Toppitopp 2014!

Sedan 2013 har jag valt att räkna alla verk – alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett verk i och med att sidantalen är så varierande ändå… I år har jag läst 101 verk och av dessa ska jag nu presentera de fem böcker som är min absoluta toppitopp!

2014 toppitopp, lyder som följer:

♥ Julie Otsukas Vi kom över havet

Den här boken42__250x375_vi-kom-over-havet[1] kommer jag nog aldrig att sluta prata gott om. För mig var det här en av de tydligaste aha-läsupplevelserna 2014. Den har så mycket som jag bara rakt av faller för – ett alldeles speciellt berättarperspektiv i vi-form, en poetisk klang och den är så vacker därav trots att den dryper av vemod… Att den dessutom inramas av en historisk sanning – ja, det gör den ju inte mindre läsvärd direkt! Julie Otsukas andra roman är lika läsvärd!

♥ Fruktans Stockholms undergång

Ännu ett verk som visade sig ha de perfektStockholmsUndergång_fruktan_omslag[1]a ingredienserna för mig 2014 var helt klart denna novellantologin. Skräck, noveller och dessutom noveller med något varierande utgångspunkter för varje berättelse… Såklart har jag mina favoriter i denna antologi, men oavsett vad jag tyckte om samtliga och enskilda noveller så måste jag säga att den här antologin i vilket fall är den mest omtyckta antologin någonsin! Jag ångrar inte att jag läste den här antologin – sanna mina ord.

♥ Ellen Hopkins Impulse

Böcker på vers är någo225px-Impulse(hopkins)[1]t som visat sig fungera bra för mig, kanske särskilt på engelska? Här har vi ett verk som känns oväntat välkomponerat utan att det känns som annat än skrivet på direkt känsla och det känns som om vers bara passar boken (och Hopkins) som handen i handsken! Det här är den starkaste boken på verk jag läst hittills och den känns delvis som Vi kom över havet, då den behandlar ett tungt ämne, på ett poetiskt vis, vilket någonstans gör den oväntat vacker…

♥ Katarina Sandbergs Vi är inte sådana som i slutet får varandra

Alltså: Jag gillade deatn1024_vi-ar-inte-sadana[1]n här boken jättemycket som jag dessutom läste som bok nummer två i januari, 2014. Jag gillade språket, jag gillade huvudpersonen som kändes levande och än en gång i år är jag chockad över åldern på författaren (och såklart avundsjuk!). Sandberg är född -92 och har lyckats författa den här pärlan till ungdomsroman! För mig var slutet dessutom passande – öppna slut eller tolkningsbara slut – bring it, bara (hör bokåret 2015 det?)!

♥ Fredrik Backmans En man som heter Ove

Jag måste ändå ta m9789175031743_200[1]ed Backmans En man som heter Ove (fastän det finns böcker som skulle förtjäna att vara med i 2014 års toppitopp). Det här var årets största överraskning och den bok jag väl ändå måste ta med i min toppitopp i och med att jag verkligen håller med om att det är ett verk som passar de flesta på ett helt annat sätt än vad många böcker är. Jag har skrattat, gråtit och känt en hel del till den här boken. Och jag har dessutom gett bort den i födelsedagspresent två gånger 2014, och tro mig, det kan kanske hända även 2015…

En bonus med min toppitopp noveller 2014, kommer också att komma upp under dagen!

Mina ”Årets bästa”

Kulturkollos ”Årets bästa” har jag följt med spänning nu i dagarna och jag hade tänkt att jag kanske skulle göra något liknande när Kulturkollo själva publicerade de kategorier som de valt att utgå från (där man helt enkelt väljer vilka kategorier som passar och inte tar med de som inte passar).


Årets mest oväntade: Kanske kan det ha varit Magnus Nordins zombieserie för barn och ungdomar. Jag hade ju så länge hört så mycket, men förväntade mig inte alls så bra illustrationer eller en så bra berättelse genom att endast titta på framsidan av de tre böckerna jag kom att läsa i år: Elias bok, Emmas bok och Fristaden.

