Bokmärkts Tema Torsdag #15

Hundöra skriver denna torsdag: ”Sommaren är som gott som här och snart är det semester och sommarläsning. Jag har redan börjat planera vad jag ska läsa och i veckans TemaTorsdag tänkte jag dela med mig fyra av dessa.”

tema-torsdag-2[1]Och jag har naturligtvis också börjar spekulera lite på vad som kan komma att läsas i sommar, eller vad för bokrelaterat jag kommer att göra i sommar, och kommer därför inte med fyra titlar, utan fyra sommarteman:

Jag kommer att läsa litteraturkursen Harry Potter och hans världar och därför kommer jag såklart att läsa kurslitteraturen och säkert bläddra lite extra i mina Harry Potter-böcker hemma i hyllan också. Den här sommaren kommer härmed att bli lite av en Harry Potter-sommar.

Jag tänker också att det kommer lånas en hel del böcker från biblioteket i sommar, och att det med detta kommer få bli en bibliotekssommar som jag delvis hoppas utmynnar i en serie-sommar (de tecknade that is).

Sist men inte minst tänkte jag att det kanske är dags att börja bli podd-lyssnare för min del i sommar. Vad jag har förstått finns det en hel del intressanta podcasts att börja följa. Så varför inte i sommar? Jag har ju trots allt en ganska ny och smart mobil, hörlurar och är med detta sagt ganska utrustad för det. Så podd-sommar? Why not give it a try!

Jag har sett att många har planerat sommarläsningen i detalj, men det tänker inte jag göra, då det finns en risk att jag blir besviken om jag planerar för mycket. Men det här är ändå fyra utgångspunkter jag har och hoppas kunna ha lite som peppande småmål med sommaren och dess läsning. Jag kommer ju trots allt sommarjobba hela sommaren och läsa den nämnda litteraturkursen, så all tid i världen har jag ju inte.

Bokmärkts Tema Torsdag #13

Hundöra skriver denna vecka: ”Vissa karaktärer kan vi bara inte låta bli att hata, men utan dem vore historierna inte densamma. Veckans TemaTorsdag handlar om att dela med sig om de karaktärer vi ogillar, men som vi inte skulle kunna tänka oss utan i dess respektive berättelse.”

tema-torsdag-2[1]Och jag kan nog faktiskt komma på fyra stycken (även om det blir de fyra första som slår mig i huvudet).

Jag håller först och främst absolut med Hundöra om Dolores Umbrigde som i Harry Potter känns lite som gumman-i-lådan. Hon är färgstark och otäck på ett lite oskyldigt eller sockersött sätt, så jag ogillar henne. Men samtidigt hade varken böckerna eller filmerna varit lika älskvärda i långa loppet utan henne.

Nästa person jag kommer på att jag ogillar, är mister Rochester. Han är helt ofattbart svår att tycka om emellanåt och han är en sådan mansgris rent ut sagt i Jane Eyre , men ändå skulle inte berättelsen vara densamma utan honom. Ett ord jag söker är osympatisk, för det är precis vad han framstår att vara till största del kan jag tycka… Han är burdus, och som sten… Lite så. Men samtidigt då – han behövs.

Jag skulle faktiskt vilja påstå att en av förra årets mest ogillade karaktärer i en bok, blev ”berättarduet” i Det skulle kunna hända dig. Jag var riktigt allergisk emellanåt mot du:et i boken, även om jag inte hade uppskattat ironin utan huvudpersonen, allt festande, allt oansvarsfullt och hela tanken med oviljan att växa upp som vuxen man i sina ”värsta” år. Det är nog den person jag känt ett stort behov av att få slå i huvudet och skrika ”skärp dig” eller liknande till…

Sedan vet jag inte om detta räknas, men jag kommer på en karaktär jag hat-älskar, eller vad man nu ska säga. Till skillnad från Umbridge och Rochester som jag verkligen ogillar, så är de kommande personerna jag räknar upp sådär hat-älskade av mig:

Detta är ingen mindre än och får lov att bli Edward Cullen Meyers Twilight-serie. Då hoppas jag också att jag missförstås rätt när jag vill mena att jag hatar att han är den där typiska gentlemannen som håller upp dörrar för Bella och finns där för henne hela tiden (nästan), då jag tycker att hans karaktär ibland förminskar Bella som person och Bellas styrka. Dessutom hatar jag hans stalkingfasoner, för kom igen – hade han inte varit vampyr, vem hade tillåtit honom att agera som han gör? Ja, jag skriver detta med en liten glimt i ögat. För samtidigt älskar jag honom på flera sätt, eftersom omkringliggande faktorer som det här med vampyrismen, alla hot, ändå rättfärdigar kärlekshistorian och alla Edwards beteenden…

