Bokåret som gått: 2022

1. Hur många böcker har du läst år 2022
Jag läste 132 stycken böcker – då medräknat allt från pek-/bilderböcker, noveller till romaner.

2. De fem sämsta böckerna du läste?
Utan inbördes ordning:

• Angela Carters Mästerkatten i stövlar
• Bjarne Schjødt Larsens & Bodil Bang Heinemeiers Norrsken – Ljus mot mörker
• Ananth Hirshs, Yoku Otas & J R Doyles Pixels of you
• Holly Blacks Book of Night
• Colleen Hoovers It Ends With Us

3. De fem bästa?
Min absoluta topp fem:

• Charlotte McConaghys När vargarna kom
• V. E. Schwabs The Invisible Life of Addie LaRue
• Johan Rundbergs Blodspakten
• Emma AdBåges Såret
• Katja Timgrens En helt vanlig supernova

4. Den sorgligaste boken du läste?
På ett sätt kanske Berätta tre saker av Callum Bloodworth… det var i alla fall en av böckerna jag grät mest till år 2022.

5. Den du aldrig kommer glömma?
Två av böckerna som kommer vara med mig länge är Schwabs berättelse om Addie – och – McConaghys om Inti och vargarna.

6. Den mest spännande?
Keplers Spindeln var en riktig bladvändare!

7. Den längsta?
Sett till antal sidor är det The Invisible Life of Addie LaRue som tar hem det.

8 … och kortaste?
Det måste vara en av bilderböckerna från året.

9. Den med vackrast omslag?
The Invisible Life of Addie LaRue tar hem även detta – mitt omslag (det blåa med förgetmigejer) har den där stilrenheten jag älskar lite extra.

10. Den med fulast omslag?
Kanske Bokbussen kommer vid midnatt skriven av Sofie Axelzon. Men då ska tilläggas att jag ofta inte gillar feel good-klingade omslag eftersom de ofta ser så kollageaktiga ut – på ett ibland lite skevt sätt då perspektiv och vinklar blir så konstiga i förhållande till varandra…

11. Hur många böcker recenserade du?
Inga regelrätta i år heller…

12. Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst 2022?
Jag har ju sett säsong 1 tidigare av tv-serien Shadow and Bone, där till mångt och mycket Bardugos bok med samma namn är grund.

13. Hur många seriealbum läste du?
Cirka sju böcker med serie som format får jag det till när jag räknar efter…

14. Hur många av böckerna kom ut 2022?
Det vet jag inte exakt, men några stycken och många är utgivna rätt nyligen i alla fall…

15. En som bok alla borde läsa?
Sanningsbärarna av Jenny Küttim kanske? Just för att få en inblick i hur en sluten rörelse kan göra särskilt barn väldigt utsatta.

16. Den roligaste boken du läste?
Kanske blir det Sundins Boken som absolut inte ville bli läst, men i regel läser jag inte särskilt roliga böcker…

17. Den mest hypade boken du läste?
Jag drog ut på påbörjandet av The Invisible Life of Addie LaRue delvis på grund av att jag upplevt den som väldigt hypad.

18. Den du hade väldigt stora förhoppningar på, och boken överträffade?
Matchade mina höööga förväntningar gjorde Schwabs alla böcker jag läste 2022 samt McConaghys…

19. Den du blev mest besviken på?
Inte för att jag vet exakt vad jag väntade mig, men Holly Blacks Book of Night blev lite av en besvikelse…

20. En relativt okänd bok du läste, som fler borde läsa?
Jag vågar inte uttala mig i frågan…

21. Vilka fem böcker som kommer ut 2023 ser du mest fram emot att läsa
Moa Backe Åstots Fjärilshjärta ser jag nog fram emot allra, allra mest. Men jag är också nyfiken på Julie Otsukas Simmarna. I övrigt har jag inte superbra koll på utgivningen 2023. Jag hoppas Siri Pettersens nästa fantasybok utkommer i år, senast nästa år…

22. En bok som kom ut det här året som du inte hann läsa, men vill?
Celeste Ngs Våra förlorade hjärtan är jag exempelvis nyfiken på och hoppas läsa i år.

23. Den bok/de böcker du rekommenderade mest till andra under 2022?
Jag har pratat väldigt gott om När vargarna kom och Såret till exempel.

24. Den bästa serien du upptäckte under 2022?
Jag gillar verkligen Schwabs ”City of Ghost”-serie med Cass i huvudrollen…

25. Den bok du såg mest fram emot?
Det var nog McConaghys När vargarna kom och den läsupplevelsen blev också wow.

26. Favoritförfattare du upptäckte 2022?
Jag läste Ella-Maria Nutti, Elin Cullhed och Katja Timgren för första gången för egen del och känner verkligen att jag kommer vilja läsa mer utav…

27. Den mest minnesvärda karaktären du stötte på?
Det är nog ändå Inti, där hennes relation till vargarna är så fascinerande!

28. Vilken bok påverkade dig mest?
Igen blir nog svaret När vargarna kom – jag grät en hel del på grund av flera av detaljerna kring Inti och vargarna. Det känns som om jag har en ny relation själv med dessa djur efter att ha läst den.

29. Vilken bok kan du inte fatta att du INTE läst förrän 2022?
Kanske ”Grisha”-serien av Bardugo, även om jag inte läst klart tredje boken i trilogin än… Just eftersom jag länge tänkt att jag velat läsa den.

30. Favoritcitat från en bok du läst 2022?
Jag blev förälskad i sättet Schwab skrivit The Invisible Life of Addie LaRue och skulle nog vilja säga hela den!

31. Den bok du läste 2022, som du kan tänka dig att läsa om 2023?
Någon av favoriterna för att jag får ett sug efter den i så fall, där Såret garanterat kommer högläsas flitigt även i år.

Min topp-i-topp 2021:

Jag tycker själv att jag läst flera väldigt bra böcker under år 2021. Jag går såklart och i princip alltid in i varje läsning med en förhoppning om att den ska vara bra till jättebra, sådant jag kanske inte har så stora förhoppningar om att jag kommer tycka om låter jag allt som oftast vara.

