Tematrio: Bokklappar

temajulklapp[1]I måndags skrev Lyran: ”Årets näst sista trio innan jul får väl ändå lov att handla om bokklappar. Vad önskar ni er? Eller vad vill ni ge bort? Eller vilka böcker vill ni tipsa andra att köpa i julklapp?” Och jag håller med och jag har även funderat en hel del på vilken fråga jag vill besvara och jag tror att jag ändå omfamnar fråga nummer 1: Vad önskar jag mig?

1. Först och främst önskar jag mig februaris bokcirkelbok Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam. Det är inte bara för att det här är februaris bokcirkelbok som jag önskar mig just den här boken, utan också för att jag hört så oerhört mycket positivt om denna bok. Jag tror faktiskt inte att jag hittat en enda negativ recension eller kommentar om den alls…

2. Vad som helst av Shaun Tan – läst eller inte ännu läst. Jag älskar hur Tan tecknar, målar, skapar och vad det förmedlar. Så jag är säker på att vad jag än skulle få  skulle ge någonting tillbaka! Jag är helt säker!

3. Sedan kan jag väl erkänna att jag inte skulle bli jättebesviken över att få Lars Keplers senaste – Stalker – även om jag nu råkar ha alla de tidigare böckerna i pocket. Jag vet dock inte hur sugen jag egentligen är på att läsa den eller ej. Jag har hört en hel del om den, läst mycket om vad folk tyckt och tänkt och det som skrämmer mig lite (bland annat) är det faktum att jag läst att Kepler varit lite slarviga och slängt in finska fraser utan att kanske kontrollera grammatiken närmare (och bara den vetskapen gör mig lite besviken även om jag själv inte är alls bra på just finsk grammatik (då det var mycket länge sedan jag pratade finska till vardags))…

Det här är ändå tre hårda klappförslag jag skulle uppskatta!

Tematisdag: Omläsning

Veckans Tematisdag rör omläsning. Boktimmen undrar:

”Vad gillar ni att läsa om? Och vad vill ni läsa om?”

Jag har redan läst om en del böcker, främst barn- och ungdomsböcker kan villigt erkännas då de både är lättare att läsa om och då detta oftast gjorts på grund av att man någonstans vill återleva barndomsminnen… Den omläsning som gjort mig allra mest nostalgisk är omläsningen av ”Harry Potter” samt omläsningen av Gripes Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia – en sällsam historia. Jag uppskattade även omläsningen av ”Kallå kårar”-böckerna av R. L. Stine. Jag minns att jag fullkomligt älskade dessa böcker och jag kan även förstå varför!

Det som ändå är synd med omläsningar är att man aldrig kommer att uppleva boken exakt som man gjorde första gången man läste den. Det är för mig en stor sorg, men den får man acceptera helt enkelt. Däremot minns man tillbaka till tiden då man läste boken senast, vilket är mysigt och framkallar bra känslor, oavsett om man läste boken för tio år sedan eller förra året… Jag tror att jag har en hatkärlek till det här med omläsning. Jag hatar att jag aldrig kan få uppleva boken på samma sätt som den första gången – men jag älskar samtidigt känslan som framkallas i mötet med minnen och i mötet med det faktum att man även utvceklats en hel del som läsare och person och helt enkelt har andra förutsättningar i mötet med verket. Det är fantastiskt att upptäcka detaljer och tolka boken annorlunda vid en omläsning, särskilt av barn- och ungdomsböcker (och specifikt om man läst dem som barn).

Jag kan även tillägga att jag läser om stycken i olika favoritböcker då och då – bara för att de där böckerna var så bra. Detta gäller all typ av litteratur! För den litteraturen jag vill läsa om är ju den där bra litteraturen – den litteratur som påverkat mig på ett positivt sätt!

Tematisdag: Sorg

Boktimmen formulerar sig såhär den här tisdagen: ”Böcker som berör mig djupt är de som talar om sorg. Jag kan tycka att det är svårt att tala om sorg och porträttera det på ett sätt som för en bok vidare, men när det lyckas då lyckas det bra.”

Jag kan hålla med om detta och tänker att det här med sorg måste uttryckas som trovärdigt i en bok för att jag ska känna att det lyckas eller att det är äkta! Sedan finns det flera typer av sorg man kan möta i litteraturen, bland annat beroende av vems perspektiv det är man möter. Jag tänker också att man kanske uttrycker det delvis annorlunda om man har en tänkt vuxen eller en tänkt ung läsekrets, men det behöver antagligen inte heller vara fallet alla gånger.

Några böcker jag vet att jag gråtit till är de som handlar om döden på ett eller annat sätt (och i båda fall cancer!). Den ena är fiktiv och den andra självbiografisk:

allt för min syster[1]

9789137140520[1]

Och böcker där en av mina käraste karaktärer dör (ganska oväntat), vilket väcker en sorg hos mig som läsare:

1265510[1]

Detta är de allra tydligaste minnena jag kan framkalla inom ramen för sorg just precis nu. Dock är jag säker på att detta med död, sorg och smärta är återkommande teman som återfinns i flera böcker jag läst (trovärdiga dessutom), men jag kan inte rannsaka hela mitt minne för att framkalla dessa minnen. Något har i vilket fall fått mig att uppleva sorg i de tre böcker jag nämner idag…

Tematisdag: Något jag ångrar

Jag tänkte börja haka på Boktimmens Tematisdag (i alla fall de tisdagar och veckor det går ihop sig). Den här veckan handlar det om något som man ångrar. I frågan säger jag för det första som Boktimmen. Jag ångrar egentligen inget då alla mina val, bra som mindre bra, har lett fram till både den jag är idag, där jag är idag och den har fört mig samman med alla fina personer i mitt liv fram tills idag.

Men. Jag ska ändå försöka lista upp någonting som jag ångrar trots mitt fina argument till att inte ångra något. Det jag ångrar får således bli:

  1. Att jag länge försökte göra andra nöjda istället för att utgå först och främst från mig själv.
  2. Att jag länge var anti allt hypat, som exempelvis ”Harry Potter”.
  3. Att jag ibland envisats med att läsa ut böcker jag verkligen inte tyckt om men bara ska igenom…

Nummer ett på listan är lite mer allmän, men ack så viktig. Det tyder på att jag i alla fall idag är lite bättre på att lyssna på mig själv. Den kan dock relateras en del till böcker i och med att detta med att lyssna på andra och vara andra till lags till viss del ibland har lett till onödig tid på småsaker som hade kunnat ägnas åt läsning eller något annat mer nyttigt somliga gånger.

Nummer två och tre på listan har jag relaterat mer till böcker och det är medvetet i och med att detta trots allt är en bokblogg. Nummer två är en sådan där sak jag ångrar i efterhand. Jag fick inte vara lika delaktig i den där vågen jag ju sett på avstånd. Jag hade klasskamrater som var helt galna i böckerna, som kollektivt fick invänta nya böcker… De ingick liksom i en spännande gemenskap. Och den har jag sällskapat strax innan sista boken kom ut, och därför känner jag mig både snuvad på möjligheten att ha fått vara en del av gemenskapen då den var som kanske mest spännande och jag känner mig lite irriterad på mig själv… Nummer tre handlar om de där sega och tråkiga böckerna som har pockat på ens läslust och saktat ner på lästakten och lästillfällena. Kunde jag inte bara släppt vissa böcker, om inte annat så för stunden, och läst fler böcker jag velat läsa, som jag tyckt om och hållit av?

Det är lätt att vara efterklok!