Bokmärkts Tema Torsdag #12

I veckans TemaTorsdag skriver Hundörra: ”Jag vet inte hur det är med er, men jag har en tendens att samla på böcker av favoritförfattare. Oavsett om det är en långsiktig favoritförfattare eller en temporär. Som många redan vet är Agatha Christie en av mina favoritförfattare, om inte den främsta. Jag har flera av hennes böcker, tyvärr så ges inte så många av hennes böcker ut på svenska nuförtiden. Så, jag har funderat på att börja samla hennes böcker på engelska, men vi får se. Veckans TemaTorsdag handlar om att dela med sig fyra av de bästa böckerna av ens favoritförfattare.”

tema-torsdag-2[1]Jag tycker att den här temat var lite klurigt, men kom efter lite om och men fram till att man favoritförfattare nog får lov att koras som John Ajvide Lindqvist. Jag har ändå läst det mesta av honom och försöker att inte missa eventuella uppdateringar om hans skrivstatus… Med detta sagt har jag också tre självklara topp-tre:

9789170373428001[1]Låt den rätte komma in som råkar vara boken som fick mig på fall. Jag älskade den, läste ut den på nolltid och jag skulle kunna prata i evigheter om det fantastiska konststycke jag tycker han gör genom att både skildra verkligheten och ta in skräcken på ett sätt som enligt mig bara är urläckert. Det är en bok om kärlek, mobbning, relationer – samtidigt som det är en briljant vampyrroman. Jag gillar att den är sådär verklighetstroget grå… Ja, I could go on and on and on about it…

imagesCADG3Y3NLilla stjärna är en roman jag kom att älska från första stund och prologen, då Ajvide Lindqvist verkligen vänder upp och ner på familjekära ”Allsång på Skansen”… Berättelsen är mörk, destruktiv och udda. Men jag gillar den väldigt mycket ändå. Han lyckas hela tiden balansera upp skräcken med det där verklighetstrogna som jag tycker blir en sådan vacker komposition. Jag vet att vissa som älskar Låt den rätte komm in och Hanteringen av odöda inte alltid har gillat den här romanen. But I do. A lot.

odc3b6da_27706736[1]Hanteringen av odöda är också nästa roman på listan av mina favoriter. Jag läste den inte förrän i år… Fast jag försökte läsa den som ljudbok för några somrar sedan. Det som var bra var ju att jag fick spara på den här romanen ända fram tills nu då den kändes extra välkommen på ett sätt. Inte minst för att jag fick den som pocket i julklapp. Jag gillar än en gång de där verklighetstrogna inslagen som blandas upp med skräcken. Här byggs känslan av olust dessutom upp på ett bra sätt genom värmeböljan som är elektrisk i inledningen… Så när man förstår att värmen och det elektriska trycket försvinner… Ja, då vet man att något fruktansvärt har hänt… Kanske någons skräcksommarläsning?

91703721951[1]Sedan är det det här med fyra… Jag har läst Människohamn som jag inte tyckte om lika mycket som ovanstående romaner… Jag har läst John Ajvide Lindqvists novellsamlingar, där bland annat ”Låt de gamla drömmarna dö” – ”fortsättningen” på Låt den rätte komma in som återfinns i samlingen med samma titel… Men. Jag får nog ändå säga att jag gillade den mysiga novellen som återfinns i Pappersväggar. Och det råkar också vara just novellen med titelnamnet jag kom att tycka om. Mest för att den är charmig, lite mysryslig och väcker barnet inom mig… För några få sidor sådär…

Bokmärkts Tema Torsdag #9

I veckans Tematorsdag skriver Klättermusen: ”Här om dagen pratade jag med Hundöra om hur ledsen jag är över tid som gått förlorad på dåliga böcker som jag läst. Veckans TemaTorsdag handlar om ens lästa böcker som har slösat bort ens tid.”

tema-torsdag-2[1]

Jag tycker att veckans tema är jättesvår, men den boken jag utan tvekan kommer att tänka på som en bok jag inte skulle rekommendera andra att läsa är en bok som jag läste under den Nordiska utmaningen jag var med i förra året. Grönländska Ole Korneliussens Saltstoden var ingen favorit. Helhetsintrycket blev bara att boken var osammanhängande, tråkig och tack och lov bara 140 sidor lång …

Men kan jag komma på tre böcker till jag kanske inte tycker är så bra?

Jag har en enda gång testat Katarina Kieri och läst hennes novellsamling Majas morsas kompis sambo, men tyckte inte att jag kom in i den ens som novellälskande… Så jag rekommenderar inte den här personligen vidare till någon, då jag inte riktigt ser kvalitéerna med den tyvärr.

Anders Björkelid kan jag kanske också avråda från, även om jag helt klart inser att den bara inte var min typ av bok till stor del. Men Ondvinter blev för min del en slöseri med tid. Jag tyckte inte att boken fångade mig och jag störde mig lite grann språkligt… Mja, nej, detta var bara inte min grej tyvärr.