Under året har jag också blivit bättre på att pausa en bok, kanske för all framtid, och det är jag ändå rätt stolt över, då jag faktiskt har begränsat om tid och inte kan lägga för mycket av min tid på sådant jag inte gillar av förklarliga skäl.

Under 2021 blev en av examenspresenterna ett ljudboksabonnemang – det började som en examenspresent från sambon till mig, men då jag faktiskt uppskattat det mer än vad jag hade förväntat har jag sett till att fortsätta prenumerera. Jag lyssnar gärna på ljudbok medan jag är ute på promenad och påväg till och från jobbet.

De fem absolut bästa, utan inbördes ordning, blev:

• Den sista migrationen av Charlotte McConaghy

Den här är en typ av roman jag aldrig tidigare upplevt. Den har flera komponenter jag knappt kan sätta fingret på, men som tilltalar mig och snärjer mig. Kanske är det något med huvudpersonens passionerade fascination för fåglar, hennes sätt att tänka, känna och fungera, eller så är det något med det långsamma tempot som gör allt så extra vemodigt, vackert och drabbande allteftersom berättelsen vecklar ut sig, eller så är det allt detta men förmodligen också mycket mer. Jag lyssnade dessutom på boken och den är enligt mig fantastiskt inläst av Gunilla Leining.

• Järnulven av Siri Pettersen

Jag älskade ”Korpringarna”-trilogin av Siri Pettersen och har därför med skräckblandad förtjusning sett fram emot Järnulven. Jag fick den i födelsedagspresent i april, men jag läste inte ut den förrän mer än halvåret senare då jag varlivrädd för att jag hade för stora förväntningar på boken. Men den har allt det där jag hade hoppats: en värld jag uppslukas av, en huvudperson som besitter en oerhörd styrka i en vardag kantad av mörker och hemligheter – och – en magi som precis har börjat vakna igen efter att ha slumrat… Så såklart längtar jag nu efter fortsättningen.

• Grim av Sara Bergmark Elfgren

En bok som utspelar sig i samma verklighet som Norra Latin och en ungdomsroman som står på helt egna ben i denna verklighet. Kasper är huvudperson, han har precis fått sommarjobb på Grönan, han är nervös, men inser snart att han på flera vis har hittat som en andra familj i de närmsta kollegorna. Vi vet som läsare att Kasper precis börjat hitta tillbaka till livet igen efter en djup depression, så när han börjar nysta i sin fars sedan länge döda bandmedlems förflutna – Kaspers namne – anar vi som läsare hur ett mörker kan komma att tränga in i Kaspers ljusa vardag… Mörkret kommer verkligen krypande in i berättelsen som en dimma som blir tätare och tätare. Bara: wow!

• Nattkorpen av Johan Rundgren

Boken utspelar sig i 1800-talets Stockholm och huvudpersonen är Mika, en ung barnhemsflicka, som klarar sig bättre än vad hon kanske borde i 1800-talets Stockholm på grund av sitt detaljsinne. Det här är första delen i serien om Hoff & Månvind, där Hoff helt enklet är den konstapel som kommer in i Mikas liv dels på grund av det där delatjsinnet jag nämnde, men kanske också för att han inte är lika dömande och fördomsfull som många andra… Nattkorpen är spännande, skrämmande och samtidigt lite humoristisk, en perfekt kombo för att då och då skratta till eller dra på smilbanden och lätta upp stämningen… Den slutar också med vissa frågor besvarade och andra blir hängande i luften – som upplagt för att läsaren ska lockas vidare till nästa bok…

• En ocean av kärlek av Tehareh Mafi

När jag började läsa den här hade jag kanske inga direkta förväntningar på den. Jag visste väldigt lite om den, men hade uppfattat att några gillade den till älskade den från olika Bookstagramkonton jag följer. Och den fångade mig direkt, eller Shirin, huvudpersonen, fångade mig direkt. Shirin bär hijab och hon försöker hålla huvudet lagom högt i en vardag där attacken mot World Trade Center fortfarande är färsk och det orimliga hatet och föraktet riktas mot bland annat henne personligen… Hon försöker att inte irritera andra, möter ingens blick, förrän hennes blick möter Oceans. Hans genuina nyfikenhet skapar förutsättningarna för någonting att växa fram, dels motvilligt, dels välkommet från Shirins sida… Åh! Den här känns verkligen i hjärtat och själen.

Resterande topp, också utan inbördes ordning, blev följande:

• Klubben av Matilda Voss Gustavsson

En bok jag valde att läsa först med lite distans till när den först kom ut och var en snackis. Den känns och den känns dessutom viktig.

• Om det regnar i Ahvaz av Nioosha Shams

En bok med en stark huvudperson som i bokens början inte tror på kärlek, men på impulser, sex och på vänskap. Men så träffar hon Nadja…

• Radio Silence av Alice Oseman

En unik och berörande bok om att hitta en bästa vän i den en minst kanske anat, av en slump, och på grund av några ”fandom-liga” ord. Sedan händer det så mycket i den här, så mycket fint, så mycket vemodigt vackert och så mycket som smärtar också…

• Jag skriver till honom och säger att allt är okej av Ebba Hyltmark

En bok där allt utspelar sig i Vanessas mobil – endast via meddelanden och i anteckningar – och att det ändå känns. Den är desstutom lättläst och hittills finns en del två i serien den här ingår i (där den boken utspelar sig i någon annans mobil)… Och fler delar måste ju komma!

• Jag händer jämt av Emma Rävås

En bok som varvar dåtid och nutid, där dåtiden börjar när Andrea, sexton år, blir störtförälskad i Hedvig, och där läsaren förstår att den relationen påverkat den nutida versionen av Andrea… Den här känns, bränns, drabbar och rycker nästan undan mattan också för läsaren på ett sätt…

• Himlabrand av Moa Backe Åstot

En bok som är både rätt vemodig, men i mycket också så skör och så vacker på samma gång. Himlabrand handlar om Ánte som börjar förstå vad för typ av känslor han har för bästa kompisen, samtidigt som han också känner att han vill föra den samiska traditionen vidare, något han tror kanske inte alls går om han känner det han känner för Erik…

• We came so far for shelter av Saskia Gullstrand & Ylva Oknelid

En serie som utspelar sig i en framtid där klimatet är förändrat och där i princip allting är drabbat och sjukt, också huvudpersonerna. Huvudpersonerna är en trio som håller ihop, älskar varandra, och i serien söker de trygghet och hopp vid ett sjukhus… Färgsättningen i kombination med det gråa och vemodigt vackra är wow!

