Saga: Volume Three & Volume Four

Jag tänker egentligen inte gå in så mycket på dessa två volymer med rädsla av att säga för mycket för den som inte kommit såhär långt in i berättelsen. Därav kör jag på två mikrorecensioner och hoppas att jag håller en finare balans.


Saga_vol3-1I Brian K. Vaughan (& Fiona Staples) Saga: Volume Three fortsätter berättelsen delvis där berättelsen i volym två slutade med lite av en cliffhanger.

”Right, where were we? Oh yeah, cutting across the Clockwork Stars on our way to a fog-shrouded world.” (chapter thirteen)

Flera karaktärsutvecklingar gör att jag fortfarande vill läsa serien, alltså till trots vissa sexualiserande inslagen som återkommer gång på gång. Jag gillar bäst Hazel som berättare fortfarande och kan liksom i örat höra hennes röst!


Saga: Volume three
Författare: Brian K. Vaughan
Förlag: Image comics (2014)
ISBN: 9781607069317
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


saga_tp_04I volym fyra kommer fortsättningen på ytterligare en form av cliffhanger ifrån det tidigare albumet.

”Soak it up, I’m not always this adorable.” (chapter nineteen)

Det är ungefär vid detta album, hur mycket jag än tycker om Hazel (både som person och som berättare), som jag känner att jag måste ha en paus från Saga. Jag tycker det blir lite för mycket av de sexualiserade inslagen och jag tappar lite aptiten oavsett eventuell cliffhanger i slutet av albumet, så för stunden väljer jag att inte läsa mer Saga på ett tag.


Saga: Volume four
Författare: Brian K. Vaughan
Förlag: Image comics (2014)
ISBN: 9781632150776
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Annonser

Saga: volume one & volume two

Saga_vol1-1Det här är på något sätt en av de kanske mer vrickade, men ändå vemodig och vacker, seriealbumen jag någonsin läst och ändå tyckt om. Det känns som om man kastas in i allt, kanske mycket tack vare vem som råkar vara berättaren – den lilla flicka som föds i albumets volym ett. Denna lilla berättare säger saker såsom: ”Anyway, this is the day I was born.” (chapter one).

Det är något jag verkligen gillar med berättaren. Jag gillar sättet Hazel berättar först och främst, det språkliga, alla val av att säga saker och ting på just ett visst sätt. Jag gillar även greppet om att berättaren ändå måste ha överlevt över åtminstone en viss tid för att kunna berätta den här historien? Det ger också på något sätt en extra liten krydda. Så länge jag fortfarande befinner mig i berättelsen och vet om att Hazel är bebis såsom i både volym ett samt två, kan jag ändå vara säker på att Hazel kommer överleva ett bra tag till..?!

Kärleksparet som skapat berättaren är ett osannolikt par på så vis att deras folkslag krigar och de är uppvuxna med att hata varandra bara på grund av deras ursprung. Det är något jag som läsare inser tidigt, men jag inser inte direkt när, var eller hur, kärleken sedan har kunnat uppstå dem emellan. Jag tvekar dock inte på att deras kärlek är stark. Och på tal om styrka tvivlar jag inte heller på att kärleksparet i fråga är ett par med styrka på vart håll. Detta är en stark kvinna, och en stark man. Tillsammans utgör de en trygg och solid grund för deras gemensamma barn – ett barn som kanske inte kunnat komma så mycket olägligare – men som samtidigt är så oerhört älskat och beskyddat från första stund.

Saga_vol2-1Både volym ett och två fokuserar på den första tiden med Hazel, med vissa tillbakablickar bakåt i tiden för att på sikt och då och då ge svar på eventuella frågor och ge en helhetsbild av det nu de lever i. Som berättare bör Hazel inte veta så mycket som hon vet, men jag har inte riktigt kunnat bestämma mig för om hon faktiskt är en mer allvetande berättare, eller om jag som läsare ges ett mer allvetande perspektiv än vad Hazel faktiskt har… Som läsare stöter vi nämligen inte på endast ett perspektiv på historien, utan snarare flera…

Kärleken mellan detta osannolika kärlekspar är inte bara deras vetskap. De är jagade av flertalet parter som inte kan tillåta dem att vara tillsammans och barnet (som är ett fåtals vetskap) de skapat är av stort intresse för de parter som vet att barnet finns, vad jag som läsare förstår. Om kärleksparet var jagade innan Hazels födelse, är det inget jämfört med vad de är efter hennes födelse…

Det är en del sex i den här serien och ännu mer sexualiserade inslag här och där (bland annat i tecknandet). Mycket vrickat kommer också utav en del av det sexualiserade och det är ganska mycket naket och även en hel del groteskt. Samtidigt kan jag på något sätt köpa konceptet även om det är vissa saker som blir nästintill för mycket för mig personligen… Och trots allt är det så mycket mer som händer inom ramen för de här seriealbumen! 

