk för att svara varken det ena eller andra.

Blåmesar eller domherrar? Blåmesar har varit en favorit redan sedan barnsben. Så gulliga, små, kvicka och pigga – och – med en söt liten blå fläck på huvudet tar de fortfarande mitt hjärta med storm!