• Heartstopper, volyme 4 av Alice Oseman

Volym 4 av Hearstopper-serien är känslofylld och tar upp flera viktiga ämnen (som absolut är Osemans grej). Jag älskade den här kanske exakt lika mycket som volym 1 där jag förälskade mig i Nick och Charlie och det fina bara de två har.

• Fängelseflykten av Oskar Källner & Karl Johnsson

Den senaste delen, del 5, i ”Imperiets arvingar”. Jag kanske personligen tyckte att fjärde delen var lite mindre medryckande än de första tre delarna, men här rycktes jag med igen som läsare och tyckte dessutom att jag överraskades av en bikaraktär lite extra – Kapa. Jag älskar när en bikarakrär glider in på det här sättet och avslöjar dolda sidor, av sig själv.

• Resebyrån Främmande Världar av L. D. Lapinski

En bok som fångade in mig rätt direkt med beskrivningen av magi och magin kopplat till Resebyrån Främmande Världar – att sedan Flick, huvudpersonen, är sunt kritisk till att magi överhuvudtaget skulle kunna existera är bara ett plus innan allt tar fart.

• Dödsängeln av Johan Rundgren

Den avslutande delen i ”Hoff & Månvind”, och en minst lika bra del som del 1.

• Boken som verkligen inte ville bli läst av David Sundin

En bilderbok jag läst både själv och tillsammans med dottern. Den har så finurliga inslag att jag helt enklet måste se den som en klar femma bland årets lästa bilderböcker. Detaljen med nycklarna är till exempel briljant.

Bokåret som gått: 2021

1. Hur många böcker har du läst år 2021?
Jag läste minst 111 verk – då medräknat noveller, samt pek- och bilderböcker. Jag erkänner dock att det förmodligen är några pek- och bilderböcker jag missat att räkna med under årets gång.

2. De fem sämsta böckerna du läste?
Frågar jag Goodreads gillade jag följande titlar minst, och utan inbördes ordning:

• Hur långt når Alfons? av Gunilla Bergström
• Nattrodd av John Ajvide Lindqvist
• Netraya av Lovisa Wistrand
• Frukta mig av Tahereh Mafi
• Amulett: Stenväktaren av Kazu Kibuishi

Av olika anledningar tyckte jag bara inte att dessa verk föll mig särskilt bra i smaken.

3. De fem bästa?
Oj, oj, oj – det här är verkligen lika svårt varje år. Jag har listat flera böcker som femmor på Goodreads – i min värld översatt till verk jag tycker är i princip perfekta och felfria i mina ögon. Men om jag måste ange en topp fem så blir det väl (utan inbördes ordning):

• Den sista migrationen av Charlotte McConaghy
• Grim av Sara Bergmark Elfgren
• Järnulven av Siri Pettersen
• En ocean av kärlek av Tahereh Mafi
• Nattkorpen av Johan Rundberg

Alla dessa tycker jag är så läsvärda och välskrivna!

4. Den sorgligaste boken du läste?
Ja, den sorgligaste? Jag blev berörd åt det hållet av bland annat Jag händer jämt av Emma Rävås, men även av exempelvis Den sista migrationen och En ocean av kärlek av de i min absoluta topp för året.

5. Den du aldrig kommer glömma?
Jag måste säga att Den sista migrationen verkligen kröp nära, nära under läsningens gång. Eller egentligen under lyssningens gång, då jag lyssnade på den och tyckte att även inläsningen var spot on för min del. Även att den är relativt långsam på något vemodigt vackert vis, så är den något alldeles extra.

6. Den mest spännande?
Den tar nog Oskar Källner och Karl Johnsson hem i år igen med framför allt den senaste boken – Fängelseflykten.

7. Den längsta?
Den längsta boken jag läste 2021 var Vänligheten av John Ajvide Lindqvist. Just på grund av att den är en riktig tegelsten valde jag också att främst lyssna på den (och den är inläst av författaren själv vilket jag kom att uppskatta mycket).

8 … och kortaste?
Det är enligt Goodreads pekboken Hönan och ägget av Hanna Albrektson, vilket nog kan stämma (om inte annat tar förmodligen någon annan pekbok den platsen).

9. Den med vackrast omslag?
Jag tycker ju att det är något alldeles extra med Siri Pettersens böcker och i år då Järnulven. Jag brukar ju gilla omslag som är rätt enkla och stilrena och detta omslag är exakt just detta.

10. Den med fulast omslag?
Då kanske svaret tråkigt blir Kibuishis till Stenväktaren, just för att det delvis är något med tecknarstilen i det albumet jag bara inte kan komma in i/komma över av någon anledning (det är något med ansiktsformerna bland annat på vissa av karaktärerna).

11. Hur många böcker recenserade du?
Det har ju ändå kommit upp ett inlägg tack vare pek- och bilderboksläsningen med dottern – det inlägget som kom upp igår skrevs också ihop under 2021 men behövde sedan vila något innan jag vågade tidsinställa det.

12. Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst 2021?
Nej, men jag har blivit intresserad av att läsa två böcker tack vare en tv-serie jag sett 2021 samt en film jag sett 2021 – Shadow and Bone (skriven av Leigh Bardugo) samt Dune (skriven av Frank Herbert). Kanske blir den förstnämnda i alla fall läst under 2022?

13. Hur många seriealbum läste du?
Några stycken serier blev det i alla fall under året, där jag kanske föll lite extra för just Alice Osemans Heartstopper vol. 4 och Molly Knox Ostertags Witch boy, med uppföljare, kanske nästlade in sig lite extra i hjärtat.

14. Hur många av böckerna kom ut 2021?
Det är inget jag aktivt har koll på, men ändå rätt många skulle jag tro eftersom det om inte annat blir så rätt naturligt när jag jobbar på bibliotek och snubblar över nyheter av alla de slag vardagligen.