Årets klassiker: Det blir nog faktiskt Dostokevskijs novell En löjlig människas dröm.

Årets kvinnokamp: Där kan jag väl ändå räkna Liv Strömquists Kunskapens frukt?! Det är mycket mitt i prick och jag tycker nog att det är en kvinnokamp i och med att det så mycket handlar om det kvinnliga könsorganet och alla bilder av kvinnan och könet genom tiderna (som ju uppenbarligen varit till vår ofördel i många fall de senaste åren)…

Årets gråtfest 1: Den sorgligaste boken jag läst i år (också mycket på grund av att den ju är sann) är utan tvekan Kristian Gidlunds Vägsjäl.
Årets gråtfest 2: Gråtfest nummer två – tack vare att jag läst ut den i min ensamhet och tilläts låta känslorna sippra blev helt oväntat (ja, för det trodde jag aldrig) – Fredrik Backmans En man som heter Ove.

Årets obehagligaste: John Ajvide Lindqvists novell Speciella omständigheter kröp mest under skinnet av mina rysar- och skräckläsningar i år. Det är något med det där vardagliga, att personerna i novellen i fråga inte ens tror på övernaturligheter och de där speciella omständigheterna… Det är liksom upplagt för att kännas extra obehagligt!

Årets dystopi: Jag har mött två dystopiska världar i år och även om jag gillar båda mycket och på olika sätt, måste jag höja upp Boel Bermanns Den nya människan.

Årets grafiska: Shaun Tans Berättelser från yttre förorten är ju helt fantastisk i det grafiska! Jag älskar hur han illustrerar och därför blir detta mitt klockrena svar (även om ju just detta verk också innehåller mycket text).

Årets nya bekantskap: För min del gillade jag nog nästan mest att upptäcka Ellen Hopkins och ett fantastiskt författande på vers. När jag läste Impulse kändes det som att allt bara klaffade. Berättandet på vers kändes bara som handen i handsken och det kändes aldrig som att det var till ofördel för berättelsen. Jag blev blown away!

Årets utmaning: Den bok jag hade svårast att ta mig an, komma in i och avsluta (och nej, jag kommer nog inte kunna avsluta den) – Richard Fords Kanada. Det är bara något med sättet Ford berättar som inte fungerar för mig.
Årets aldrig mer: Det blir ju också föregående – aldrig mer Richard Ford.

Årets återseende: Det är ju helt klart mina omläsningar av barnböcker: Beskow och Sven Nordqvist!

Årets huvudperson: Den färgstarkaste någonstans ändå och någon jag kommer minnas länge är Josephine Bornebuschs Rut i Född fenomenal.

Årets filmupplevelse: Den film jag kommer minnas mest av alla i år är nog utan tvekan Intestellar. Den påverkade mig på så många plan och filmmässigt är det här både en gråtfest och en riktig toppitopp!

Årets kulturella höjdpunkt: Teaterbesöken jag gjort!

Årets skämskudde: Jag skäms för att jag överhuvudtaget läste den (då jag inte tyckte om den precis som jag hade trott) – E. L. Jamses Femtio nyanser av honom. Usch, vilket skräp.

Årets kyss: Ja, den kan nog inte gå till något annat verk än David Levithans Världens viktigaste kyss.

Årets serie: Det blir nog Divergent, Insurgent och Allegiant av Veronica Roth.

Årets TV-serie: Jag fortsätter att älska Doctor Who.

Årets titel: Den bästa titeln i år får nog antas vara Vi kom över havet. Det är ett av de absoluta guldkornen i år. Jag gillar hur titeln skvallrar om berättarperspektivet och den är bara så fenomenal! Det poetiska tycker jag delvis lyser igenom i denna lite vaga, vackra och frestande titel ändå…


Men innehåller listan min toppitopp för i år? Lite, men också inte alls… Så håll utkik efter min toppitopp 2014 i dagarna! Jag kommer även att utvärdera utmaningsåret 2014. I och med att jag läser ett verk just nu som kanske kan komma att läsas ut under dagen väljer jag att sansa mig med dessa listor. Man vet ju aldrig vad sista boken 2014 kan ge!