Jag vill på grund av lagom doser av avslöjanden i berättelsen, samt på grund av otaliga cliff hangers, fortsätta läsa. Det kan jag inte förneka. Så det finns stora chanser för att jag slukar volym tre till fem framöver tack vare biblioteket…


Saga: Volume one
Författare: Brian K. Vaughan
Förlag: Image comics (2013)
ISBN: 9781607066019
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Saga: Volume two
Författare: Brian K. Vaughan
Förlag: Image comics (2013)
ISBN: 9781607066297
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


”Love Hurts” & ”Love Hurts 2”

cover_story18Ja, jag vet knappt ens vart jag ska börja med dessa två verk. Jag tokälskade ju Alena och tänkte att: mja, ska man våga sig på detta nu? Mestadels kom dessa tankar för att jag var så rädd att jag skulle komma att bli besviken, för att jag var rädd för att mina förväntningar nu var för höga, och så vidare. Men det gick ju finemang detta! Jag älskade, i alla fall större delen, av de båda verken till månen och tillbaka!

Nu är det ju dock också så att love hurts och love hurts ännu en gång, när jag inser att jag slukade båda verken hela på kort tid… Och då gör kärleken till dessa verk faktiskt även ont för att man: A. Inte kommer kunna återuppleva alla enskilda älsklingar på samma sätt som första gången, B. Fastnar i känslan av att något just är slut och man så gärna vill ha mer, och C: Inte äger verken i fråga (men det går ju faktiskt att åtgärda!)!

Love Hurts är på något sätt den första kärleken och kärleken till den är mer speciell än den till Love Hurts 2. Samtidigt finns det spridda skurar med favoriter i båda verken och jag gillar hur de alla känns som välsmakande sprängkarameller… Det är krut i de flesta serienovellerna och jag kan inte låta bli att skratta till ibland trots mord, blod och kärlekens nyckfullhet!

webb_LH2Fortfarande känner jag ett ganska starkt behov av att prata om nästan var enskilda novell. Jag tvingade med detta sambon att läsa båda verken innan jag lämnade tillbaka dem till biblioteket (i hopp om att någon annan ska upptäcka och läsa!), men där fick jag tyvärr inte så mycket respons som jag hade hoppats.

Konstatera kan jag i alla fall angående Kim W. Andersson: han har humor, han har talang, han har fantasi, han kan skapa starka kvinnor, han kan vrida och vända på saker och ting, han kan mörker, han kan uttrycka sig, han kan ifrågasätta, han kan väcka frågor och han kan också ge en hel del svar…


Love Hurts
Författare: Kim W Andersson
Förlag: Kolik Förlag (2009)
ISBN: 9789186509323
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Love Hurts 2
Författare: Kim W Andersson
Förlag: Kolik Förlag (2014)
ISBN: 9789186509354
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Alena

alena-omslagAlltså: wow! Att jag låtit bli att låna Alena från biblioteket så länge. Fast jag sett att den funnits där och trots att jag hört så mycket om Kim W. Anderssons Alena specifikt… Och fast jag är oerhört intresserad av filmen som kommer på bio i höst (ja, jag missade den på svt och svtplay i och med hög prio på bland annat kurslitteraturen i sommarkursen)…

Men nu har jag läst den och trots att det är blodigt, riktigt blodigt, så finns det så mycket i den här serieromanen, så det går inte annat än att älska! Jag rycks verkligen med i denna dova, gråa och helt enkelt mörka, berättelse om Alena. Det finns så mycket tematik i det här: mörka känslor, sorg, förlust, mobbning, mående, kärlek, svek, död, smärta, klass, norm… Jag gillar färgsättningen på serieromanen som förstärker känslan av mörker och mörka känslor med hjälp av framför allt ganska kalla och dova färger.