15. En som bok alla borde läsa?
Jag önskar ju att alla kunde tänka sig att läsa/lyssna på Klubben av Matilda Voss Gustavsson. Den känns väldigt viktig att läsa, oavsett vem en är och hur bra moral en tycker att en har…

16. Den roligaste boken du läste?
Hm, det är ju roligt att läsa David Sundins Boken som verkligen inte ville blir läst, men en bok som också lockar mycket till skratt här och var är Jenny Jägerfelds Min storslagna död.

17. Den mest hypade boken du läste?
Klubben kanske det blir då? Jag tänker att många pratade mycket om den just när den kom, men jag behövde av den anledningen kanske snarare läsa den en stund efter det att mycket av det där snacket hade lagt sig och jag kände att jag hade mer distans till boken som i år.

18. Den du hade väldigt stora förhoppningar på, och boken överträffade?
Jag har ju haft stora förväntningar på både Järnulven och Grim. Förväntningarna var att de båda skulle kunna antas bli en del av min absoluta topp för året, men jag vågade ju knappt hoppas på det och drog ju ut på läsningen av framför allt Järnulven något djävulusiskt (som att min hjärna sa att jag nog skulle bli mindre besviken om jag bara inte läste den riktigt än, gång på gång)… Men de var verkligen allt jag hade hoppats på och lite till!

19. Den du blev mest besviken på?
Såklart hade jag hoppats att de fem sämsta böckerna skulle varit bättre (annars kanske jag inte hade läst dem från start). Men jag var så besviken på startsträckan in i Leigh Bardugos Det nionde sällskapet – det var det som drog ner helhetsbetyget av den rejält då jag egentligen tycker att en för mig bra bok bör få mig att fastna under de första hundra sidorna, helst betydligt tidigare än det…

20. En relativt okänd bok du läste, som fler borde läsa?
Kanske We came so far for shelter av Saskia Gullstrand & Ylva Oknelid – den är wow! Jag kanske är lite partisk som vet exakt vem Saskia Gullstrand är här, men det är inte bara det.

21. Vilka fem böcker som kommer ut 2022 ser du mest fram emot att läsa?
Här har jag som ofta rätt dålig koll på utgivningen delvis, men några jag är nyfiken på att ta mig an 2022 är i alla fall McConaghys När vargarna kom, Oskar Källners & Karl Johnssons nummer 6 i ”Imperiets arvingar”-serien och Swedish Zombies kommande 13 svarta sagor på temana övergivna platser och rymdskräck (jag kan ha varit en av alla som backat projektet).

22. En bok som kom ut det här året som du inte hann läsa, men vill?
När andan faller på vill jag läsa Kim Thúys Em som flyttade in hos mig i december.

23. Den bok/de böcker du rekommenderade mest till andra under 2021?
Jag kan kanske ha försökt sälja in framför allt ”Imperiets arvingar” som serie, men även Nattkorpen och exempelvis också Andreas Palmaers & Jonas Källbergs Dubbelspel samt L. D. Lapinskis Resebyrån Främmande Världar till mellanstadieelever i kommunen där jag jobbar som ungdomsbibliotekarie.

24. Den bästa serien du upptäckte under 2021?
Alltså – Siri Pettersens nya serie med Järnulven som bok nummer 1 är jag ju så glad att jag läste och nu bara väntar jag på fortsättningen med stor spänning!

25. Den bok du såg mest fram emot?
Järnulven helt klart, och det var ju också just därför jag drog ut på att verkligen läsa den under cirka ett helt halvår.

26. Favoritförfattare du upptäckte 2021?
Jag är så glad att jag läste bland annat Moa Backe Åstots debutroman Himlabrand och tror att hon är en bra kandidat att bli just detta. Jag ser så mycket fram emot att läsa vad som komma skall. Jag hoppas även att Charlotte McConaghy ska kunna vara en bra kandidat till ny favoritförfattare.

27. Den mest minnesvärda karaktären du stötte på?
Jag blev förälskad på nytt i framför allt Sigges syskon i Min storslagna död.

28. Vilken bok påverkade dig mest?
Klubben och Den sista migrationen påverkade mig mycket – känslomässigt inte minst.

29. Vilken bok kan du inte fatta att du INTE läst förrän 2021?
Kanske Mafis ”Juliette”-serie – kanske mest för att jag tror att den hade landat bättre hos mig bara för några år sedan…

30. Favoritcitat från en bok du läst 2021?
Det finns inget citat som fastnat sådär extra hos mig att jag noterat det.

31. Den bok du läste 2021, som du kan tänka dig att läsa om 2022?
Beroende på i vilket syfte kanske, men jag skulle nog kunna tänka mig att läsa om Den sista migrationen – då kanske främst om det är en bok jag ska prata om tillsammans med någon annan.

AdBågarna är två superfavoriter

Jag älskar att dottern mer och mer har börjat uppskatta bilderböckerna med lite mer text där illustrationerna ofta förstärker och interagerar med texten på en helt annan nivå än i till exempel många pekböcker.

Jag har dessutom det senaste halvåret kunnat läsa av ett mönster här hemma. Två klara superfavoriter är utan tvekan Lisen och Emma AdBåge. Vi läser minst en bok av en AdBåge varje vardagskväll. Slottet, Dom som bestämmer och Gropen går allra hetast.

Jag som vuxen har innan Ava kunnat uppskatta och se det värdefulla och vackra med just dessa tre titlar, men efter att därtill kunna väga in alla lässtunder och läsminnen av dessa böcker tillsammans med Ava: de blir ännu vackrare, mer briljanta och värdefulla. De är inte minst ypperligt högläsningskompatibla och jag har hittills inte tröttnat på att läsa dem om och om igen.