GOTT NYTT 2015!

B som i Boktips

imageOrdet boktips är ett ord jag tycker riktigt mycket om på B, tillsammans med annat bokrelaterat såklart – böcker, bokmärken, bokmässan i Göteborg, bokrea, etcetera… Men om vi går tillbaka till boktips! De är fantastiska! Hur mycket böcker har man inte känt sig sugen att läsa på grund av att andra pratat om dem och indirekt eller direkt tipsat om dem, och hur många böcker hade man potentiellt inte kunnat missa utan det här?

Jag tänker med detta inlägg tipsa om de tre bästa böckerna jag läst hittills i år, samt uppmana alla som känner sig manade att lämna en kommentar med boktips eller göra egna inlägg! Jag tycker inte man kan få för många boktips (eller författartips om inte annat).

Mina tre heta tips är en roman, en ungdomsroman och en novell:

Vi kom över havet av Julie Otsuka som jag tycker passar den som vill ha något annorlunda, och den som tycker om bra romaner och vackert poetiskt men skarpt språk:

42__250x375_vi-kom-over-havet[1]

Impulse av Ellen Hopkins som jag tycker att man ska läsa om man uppskattar ungdomsromaner som handlar om främst det svåra i livet, men också om det som trots det svåra kan vara vackert: hoppet. Trots att den är skriven på vers, vilket är otroligt vackert och tillför mycket, så känns det som en vacker men naturlig detalj:

225px-Impulse(hopkins)[1]

Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin är en av de bästa novellerna jag läst i år. Den är mångbottnad och riktigt läsvärd:

alla_vill_bara_ga_hem_RGB-544x768[1]

När jag tänker på det kan man kanske påstå att alla dessa boktips på ett eller annat sätt kan anses vara lite annorlunda, men på ett fantastiskt bra sätt (enligt mig)!

Vad har ni för boktips?

Marsläsningen

I mars lästes följande titlar ut:

Jag har den här månaden läst ut 6 verk i mars månad och sammanlagt 1463 sidor då jag kommit cirka 90 samt 70 sidor i mina pågående läsningar (The Summer I Turned Pretty och Avståndet mellan). Månadens bästa var Impulse och Den nya människan där The Fault in Our Stars kommer strax där efter. Ru har jag svårt att samla tankarna kring, varpå jag inte ens skrivit en recension av den än. Jag gillar den, men frågan är hur mycket! Månadens besvikelse blev faktiskt Jag ringer mina bröder.

Inför april hoppas jag på mer läsning i solen. Jag vågar inte förvänta mig för mycket av april (även om jag hoppas få hem min Wreck This Journal, typ nuuu!). Jag vill egentligen att april överraskar mig!

Impulse

225px-Impulse(hopkins)[1]Jag har sååå länge varit nyfiken på Ellen Hopkins. Bland annat tack vare Miriam och Nelly med flertalet fina recensioner och lovord angående Hopkins och hennes romaner skrivna på vers. Och nu senast fick jag ju just Impulse i bokbytet med Nelly. Och det är inte alltid jag har haft tid att hugga in i en av böckerna jag fått i bokvänspaketet av Nelly. Men nu hann jag och ville jag det ganska direkt. Detta har varit min ”frukostbok” då verserna som upplåter kortare kapitel har varit perfekt att läsa just på morgonen. Oavsett om man haft fem minuter över att läsa, tio minuter eller tjugo…

”Act

on your impulse,
swallow the bottle,
cut a little deeper,
put the gun to your chest.” (sid. 4).

Bokens titel är ganska klockren i samband med detta citat. Den presenterar också bakgrunden på ett poetiskt, rakt och koncist sätt för de tre individerna som läsaren får lov att följa: Tony, Vanessa och Conner. Alla tre skrivs in på Aspen Springs ungefär samtidigt, efter deras självmordsförsök… På Aspen Springs är tanken att de ska få hjälp att bearbeta barndom, minnen, händelser, dåtid och nutid och deras känslor på ett sådant sätt att de ska kunna hitta sig själva samt hitta tillbaka till lusten att leva! Ämnet är så tragiskt, så viktigt och egentligen ett verkligt problem i alla samhällen i världen. Jag känner varmt för boken, ämnet, tematiken och allt som kommer ur det poetiska.

Hopkins val att skriva på vers passar det här tragiska och tunga så otroligt bra. Det är som att jag blir mer berörd och mer engagerad när det är så vackert skrivet i den där samklangen i rytmen som uppstår… Hade det här istället varit en helt vanlig roman, ja, jag vet inte… Men jag misstänker att jag kanske inte skulle äga samma förmåga som läsare att bry mig. Det kommer mycket känslor ur det faktum att boken är skriven på lyrik och blir vacker i allt det vardagligt hemska och tunga. Det är briljant!

Jag vill ha mer Ellen Hopkins i framtiden. Samtidigt har en sådan där oroskänsla fötts med den här boken som är den bästa jag läst hittills i år (helt klart den bästa av topp tre böcker i år, av tio lästa verk). Ja, visst är vi bara i mars. Men ändå! Oroskänslan jag känner är ju såklart om jag kommer tycka att Ellen Hokpins andra böcker är lika bra och briljanta. Det verkar ju som om jag inte har något att oroa mig för (egentligen), om jag vänder mig till Miriams recensioner och tankar, samt Nellys. Jag hoppas, hoppas verkligen att jag kommer tycka detsamma! Jag älskar när jag kan skriva upp ett nytt författarnamn som en potentiell favoritförfattare. För det är det vi snackar! Mer vers och Hopkins, åt folket!

Nummer 10 i kaosutmaningen är med den här romanen avprickad: ”Läs en bok som har över 500 sidor”. Och boken är också på engelska, och det är det första hela verket jag läser på engelska hittills i år.

Februariläsningen

750 sidor och två noveller, och en bit in i två verk tog februari mig med sina 28 dagar.

  • En dåres anteckningar – Nikolaj Gogol
  • Fästmön – Anton Tjechov

Jag kom även 518 sidor in i Ellen Hopkins Impulse och 156 sidor in i Mian Lodalens Tiger. Planen är att först och främst läsa ut Lodalens roman, i och med att det är onsdagens bokcirkelbok. Det kommer även dyka upp recensioner på de två novellixerna jag läst, men det är svårt att samla tankarna ordentligt kring dem (som det ofta kan vara med klassiker).

Nu hoppas jag att mars erbjuder lite mer lästid och gärna lite mer sol och värme (februari har mest bjudit på regn och lite förkylning). Hur som haver erbjuder mars lite fler dagar!

Sportlovsstatus:

~ Jag läser mycket facklitteratur till filmvetenskapen
~ Jag fick änterligen hem två gudomligt snygga novellixer
~ Jag borde få ett bokpaket med, bland annat, nästa bokcirkelbok
~ Jag har förhandsbeställt tre böcker från årets bokrea
~ Jag har läst nååågra sidor i Hopkins Impulse
~ Jag försöker annars skapa lite ordning i lägenheten
~ Och så får jag besök av min minsta lillasyster idag som stannar tills imorgon!

Bokvänspaket #5

Jag har med hjälp av sambons systemkamera och sambons dator äntligen fått bukt på min andra bloggvideo någonsin: föremålet är det femte bokvänspaketet från Nelly på Nellons bokblogg. Vårt valda tema var för detta bokvänspaket var: Vers. Och ledtråden jag fick var: ”Bok med tvåfärgat omslag om tre tragiska huvudpersoner”:

Hojta till om det saknas info om något enligt ert tycke! Jag går inte in så mycket på detaljerna kring bokbytet eventuellt nämligen (men det kan återfinnas i andra publikationer med samma tema)!