Alena ger mycket som karaktär. Hon kan ses som en udda fågel, men på samma gång tror jag hon inte gör det. Hon ger uttryck för att vara annorlunda och vara missförstådd. Samtidigt ger hon uttryck för att bestämma sig för att vara annorlunda och våga sticka ut, inte bry sig om vad andra tycker… Och mitt i allt kommer det komplexa: trots vilja att inte bry sig och att våga sticka ut, så bryr hon sig ju visst. I och med att hon dessutom går på internatskola, och undantagsvis är den enda som går där utan att vara en del av samma klass som övriga elever, så hamnar hon redan i den ekvationen lite fel i vissas ögon… Till exempel klasskamraten Filippas. Det går också rykten om att Alena och Josefin, hennes bästa kompis som varit död i över ett år, var kära… Men det är något Alena envist vill dementera i nutid…

Det här är en serieroman full med undertryckta tankar och känslor. Det bubblar under ytan genom hela romanen, men till slut slår sig också bubblorna och känslorna fria…


Alena : [en serieroman]
Författare: Kim W Andersson
Förlag: Kolik (2011)
ISBN: 9789186509132
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


3 x mikrorecensioner

Först ut är den grafiska novelletten jag klickade hem nu i december:

RaddarenDenBarmhartiga[1]Min gymnasiekamrat Saskia Gullstrand har skrivit och tecknat Räddaren den barmhärtiga som är en (enligt mig) mörk gotisk grafisk novellette: tänk en mörk, snårig miljö, en kvinna med gevär, en jakt, ett rådjur och en flicka som verkar vilja hjälpa…

”Men du är trygg nu…”

Jag lyckades läsa denna novellette i samband med att sambon lyssnade på teatral skräckmusik till något youtubeklipp och jag måste säga att det inte blev fel utan gick hand i hand med noveletten som jag gillar mycket (inte minst på grund av det gotiska och känslan av att saker och ting inte är vad det verkar). Det är ju heller inte helt okänt att jag brukar gilla mörka berättelser.


Räddaren den barmhärtiga
Författare: Saskia Gullstrand
Förlag: Seriefrämjandet i samarbete med Kolik (2014)
ISBN: 9789185161744
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Sedan avrundar jag med två lättsammare barnböcker:

9789172703834[1]Jag återbekantade mig än en gång med en barndomsfavorit som väckte en del minnen och vissa bilder kände jag fortfarande igen i Sven Nordqvists Minus och stora världen. Minus har en dröm om att upptäcka världen,världen utanför tryggheten och hemmet.

”Och Minus gick för att se sig om i den stora världen och han hade bara en sak med sig – en sko.” (sid. 1).

Jag gillar den här boken mycket: Läsaren, eller läsarna, får följa Minus på sin färd där varje nytt uppslag ger en chansen att räkna, åtminstone upp till tio (och med hjälp av detaljerna per uppslag får man räkna flera gånger om). Det finns också möjligheter att räkna ännu längre och historien i sig är fantasifull och man kan läsa den både som vuxen och som barn även om man nog tolkar den olika och ser olika saker beroende på var man är i livet!


Minus och stora världen
Författare: Sven Nordqvist
Förlag: Nordisk bok (1990)
ISBN: 9179041736
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


mamubobb[1]I juletid har jag även passat på att bekanta mig med Wieslanders Mamma Mu åker bobb (där ju Sven Nordqvist dessutom är illustratör). Nyfikna Mamma Mu känner jag ganska väl numera, Kråkan och deras syskonlika relation likaså.

– Går det inte? sa Kråkan och fällde ner vingarna.
– Nej, sa Mamma Mu. Bobben har ju ratt. Och jag kan inte styra, för jag har ju inga händer. Och kråkor åker ju inte bobb.” (sid. 6).

Jag gillar andra Mamma Mu-böcker bättre (ja, jag har läst flera och om inte annat när min minstyster var yngre), men även den här har den där undertonen av den där komplicerade syskonkärleken som leder till den typen av relation som Mamma Mu och Kråkan har. Men det jag gillar med flera av de andra Mamma Mu-böckerna så är det de där igenkänningsmarkörerna som jag vet att många gillar: fraser som återkommer (till exempel den som fattas i slutet av den här då Kråkan ju brukar flyga in i Kråkskogen)…


Mamma Mu åker bobb
Författare: Jujja Wieslander
Förlag: Natur & kultur (2009)
ISBN: 9789127120334
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lucka 4-6 i bokbloggarjulkalendern:

4: Prata om översättningar. Vilka språk läser du på? En bra eller dålig översättning?
Jag läser gärna och helst på svenska och ibland och mycket mer sällan på engelska. Detta betyder att jag läser de flesta utländska författare/verk översatta till svenska och att jag i vissa somliga fall läser en och annan bok på orginalspråket engelska (överlag). Det finns alltid en risk med att läsa en översatt bok, men jag upplever faktiskt mycket ofta att det känns som välarbetade översättningar och jag hoppas att detta stämmer. Jag har inget direkt exempel på någon dålig översättning (eller så har jag helt enkelt förträngt detta).