Så vad är det just dessa tre pärlor har? Jo:

Slottet av Emma AdBåge innehåller inte så mycket text, men den innehåller exakt så mycket text som behövs för att fånga läsaren, och då menar jag framför allt den unga läsaren. Illustrationerna fångar absolut också och barnet, inte minst att det finns vardagliga detaljer att hela tiden upptäcka och återupptäcka, för allt kanske en inte ser varje gång. Det är lite stökigt, det är lite leksaker här och var, och klockan på väggen skvallrar om de långa minuterna där i början tills de äntligen ska iväg på kalas… Boken utgår också bra ifrån något som ett barn kan känna igen – när en vill ha något som är tänkt för någon annan och hur svårt det är att inte känna det en faktiskt känner!

Dom som bestämmer av Lisen AdBåge innehåller kanske inte heller så mycket text, men texten som finns är så noggrant utvald och det känns för mig som vuxen som att alla ord verkligen är noga utvalda för att passa perfekt att högläsa och den har den perfekta rytmen. Boken kanske kan sägas utgå från en vardagsspännande situation – en som en kanske hellre upplever skönlitterärt och helst inte på riktigt då läsaren får träffa ”dom som bestämmer” som hunsar de andra barnen och beordrar dem att lämna det de leker med och tycker är roligt, gång på gång… Vi- och de-perspektivet tror jag att barn kan uppleva redan väldigt tidigt, och här finns det mycket att prata om tillsammans med barnet – om det, om vilken typ av person en vill vara, och så vidare. ”För vi vill inte!” är den meningen som etsar sig fast både hos den vuxna och kanske även barnet – men det är en bra mening att kunna och en mening vi kanske borde använda oftare både som barn och vuxen!

Gropen av Emma AdBåge innehåller igen en text som känns noggrant utvald och passar perfekt att högläsa – ordvalen, rytmen, allt känns så fantastiskt för mig som vuxen, och jag märker ju även hur bra det landar hos dottern. Illustrationerna är stämningsfulla och detaljrika – som läsare känner en hur mycket gropen betyder, vilka möjligheter gropen ger och vilken oändlig lycka gropen skapar för barnen i boken. Men de vuxna håller ju inte med: gropen är farlig, tänk om någon dör eller i alla fall skadar sig? Att vuxenvärlden kommer med sina tankar, känslor och att de kväver barnperspektivet – det här upplever barn helt klart i sin vardag, förmodligen varje dag, så att läsa om det blir en tankeväckare även för den vuxna. Och meningen som etsar sig fast i Lisens Dom som bestämmer återkommer klockrent och passande även här: ”För vi vill inte!”.

Bokåret som gått

1. Hur många böcker har du läst år 2020?
Jag kom upp i 126 verk, då medräknat noveller, pek- och bilderböcker.

2. De fem sämsta böckerna du läste?
Om jag måste ringa in de böcker jag ändå kom att gilla allra minst är nog följande och utan inbördes ordning:

• ZombieLars: Levande olevande av Halvorsen, Seeberg Torjussen & Andersson
• Framtiden: 11 berättelser för mellanstadiet av flera författare
• Jag kommer med stryk av Nanna Johansson
• Min skog av Katrin Wiehle
• Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata

3. De fem bästa?
Min topp tre i år har varit den lättaste att utse, men skulle jag säga topp fem, så blir det följande:

• Ganska nära sanningen av Anna Ahlund
• Kraften av Siri Pettersen
• Bortförda av Källner & Johnsson
• Binas historia av Maja Lunde
• Fangirl av Rainbow Rowell

4. Den sorgligaste boken du läste?
Det sorgligaste jag läste 2020 var nog kanske Thornhill Pam Smy egentligen.

5. Den du aldrig kommer glömma?
En bok jag kommer att ha med mig länge är nog av olika anledningar kanske Binas historia av Maja Lunde. Den hade så mycket mer än vad jag hade kunnat tro och den både överraskade, berörde och var en sådan kombination av så mycket som bara landade så bra hos mig.

6. Den mest spännande?
Det spontant mest spännande är Källberg och Johnssons serie ”Imperiets arvingar” med de 2020 utkomna tre första delarna – Bortförda, Järnrosen och Gravplaneten.

7. Den längsta?
Enligt Goodreads, och det måste stämma, är det Kraften av Siri Pettersen. Den var på över 500 sidor och jag föredrar ju oftast att läsa böcker som bara har några fåhundra sidor.

8 … och kortaste?
Någon av pekböckerna jag läst med dottern helt klart! Så mysig läsning att ha ägnat sig åt tillsammans med henne! ♥

9. Den med vackrast omslag?
Jag är väldigt förälskad i omslagen till Pettersens Kraften, till pocketversionen av Lundes Binas historia, till Hardinges De dödas skuggor och Schiefauers Bärarna till exempel. Jag gillar ofta mörkt eller ljust omslag med noga utvalda detaljer, gärna åt det stilrena hållet.

10. Den med fulast omslag?
Fulast är kanske Camilla & Viveca Stens Mareld. Jag kan inte ens säga riktigt vad det är, men något stör mig lite med omslaget…

11. Hur många böcker recenserade du?
Jag har inte gjort en enda regelrätt recension sedan lång tid tillbaka, men jag har här på bokbloggen gjort någon form av minirecensioner av de pek- och bilderböcker som jag, tillsammans med dottern, har uppskattat något alldeles extra.

12. Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst 2020?
Nej. Men jag tror att Celeste Ngs bok finns som tv-serie?

13. Hur många seriealbum läste du?
Jag läste sex serieromaner, -album. Rowells & Hicks Pumpkinheads och Osemans volymer av Heartstopper gillade jag väldigt!

14. Hur många av böckerna kom ut 2020?
Det har jag ingen direkt koll på.

15. En som bok alla borde läsa?
En förälders födelse av Emilia Bergmark Jiménez är en bok som passar väldigt bra att läsa för både blivande och nyblivna föräldrar, men likaväl någon som bara känner någon som är blivande förälder eller förälder överlag.

16. Den roligaste boken du läste?
Den roligaste? Jag läser kanske inte så direkt roliga böcker… kanske någon av pek- eller bilderböckerna i så fall. Kanske Sundins Boken som inte ville bli läst?

17. Den mest hypade boken du läste?
Den mest hypade tycker jag är svårdefinierat, men kanske Celeste Ngs Små eldar överallt om jag tänker hype som en mer allmän sådan…

18. Den du hade väldigt stora förhoppningar på, och boken överträffade?
Ahlunds Ganska nära sanningen är nog en av årets tydligaste sådana! ♥

19. Den du blev mest besviken på?
Just för att jag hade väldigt stora förväntningar på den och på ett sätt Schiefauers Bärarna. Sedan de fem minst gillade från året som jag såklart hoppades att jag skulle gilla bättre…

20. En relativt okänd bok du läste, som fler borde läsa?
Jag vet inte vilken det skulle vara i så fall…

21. Vilka fem böcker som kommer ut 2021 ser du mest fram emot att läsa?
Jag har ofta inte så bra koll på utgivningen normalt sett, men i år har jag koll på att Siri Pettersens Järnulven kommer, Oskar Källners & Karl Johnssons Minnesskrinet, och även Sara Bergmark Elfgrens Grim. Jag är pepp på alla tre, men kanske mest av alla Pettersens!

22. En bok som kom ut det här året som du inte hann läsa, men vill?
Jag har läst alla böcker hittills med Joona Linna som Kepler gett ut, så Spegelmannen borde och kommer jag läsa. Även kanske Emelie Schepps senaste av samma anledning… Båda är dessutom perfekta bladvändare och det vet jag redan på förhand.

23. Den bok/de böcker du rekommenderade mest till andra under 2020?
Det är förmodligen någon av pekböckerna, Källners & Johnssons serie – inte minst i jobbet… I övrigt har jag pratat mycket om Rowells böcker jag läst i år – Fangirl, Carry on, Wayward son och Pumpkinheads.

24. Den bästa serien du upptäckte under 2020?
Källners & Johnssons helt klart!

25. Den bok du såg mest fram emot?
Ganska nära sanningen, och den höll verkligen måttet!

26. Favoritförfattare du upptäckte 2020?
Oskar Källner med fantastiska illustrationer av Karl Johnsson då kanske. Och jag hoppas att Maja Lunde är en favorit (jag måste nog läsa mer för att kunna avgöra den saken först bara). Även Celeste Ng har gjort mig nyfiken på mer av just henne…

27. Den mest minnesvärda karaktären du stötte på?
Den mest minnesvärda karaktären är nog Frallan från Sara Ohlssons barnböcker om Frallan. Vilken karaktär! Jag älskar henne något så oerhört! ♥

28. Vilken bok påverkade dig mest?
De som hängde kvar extra var Binas historia, Små eldar överallt, En förälders födelse, men jag vet inte om de nödvändigtvis påverkat mig mest.

29. Vilken bok kan du inte fatta att du INTE läst förrän 2020?
Jag vet inte riktigt om jag har någon sådan.

30. Favoritcitat från en bok du läst 2020?
Jag har inte noterat några citat under 2020 och har därför ingen koll…

31. Den bok du läste 2020, som du kan tänka dig att läsa om 2021?
Jag kan nog tänka mig att läsa om några av bokcirkelböckerna vi inte diskuterat sedan i somras… Ngs bok och Muratas bok vill säga.

Senaste tidens favoriter

Den senaste tiden har det utkristalliserat sig några favoriter här hemma:

♥ Lilla spöket Laban: Mina första ord av Sandberg

Ava har verkligen uppskattat att läsa den här tillsammans med mig eller sambon.

Det är lagom korta meningar, bilderna är så iögonfallande färgglada och det är ett bra upplägg i ett allra första möte med spöket Laban och Labolina framför allt (men även några andra karaktärer från Labans och Labolinas värld).

♥ Lilla spöket Laban: Mina första färger av Sandberg

Ava har gärna först läst Mina första ord och sedan velat läsa Mina första färger (eller tvärtom, eller i annan kombination).

Även här är det förstås lagom korta meningar, färgglada bilder och ett fint lära-kännande. Varje uppslag är dessutom delvis markerat med den aktuella färgen i fokus – något Ava märkbart har tyckt varit fint.

♥ Tittin tittut! av Sanna Töringe & Sara Gimbergsson

Att räkna är något som Ava först efter ettårsdagen blivit mer och mer intresserad av. Särskilt sedan hon börjat förskolan och hon kommit närmare 1,5-årsstrecket och förbi, och börjar prata allt mer.

I Tittin tittut! får läsaren på ett lekfullt sätt bekanta sig med siffrorna 1-5. Flickan tittar in på olika ställen och ett eller flera djur tittar ut. Det repetitiva i de första uppslagen fick dessutom Ava att skratta till första gången vi läste den här när det repetitiva på näst sista uppslaget bryts av lite grann (sådana stunder blir mammahjärtat extra varmt).

♥ Räkna med oss av Klara Desser

Och är det kul att räkna till fem, är det naturligtvis minst lika roligt att räkna till tio tillsammans med en bok.

Här räknas det med hjälp av rim och ramsa, och Ava har velat läsa den ”igen”, ”mamma igen”, helst många gånger om. Det är färggrant, lekfullt och roligt att högläsa den här och få läsa den om och om igen tillsammans.

♥ Jag älskar inte av Vanja Burden & Nathalie Ruejas Jonson

Vi har även börjar kunna läsa mer och mer i böcker utan hårda sidor.

En av favoriterna då är Jag älskar inte som är kort och lättillgänglig i texten och säger så mycket i bilderna. Att vakna på fel sida tror jag verkligen är något Ava har kunnat börja relatera till i och med tidiga morgnar då det är jobb för min del och förskola för henne. Att då saker inte älskas, och att det dessutom känns som att saker inte älskar en tillbaka… det är klockrent även med en vuxen syn på saken!

♥ God natt, min nalle av Lotta Olsson & Anna Lindsten

Vi har senaste tiden läst God natt, min nalle inför nästan varje nattning. Jag börjar inse att boken kanske behöver införskaffas så att vi har ett alldeles eget exemplar (för den här har jag hittills bara lånat på jobbet).

Det är fina färger och illustrationer, det är rim, ramsa och en fin rutin innan den egna lampan släcks och det är dags att försöka sova. Ava verkar dessutom uppfatta att barnet i boken har en likadan igelkottslampa som hon själv, vilket är extra mysigt förstås.

♥ Boken som inte ville bli läst av David Sundin

En bok som verkligen (!) kräver sin läsare är Boken som inte ville bli läst. Jag insåg första gången att jag absolut borde ha läst igenom den noggrannare och övat lite.

Men Ava har verkligen verkat uppskatta högläsningen (även om jag kände att första läsningen hade kunnat gå aningen bättre själv). Den största wow-effekten för Avas del består nog just nu mest av att mamma blir alldeles tokigt rolig och knasig som högläsare när vi läser den här. Hur som helst så gör högläsningen ur den här boken Ava spralligt glad.

De tre senaste högläsningsfavoriterna

Det finns tre pekböcker som dottern uppskattat extra mycket de senaste månaderna. De nya favoriterna är följande tre:

♥ Vilken fin av Björn Bergenholtz 

Vilken fin … bil, blomma, hund, och så vidare. Och det finns flera bilar, blommor, hundar … på varje uppslag. Det märks att Ava har några favoriter bland det illustrerade – en av blommorna drar alltid till sig extra uppmärksamhet och fascination, som om hon ser den första gången varje gång.

Och det går sedan inte att ta miste på hur oerhört mycket Ava har tyckt om att högläsa den här boken eftersom det långa vägar syns hur hon skiner upp, lika mycket varje gång, när sista sidan dyker upp med en spegel… För där är ju det finaste av allt i hela boken – barnet själv!

♥ Kian och katten av Sara Gimbergsson

Den här boken har Ava inte några problem med att läsa om, och om, och om igen… Hon är ju omringad av tre katter i hushållet och det märks att hon älskar (!) katter redan nu. Båda de där verkliga utanför den här boken, men även Kians katt i pekboken.

Det finns en viss upprepning av vissa ord i den här boken som ger den en extra rytm, och det finns något vackert och storslaget i den där kontakten som Kian och katten har, särskilt när mamman och pappan inte vet vad katten vill och behöver, när minsann Kian vet och kan.

♥ Dumma boken av Siri Ahmed Backström

Den här boken lånade jag hem mest på test. Jag tänkte att det kanske var en bok Ava snarare skulle uppskatta mer längre fram – lite för att den ändå handlar om när en är på sämre humör och när inget är riktigt bra…

Men oj, vad Ava har älskat den här. Hon till och med skrattade högt och gott första gången vi högläste den. Därefter har den lästs helst minst tre gånger vid varje lästillfälle (om vi har haft den hemma) och hon har gillat när vi läser med inlevelse och lite slår med fingret på det där som är ”dumt” för att förstärka samtidigt.

Tre av dotterns favoriter

Under högläsningstillfällena under 2019 har tre av dotterns favoriter utkristalliserat sig. Två av tre äger vi, och den tredje har vi lånat om flera gånger på biblioteket.

Jag slänger även med en bonus som bland annat har gått hem ifrån ”Litensviten” då dottern Ava är så fascinerad av rim, ramsa och rytm precis som sig bör.

♥ Knacka på! av Anna-Clara Tidholm

Avas första favorit är Anna-Clara Tidholms Knacka på!. Det var en av de första böckerna vi lånade på biblioteket och den har vi lånat i princip vartannat besök på biblioteket tills vi fick den som gåva från BVC (vi visste att vi skulle få den i gåva och väntade därför tålmodigt på BVC:s åttamånadersbesök som äntligen (!) kom i december)!

Det är något storslaget i Knacka på! – just att den har en rytm i orden, att uppslagen som är som dörrar, i olika färger dessutom, går att knacka på och att den är så finstämd och verkar passa – på riktigt – från 0 år och lång tid framåt hos de små (jag har hört flera berätta att storasyskon eller kusiner till de i Avas ålder uppskattade titeln lääänge). Den här läses sedan i december dagligen och vissa dagar vill Ava knacka själv och andra gånger tycker hon att den vuxna som läser ska vara den som knackar!

♥ Djuren i skogen ylar, piper & hoar av Sarah Sheppard

Avas andra favorit är den boken jag köpte på bokmässan (egentligen som julklapp till min systerson, men mamma hade visst också köpt den i samma veva och den blev kvar i vår egen ägo). Den har inte varit kanske exakt lika intressant som Knacka på! just i början när vi högläst den och lyssnat på hur djuren låter… Men efter en tre, fyra månader blev boken mer och mer intressant och nu är den här boken också en bok vi läser i princip dagligen! Ava klappar gärna på bilderna och försöker slå igång ljuden själv och lyssnar koncentrerat och fascinerat på djuren när hon lyckas ”trycka” själv eller vill ha den vuxnas hjälp.

Både Knacka på! och Djuren i skogen ylar, piper & hoar är två böcker hon bara lyser upp av att se framsidan av. Hon till och med lovsjunger böckerna!

♥ Godnatt allihop av Chris Haughton

Detta är en av de böcker vi faktiskt lånat rätt lite trots att Ava verkar ha gillat den mycket. Men det är inte alltid den är inne när vi är på biblioteket vilket tyder på att fler tycker om den. Men det här är en bok som Ava verkar gilla mycket – främst för att vi läst den högt med olika röster på de olika djuren och Ava älskar (!) när vi gör gäspljuden och hon har skrattat gott när vi alltid (utan undantag) gäspar på riktigt på ett ställe fast vi försöker att inte ryckas med!

Vi har testat lite andra av Haughtons pekböcker, men de har inte alls framkallat samma entusiasm från Avas sida, än i alla fall…

× Bonus: Alla kläder på av Lotta Olsson & Charlotte Ramel

I ”Litensviten” är det en av favoriterna Alla kläder på. Det är något förtrollande för Ava att lyssna på rim, ramsa och rytm.

Men tyvärr tycker jag som vuxen, och den som ska högläsa, inte att alla böcker har riktigt samma kvalitet i ”Litensviten” (särskilt Mmm äta mat har känts krystad att högläsa bra ur och det har inte heller känts som att Ava blivit så fängslad då).

Det kravlösa bloggandet

Att blogga utan krav och måsten har, för min del, gjort det lättare att både läsa, leva och blogga då andan fallit på.

Ett tag hade jag många mål och jag var med i många läsutmaningar. Och en och annan utmaning kanske jag fortfarande hänger på då och då, men utan tanken om att jag måste slutföra och bara om det känns som om det är roligt och ger läsningen en skjuts.

2019 är deltagandet i Bokusbingot ett bra exempel. Det har varit roligt att se om jag kunnat pricka av någon ruta då och då. Nu när 2020 är här så ser jag att jag fortfarande inte har fått bingo och för en av de första gångerna på länge känns det äntligen precis som jag vill – verkligen helt okej! Bara det känns som en jättevinst för mig personligen och jag är stolt och glad och känner att detta bådar gott inför 2020!

Toppitopp 2019

2019 är numer i backspegeln: året då jag verkligen bloggat mer på allvar utan krav, vilket har varit fantastiskt skönt (sedan märker jag att konsekvensen med färre krav har blivit att de regelrätta recensionerna lyst med sin frånvaro de senaste åren).

2019 fick jag annars veta vem som vuxit i min mage i nio månader när jag blev mamma i april, och det är verkligen det största som hänt hittills i mitt liv. Jag skrev även på anställningsavtal för ungdomsbibliotekarietjänsten jag hade innan mammaledigheten (då som vikariat) och jag känner att det bådar gott inför jobbstarten nu i mars.

Sammanlagt bjöd 2019 på 85 stycken utlästa verk. Och många av dessa läs är pek- och bilderböcker som jag läst antingen med dottern eller förebyggande för framtiden. Jag ser det som positivt och viktigt att värdera alla verk lika mycket, precis som en novell och en roman fått räknas som ett verk av lika mycket värde, när jag började räkna verk på bloggen (det jag dock inte räknar med fortfarande är kurslitteratur, receptböcker, och nu senast de föräldraböcker jag läst, eftersom dessa ofta läses delvis mer och inte nödvändigtvis från just pärm till pärm).

Med det sagt bjöd 2019 på följande toppitopp:

♥ PAX-serien av Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson

Jag kanske inte fastnade i den absolut första boken i serien under 2018, men sedan hade jag fler delar hemma och fortsatte att läsa och då fastnade jag verkligen för serien på allvar (jag kände det starka behovet av att köpa på mig resterande sista delar av serien till följd av detta). Det är något med att serien lockar in en som läsare, att kapitellängden är väldigt perfekt längd (läs: lagom kort) och det känns som om kapitellängden passar sig väl som högläsning därtill. Det känns som om relationen till bröderna Alrik och Viggo växer längs med läsningen av böckerna och en bryr sig lika mycket om dem och deras familjesituation, som för Mariefred som de genom böckerna beskyddar från mörka krafter och mörk magi.

♥ Comedy Queen av Jenny Jägerfeld

Jägerfeld skriver om svåra ämnen så oerhört bra och med en stor uns av välvald humor för att skapa någon slags balans i det allvarligt tunga. Och att Comedy Queen behandlar ett ämne många tycker är för svårt och tungt för att tala om – när någon avslutat sitt liv – kan jag tänka mig att den här boken behövs och att den kan vara viktig både för de som känner någon som haft en nära anhörig, eller som haft en nära anhörig, som valt att avsluta sitt liv, men likväl för de som känner att ämnet i sig är svårt. Och som läsare känner jag så mycket för Sasha.

♥ Jag kan nästan känna solen av Ebba Hyltmark

En av de böckerna jag i år mest lånat på lite känsla, utan att veta vad den handlar om, eller utan att ha sett så mycket av eller hört så mycket om var Jag kan nästan känna solen. Och det är väl det verk jag läst på under dygnet (och som inte varit pek- eller bilderbok) i år. Det finns nämligen någon ton och någon egenhet i den här ungdomsromanen, i karaktärerna och i berättelsen som fångar, bländar och känns. Det finns något högst igenkänbart i Siri som huvudperson – hon tycker själv att hon är normal, hon sticker inte ut utan försöker att bara smälta in i mängden – och så träffar hon Vega som är extra, extra allt och som verkligen inte nöjer sig med att bara smälta in. Te och trädkojor är bland annat två saker som jag fick lust att brygga och bygga efter att ha läst.

♥ Allt jag fått lära mig av Tara Westover

Det här läset blev den bok jag var tvungen att läsa lååångsamt och utpotionerat under flera månader. Jag läste den inte långsamt för att den var dålig eller ointressant, nej. Men Westovers historia (bokstavligt talat i och med att det är en biografi) var tung och jobbig bitvis att ta del av. Det var många detaljer som skar i mig då jag läste dem, men samtidigt var jag så oerhört fängslad och fascinerad på samma gång. Vilken styrka Westover besitter och vilken historia hon bär på!

♥ Den helt sanna julsagan om kentauren som ville hem av Mats Strandberg & Sofia Falkenhem

Mats Strandberg gör det igen – han tar sig till min toppitopp, för året med julsagan han skrivit. Att få återse en av karaktärerna från Monstret Frank-böckerna och få följa med Ken Taur på hans väg hem till sin familj har varit en sann fröjd. Det är en så fin ekvation mellan spänningen, det lite mysiga och klokskap (som att inte lyssna på sagor/rykten exempelvis) som gör att boken känns ytterst perfekt komponerad. Inte minst med de vackra illustrationerna av Falkenhem. Wow!

Två bonusar för 2019 blir två lättlästa pärlor: 

♥ Flickan i den rosa skogen av Helena Dahlgren

Flickan i den rosa skogen är poetisk vacker, vemodig och välskriven. Den har samma viktiga, men tunga, tema som Jägerfelds Comedy Queen. Och det finns även något jag känner är vackert i att det skrivna ordet blir betydelsefull för berättelsen i den här novellen då vissa finner styrka i att skriva…

♥ Det som lever under oss av Kerstin Lundberg Hahn

Välskriven skräck behöver inte vara lång bevisar Lundberg Hahn med Det som lever under oss. Det finns något briljant i att få något vardagligt nära att te sig ruva på något fruktansvärt. Och den här novellen läses kanske med störst skräckeffekt på sommaren…