En annan bok jag läste några noveller från i den Nordiska utmaningen var William Heinesen och Gäster från månen och andra berättelser. Inte heller denna novellsamling föll mig i smaken… Det är också dessa novellsamlingar av samma författare som ibland får mig att inse vilken fördel det är om man känner författaren man ska ta sig an – så att man vet att man med störst sannolikhet kommer gilla samlingen. Eller: värdet av att läsa en antologi med noveller där faktumet att det är olika författare bakom varje novell gör att man fortfarande kan se framåt vartefter man läser novellerna…

 

 

Bokmärkts Tema Torsdag #8

Bokmärkt skriver bland annat denna vecka: ”Det har varit fantastisk väder och när det är så fint väder har vi svårt för att hålla oss inne, men när det blir läsning så är det en stund i solen. Så det blir få men långa lästillfällen. Till sådana tillfällen gillar jag att läsa korta böcker. Denna veckas TemaTorsdag handlar om att tipsa om fyra korta romaner som är runt 200-sidor eller mindre.”

tema-torsdag-2[1]

Jag skulle med detta vilja tipsa om två klassiker och två noveller:

Klassikerna blir kort och gott (man kan söka sig vidare på dessa författare eller titlar på bloggen) Marguerite Duras Älskaren och Richard Mathesons I am Legend.  Jag har angivit dem i den titeln jag läst – alltså Duras på svenska och Matheson på engelska.

Novellerna jag tipsar om blir Malte Perssons Fantasy och Silke Scheuermanns Krig eller fred. Båda novellerna är novellix-noveller, men Scheuermanns novell återfinns också i en novellsamling med namnet Rika flickor.

Bokmärkts Tema Torsdag #7

Bokmärkts Hundöra skriver denna torsdag:

”Bokomslag tycks betyda mycket bland oss bokälskare. Det händer ibland att jag väljer böcker främst på grund av dess omslag, lite oftare än vad jag önska att jag gjorde. Veckans TemaTorsdag blir till att dela med sig fyra av de böcker du har i bokhyllan som du främst valt på grund av dess omslag. Om du är en av de som inte brukar välja böcker efter deras omslag får du gärna visa upp fyra av de finaste bokomslagen i din bokhylla.”

tema-torsdag-2[1]

För det första kan ju jag säga att jag inte är så himla kräsen med omslag, mer än att de gärna får se inbjudande och fräscha ut, vilket gör att många äldre böcker ibland faller bort om jag själv får välja. Jag diggar inte längre de där bokomslagen jag accepterade när jag var yngre, som hade ganska oinbjudande framsidor, utan att jag alltid kan svara för vad exakt som inte tilltalar mig med böckerna jag ändå förknippar med min barndom och till viss del tidiga ungdom, men idag när den estetiska medvetenheten är hög, tillfredsställs också jag överlag av de omslag som finns. För det mesta är de väl genomtänkta, och vad mer kan man begära?

Några av de senaste omslagen jag fallit för går i stilrent:

ljungqvist - kaninhjaerta[1]                    pojkarna[1]                    Torka-aldrig-tårar-utan-handskar-296x430[1]                    Älskaren-Marguerite-Duras[1]

Bokmärkts Tema Torsdag #6

I torsdagens Tematorsdag skriver Hundöra:

”Jag gillar inte bara att samla på böcker utan även på saker som har med böcker att göra. I veckans TemaTorsdag tänkte jag att man kunde dela med sig av fyra av sina favorittillbehör till böcker och läsning.”

tema-torsdag-2[1]

Mina blir precis som för Hundöra bokmärken (även sådana som egentligen är någonting annat egentligen), bokfordral (fick ett stickat i form av en påse av min syster som passar både pocket och inbunden bok) och te. Vad gäller mitt tedrickande känner jag att jag har fått en liten kamrat eller komponent som förhöjer nöjet med tedrickande i form av tesilen jag just namngett – Robban:

image

Tedrickandet bredvid en god roman eller novell har liksom blivit mycket mysigare än förut.

Ett annat tillbehör vid bokläsning, som kanske inte är ett tillbehör i klassisk mening, men för mig ändå är det många gånger… Ja, det är helt enkelt min katt, Tuva:

image

Tar man fram en bok dyker oftast också Tuva upp. Hon lägger sig gärna i en bok om man glömt att slå igen den eller liknande vilket gör att jag ofta kallar henne för ett bokmärke. Annars vet hon att om jag kryper upp i sängen med en bok om kvällen så kommer jag högst sannolikt sitta still och då kan hon med sin bestämda försiktighet bestämma hur lagom mysig hon vill vara medan jag läser. Några kli under hakan eller bakom örat uppskattas, tillsammans med lite närhet på hennes villkor.