5: Läser du serietidningar/böcker eller grafiska romaner? Favoritgenrer?
Jag läser gärna seriealbum eller grafiska romaner (egentligen). psykos_framsida[1]Men jag vet också att jag är ganska dålig på att aktivt söka mig till detta, men är i alla fall glad att jag på senare tid har upptäckt denna mer övergripande genre och vad den kan erbjuda. Det blir ofta väldigt slagkraftigt med ironi inom detta spektra och också skräck, enligt mig… Men jag är helt säker på att jag inte upptäckt på långa vägar allt ännu… Senaste ironiska bekantskapen inom denna lucka är Nanna Johansson (som jag lärde känna först som skönlitterär novellförfattare (utan ironiska drag)).

6: Vad har du för relation till läsning i skolan? Som elev, förälder eller lärare.
Som elev: Jag har alltid haft en god relation till läsning som elev. Jag har haft mycket inspirerande lärare. Jag har haft en engagerad skolbibliotekarie och alltid tillgång till intressanta böcker på skolbiblioteken. Jag har alltid sett läsningen som lustfyllt – även – när man har varit tvungen att läsa samma roman som alla andra i klassen och så vidare.
Som student: Jag har här haft en något försämrad relation i perioder, men ibland har också relationen till läsningen blivit starkare. Som student upptäckte jag att jag tappade bort det lustfyllda lite och jag förlorade känslorna för den fina relation jag haft till skönlitteraturen ett tag. Som tur är hittade jag tillbaka till den – delvis tack vare ännu mer studier och studier inom litteraturvetenskapen. Man kan kanske säga att jag fick en vuxnare roll till litteraturen och läsningen som student (även om det har varit tärande perioder i relationen också).
Som lärare: Jag förespråkar alltid läsningen som en av de viktigaste ingredienserna vi (läs: i alla fall jag) behöver i livet. Jag högläser mycket och har fått en mycket starkare relation till högsläsningen än någonsin tidigare (kanske till och med starkare än när jag var barn och var den som lyssnade). Jag talar alltid positivt om läsning och om litteratur och jag hoppas att jag på något sätt är en inspiratör!

”Välkommen till din psykos” och ”Hur man botar en feminist”

Nu har jag äntligen läst Nanna Johanssons som serieförfattare också! Jag undrar varför jag väntat så länge? För i sanningens namn har jag känt till hennes namn länge och sett någon enstaka serie här och där i någon tidning eller så… Men ibland tar man tid på sig och jag fick två extra skjutsar: 1. hennes två noveller jag gillar och 2. det faktum att hon så snällt svarade på mina Fem frågor som presenterades i fredags!

psykos_framsida[1]När jag läser både Välkommen till din psykos och Hur man botar en feminist inser jag att det här är feministiska serier överlag. Det är ofta klockrent, tänkvärt och roligt (eller ska man säga skrattretande i och med att det ofta är huvudet på spiken på ett samhälleligt irriterande sätt?). Jag reflekterar också över att många av serierna är ganska dagsaktuella.

Två exempel som jag sett även innan jag läste de här albumen, är följande (båda från Hur man botar en feminist):

gubbslem_nannajohansson-e1363078300481[1]

skarm_teve[1]

hur-man-botar-en-feminist[1]Av den anledningen tycker jag det är svårt att säga exakt vad jag tycker om alla serier. Det mesta gillar jag skarpt eller älskar. Men vissa serier berör mig knappt alls. Jag älskar hur som haver Nanna Johansson utan minsta tvekan och tycker att det är intressant att se mer än bara en linje av serier. Det är befriande att få lite olika inslag. Det gör en hel del för helhetsintrycket ändå måste jag säga. Jag tycker bland annat om att det signalerar att inte allt behöver vara perfekt eller genomroligt – det kan få vara med ändå!


Välkommen till din psykos
Författare: Nanna Johansson
Förlag: Ordfront Galago (2012)
ISBN: 9789170376535
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Hur man botar en feminist
Författare: Nanna Johansson
Förlag: Ordfront Galago (2013)
ISBN: 9789170377488
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris