Mina ”Årets bästa”

Kulturkollos ”Årets bästa” har jag följt med spänning nu i dagarna och jag hade tänkt att jag kanske skulle göra något liknande när Kulturkollo själva publicerade de kategorier som de valt att utgå från (där man helt enkelt väljer vilka kategorier som passar och inte tar med de som inte passar).


Årets mest oväntade: Kanske kan det ha varit Magnus Nordins zombieserie för barn och ungdomar. Jag hade ju så länge hört så mycket, men förväntade mig inte alls så bra illustrationer eller en så bra berättelse genom att endast titta på framsidan av de tre böckerna jag kom att läsa i år: Elias bok, Emmas bok och Fristaden.

Årets klassiker: Det blir nog faktiskt Dostokevskijs novell En löjlig människas dröm.

Årets kvinnokamp: Där kan jag väl ändå räkna Liv Strömquists Kunskapens frukt?! Det är mycket mitt i prick och jag tycker nog att det är en kvinnokamp i och med att det så mycket handlar om det kvinnliga könsorganet och alla bilder av kvinnan och könet genom tiderna (som ju uppenbarligen varit till vår ofördel i många fall de senaste åren)…

Årets gråtfest 1: Den sorgligaste boken jag läst i år (också mycket på grund av att den ju är sann) är utan tvekan Kristian Gidlunds Vägsjäl.
Årets gråtfest 2: Gråtfest nummer två – tack vare att jag läst ut den i min ensamhet och tilläts låta känslorna sippra blev helt oväntat (ja, för det trodde jag aldrig) – Fredrik Backmans En man som heter Ove.

Årets obehagligaste: John Ajvide Lindqvists novell Speciella omständigheter kröp mest under skinnet av mina rysar- och skräckläsningar i år. Det är något med det där vardagliga, att personerna i novellen i fråga inte ens tror på övernaturligheter och de där speciella omständigheterna… Det är liksom upplagt för att kännas extra obehagligt!

Årets dystopi: Jag har mött två dystopiska världar i år och även om jag gillar båda mycket och på olika sätt, måste jag höja upp Boel Bermanns Den nya människan.

Årets grafiska: Shaun Tans Berättelser från yttre förorten är ju helt fantastisk i det grafiska! Jag älskar hur han illustrerar och därför blir detta mitt klockrena svar (även om ju just detta verk också innehåller mycket text).

Årets nya bekantskap: För min del gillade jag nog nästan mest att upptäcka Ellen Hopkins och ett fantastiskt författande på vers. När jag läste Impulse kändes det som att allt bara klaffade. Berättandet på vers kändes bara som handen i handsken och det kändes aldrig som att det var till ofördel för berättelsen. Jag blev blown away!

Årets utmaning: Den bok jag hade svårast att ta mig an, komma in i och avsluta (och nej, jag kommer nog inte kunna avsluta den) – Richard Fords Kanada. Det är bara något med sättet Ford berättar som inte fungerar för mig.
Årets aldrig mer: Det blir ju också föregående – aldrig mer Richard Ford.

Årets återseende: Det är ju helt klart mina omläsningar av barnböcker: Beskow och Sven Nordqvist!

Årets huvudperson: Den färgstarkaste någonstans ändå och någon jag kommer minnas länge är Josephine Bornebuschs Rut i Född fenomenal.

Årets filmupplevelse: Den film jag kommer minnas mest av alla i år är nog utan tvekan Intestellar. Den påverkade mig på så många plan och filmmässigt är det här både en gråtfest och en riktig toppitopp!

Årets kulturella höjdpunkt: Teaterbesöken jag gjort!

Årets skämskudde: Jag skäms för att jag överhuvudtaget läste den (då jag inte tyckte om den precis som jag hade trott) – E. L. Jamses Femtio nyanser av honom. Usch, vilket skräp.

Årets kyss: Ja, den kan nog inte gå till något annat verk än David Levithans Världens viktigaste kyss.

Årets serie: Det blir nog Divergent, Insurgent och Allegiant av Veronica Roth.

Årets TV-serie: Jag fortsätter att älska Doctor Who.

Årets titel: Den bästa titeln i år får nog antas vara Vi kom över havet. Det är ett av de absoluta guldkornen i år. Jag gillar hur titeln skvallrar om berättarperspektivet och den är bara så fenomenal! Det poetiska tycker jag delvis lyser igenom i denna lite vaga, vackra och frestande titel ändå…


Men innehåller listan min toppitopp för i år? Lite, men också inte alls… Så håll utkik efter min toppitopp 2014 i dagarna! Jag kommer även att utvärdera utmaningsåret 2014. I och med att jag läser ett verk just nu som kanske kan komma att läsas ut under dagen väljer jag att sansa mig med dessa listor. Man vet ju aldrig vad sista boken 2014 kan ge!

GOTT NYTT 2015!

Lucka 7-9 i bokbloggarjulkalendern:

7: En saga. Folksaga eller konstsaga. I klassisk eller nytolkning
En saga jag läst om sedan jag fick den läst för mig är Elsa Beskows Resan till landet längsesen. Jag blev ju ganska förvånad när jag läste den i juli och insåg att den har kvalitéer även idag. Det jag bland annat reagerade på var de starka och fördomsfria karaktärerna, där tjejen faktiskt är starkast. Och det var mycket skönt att konstatera att det inte fanns en tillfångatagen hjälplös prinsessa i sagan i behov av räddning av en prins… Och sagan i sig är tolkningsbar vilket jag aldrig reflekterat över som barn, men alltså idag. Det finns mycket att älska!

8: En fackbok du minns särskilt från barndom/tonår
9789100579180[1]Jag tror att man kan kalla Emma Hambergs ♥ & 6 (Kärlek och sex) för en fackbok (till skillnad från exempelvis Linas kvällsbok som är ren skönlitteratur). Det är i alla fall en av de böcker med delvis fakta – och intervjuer och Hambergs egna tonårsminnen – som fick mig att läsa, läsa, läsa i den här boken och finna en hel del tröst för framtiden som tjej på väg in i tonåren. Jag köpte den i allra största hemlighet med mina egna pengar när jag och en kompis för första gången tog bussen in till stan. Och jag kommer spara den här boken för alltid.

9: En tjock bok
Jag läser ju inte så himla ofta tjocka böcker nu för tiden. Jag får inte ihop det med den tiden jag har (ja, eller inte riktigt har) från tid till tid. Hur som helst så vill jag slå ett slag för tjockisböckerna i ”Harry Potter” som jag skulle kunna läsa om vilken deppig och stressig tid som helst i livet!

Sisterhood of the World Bloggers Award

Jag har senaste dagarna börjat se att nomineringar har börjat komma hos svenska bokbloggare vad gäller Sisterhood of the World Bloggers Award. Och av en händelse har jag blivit nominerad av både Nelly – och – Vargnatt. Tack till er båda! För sådana kärleksfyllda nyheter får en varm om hjärtat och glad i själen!

Följande instruktioner existerar:

1. Tacka bloggaren som nominerade dig, och länka till deras blogg (√)
2. Ha med Sisterhood of the World Bloggers Award-loggan i ditt inlägg (√)
3. Svara på de 10 frågorna som du fått (× 2 (√))
4. Nominera 10 andra bloggare och fråga dem 10 frågor (√)


Nellys frågor och mina svar på dem:

1. Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?
Jag tror nog att jag vill läsa en ungdomsroman – en som jag verkligen gillar och en som får mig att minnas hur det är att vara tonåring! Men exakt vilken titel får nog ett pistolhot avgöra!

2. Senaste bok du köpte?
Den senaste boken jag köpte var den som Adlibris levererade här om dagen till dig, som nästa bokvänsbok. Därför avslöjar jag inte titel eller författare!

3. Vad ska du göra i helgen?
I helgen ska jag faktiskt mestadels ta det lugnt. Jag kommer försöka ladda batterierna. Jag hoppas hinna läsa lite, pyssla lite inför halloween och jag ska gosa en del med mina katter. Jag hoppas också finna lusten att baka lite bröd.

4. Favoritförfattare?
Jag har inte en absolut favorit på så sätt. Men visst är det många jag hittills älskar ganska villkorslöst. Jag älskar hittills Bjärbo, Jägerfeld och Thydell (till exempel). Jag älskar också hittills Erik Axl Sund, Ajvide Lindqvist och Kepler (mer eller mindre). Men det här är bara ett litet axplock. Allt jag nämner i positiv bemärkelse på bloggen och även i svaren nedan och ovan, är indirekta älsklingar eller läsvärdheter.

5. Favorittv-serie?
Jag väljer att lyfta fram tre serier jag gillar mycket just nu: Doctor Who, The Killing och The Walking Dead.

6. Författardrömmar?
Visst har jag väl en liten vag dröm om att någon gång författa en ungdomsroman, eller en novellsamling (i samma anda) eller kanske en barnbok. Jag tror i alla fall att jag kan utesluta vuxenromaner från min författardröm. Och drömmar förblir ofta drömmar, även om det skulle vara fantastiskt om de skulle slå in.

7. Vad är det bästa du vet?
De tre bästa sakerna jag vet är: böcker, min sambo och mina katter (som är två!).

8. Vilken bok läser du nu och vad tycker du om den hittills?
Just nu läser jag Richard Fords Kanada. Jag tycker den är ganska tung att komma in i, men snart har jag kommit upp i (i alla fall) 50 sidor (vissa böcker tar ju lite tid).

9. Senaste film du såg på bio och vad tyckte du om den?
Haha. Jag har inte varit på bio på ett himla bra tag. Jag tror att det var World War Z jag såg senast (ja, alltså för ett ganska bra tag sedan). Och jag tyckte den var ganska bra och att den helt klart är en passande biofilm.

10. Vilken bok skulle du rekommendera till alla att läsa?
En ungdomsroman jag vill tipsa om (just nu) är Bornebuschs Född fenomenal. Jag gillade språket och farten en hel del (och Rut som person) och tror nog att jag kanske inte är helt ensam om detta!

Vargnatts frågor och mina svar på dem:

1. Vilka bilderböcker gillade ni som barn?
Jag älskade ”Pettson och Findus”, och vet att det var en av de bokserier jag alltid gick tillbaka till. Mamma uppmärksammade mig dessutom extra mycket på alla detaljer i Sven Nordqvists älskade serie. Sedan har jag alltid gillat Elsa Beskow som farmor presenterat mig för. Egentligen är ju vissa av sagorna förlegade på ett sätt i dagens samhälle, men illustrationerna är ju fortfarande magnifika och de kunde jag titta på hur länge som helst som barn.

2. En bok som du önskar att du kunde läsa för första gången igen?
Det får nog kanske bli… Hm (svår fråga) – kanske min allra första ”Harry Potter”-bok..?

3. Hur ser din perfekta lässtund ut?
Det är nog faktiskt mina frukoststunder ändå – oavsett om jag inte har jättemycket tid att läsa, så är det en stund fylld av lugn och ro. Jag har ingen sambo som stör mig, ena katten är oftast ute och den andra ligger i mitt knä. Det är en bra start på morgonen och en bra början på en jobbdag. Jag frestas inte att sätta på varken dator eller tv. Jag har inte så mycket grubbel efter en god natts sömn och så här års kan man dessutom tända ett mysigt ljus eller fler…

4. Är hela din familj intresserad av böcker och läsning?
Min familj är inte alls som jag. Eller mamma gillar ju att läsa och läser gärna, men kanske inte lika mycket som mig och hon är inte lika manisk i att hålla sig a jour. Pappa läser mycket sällan. Mina systrar läser då och då, men bara om de verkligen har lust och har hittat något som fångar deras uppmärksamhet till fullo… Om man ska räkna min egna familj (sambon) så läser han sällan, men helhjärtat när han väl hittat något intressant och värdigt.

5. Köper du helt eller lånar på biblioteket?
Jag vill gott och blanda här! Jag köper då och då, och lånar då och då. Jag skulle inte kunna välja det ena framför det andra!

6. Vilken är den bästa bokpresent du fått?
Två mycket genomtänkta bokpresenter har varit sambons val av examenspresent – den sista ”Harry Potter”-boken jag saknade i min samling och några månader innan dess fick jag min näst sista bok till ”Harry Potter”-samlingen av min syster som hittat den efter en del möda på second hand och i mycket gott skick!

7. Det flesta frågorna är ju positiva, men vilken bok har du verkligen inte gillat?
En del böcker av denna kategori kan jag inte ens erinra mig. Ett exempel på något jag inte gillar (knappt alls) är Avståndet mellan (som jag inte kunde läsa ut). Hela konceptet bara rasade när jag ville läsa den i sin helhet, men insåg att idén som var så briljant inte alls föll mig i smaken då den kändes ganska platt (tyvärr).

8. Kan man ha för mycket böcker?
Det kan man väl såklart kanske ha (i och med att böcker kostar pengar och dessutom väger mycket), men ett hem fyllt med böcker anser jag är ett bra och kärleksfullt hem, så jag vill ju svara nej.

9. Är det någon årstid du läser mer eller mindre på?
Jag tror att jag oftast läser mest på hösten av någon anledning (jag brukar få en liten extra knuff av bokmässan). Sedan har jag fått för mig att jag läser mindre på våren när solen lockar mig att röra på mig mer.

10. Den absoluta bästa boken du vill berätta om för världen just nu?
Oj – och den ska jag kunna ge ett svar på? Just nu vill jag uppmana bokälskare att inte låta Julie Otsukas När kejsaren var gudomlig gå dem förbi (för att lyfta fram någon)! Den kanske inte är den absoluta bästa boken (av allt jag någonsin läst), men den är läsvärd, språket är speciellt och riktigt vackert och man får inte heller missa hennes Vi kom över havet som man kan läsa innan bokrekommendationen!


Jag nominerar:

Eli läser och skriver
Emilias bokstäver
Prickiga Paula
Litteraturkvalster och småtankar
Bokstävlarna
Bokstaden
Sagan om sagorna
Bokbabbel
Andrea i boklandet
Inuti en bok

Ta till er min bloggkärlek till er, men avgör själva om ni vill delta i awarden till fullo!

Mina tio frågor blir följande:

1. Vilka böcker har du på nattduksbordet?
2. Vilket filmtips har du, där filmen är baserad på en bok?
3. När kan du verkligen inte läsa?
4. Är du bokmärkestypen?
5. Vad är mysigast med att läsa på hösten?
6. Sitter du på ett skräckigare lästips (inför Halloweentider), och i så fall vilket/vilka?
7. Har du en läsemaskot?
8. Hur många böcker har du läst hittills i år?
9. Vilken bok får man, enligt dig, inte döma efter omslaget?
10. Vilken bok längtar du mest efter just nu?


S som i Snabbt

imageIbland behöver man något att läsa som börjar på S – något snabbt. Detta är inte samma sak som att vara lättsmält, men det kan såklart vara det med. Snabb läsning är det som för mig inte kräver så mycket tid. Det kan kräva en hel del tankekraft och energi som sådan, men det går att läsa under en kortare tid. Mina tre favoriter inom kategorin snabb läsning är:

1. Noveller. De är underbara med sina mer eller mindre ögonblicksberättelser och det går att konsumera en novell till frukost eller till badkarsstunden. Det går även att ha med sig en novell att läsa om man råkar få en stund över – jag har till exempel läst någon novell hos tandläkaren och läkaren medan jag ändå sitter och väntar på att det ska bli min tur. Jag kan verkligen inte säga annat än att noveller är min kopp te som snabbläsningsformat. Tre bra noveller är utan tvekan förra årets topp tre i novellixer! Samt Fruktans skräckantologi.

2. Luftiga romaner. Vad är det kanske någon undrar? Jo, för mig är det åtminstone de där romanerna som ofta inte är så långa, eller i vilket fall inte känns så långa på grund av att det är korta kapitel, kanske till och med stycken som inte ens tar upp en hel sida. Dessa typer av romaner går att läsa under hyfsat kort tid, och man kan med gott samvete både släppa den när det behövs och fortsätta läsa den när även små stunder givs. Ibland upplever jag dessutom att sådana här typer av romaner ger plats åt mer eftertanke – det ligger någonstans mer välkomnat i kapitlens längd. Två luftiga exempel från i år är Beijers Det handlar om dig och Thúys Ru.

3. Bilderböcker. Sedan jag läst två av mina barndomsfavoriter kan jag faktiskt tänka mig att botanisera än mer bland barnlitteraturen och de där bilderböckerna med fantastiska illustratörer! Barnböcker behöver inte vara ”lättlästa” som sådana, med de är lite kortare, lite mer genomtänkta i det där lilla och oftast finns det riktiga guldklimpar bland denna typ av litteratur även för vuxna. Jag efterlyser mer bilderböcker för alla åldrar faktiskt! Och på tal om böcker med bilder för alla åldrar eller äldre åldrar – finns det tips på sådana författare eller titlar? Har man exempelvis missat Shaun Tan, så har man verkligen missat något!

Juliläsningen

I juli läste jag 10 verk, visserligen kan utläsas att ett av dessa verk är ett seriealbum, ett är en novell och två är barnböcker. Dock räknar jag verk som verk, oavsett hur långa, korta eller hur mycket bilder som finns eller avsaknas i dem.

Det sammanlagda antalet av dessa verk blir 2229 sidor:

Jag läste riktigt bra böcker i juli. De enda två jag kanske inte föll för sådär jättemycket är egentligen bara Gunnar Ardelius När du blundar tittar jag och Alva Dahls Allt har sin tid. I övrigt kan jag bara tacka för bra till mycket bra läsning! Rent tekniskt har jag också läst ett verk till och ett x antal sidor till i och med att jag läst ett bokmanus den här månaden också – men det nämner jag mer som en mycket trevlig parentes.

Jag hoppas att augusti kan få igång mig och att det blir lite läst trots back to work… Jag har nämligen inte läst på två dygn nu (delvis på grund av huvudvärk, men ändå)!

Barndomsfavoriter: ”Resan till landet längesen” och ”Rävjakten”

Alla tror jag att vi har en del barndomsfavoriter bland barnböckerna. I detta inlägg presenteras två som jag läste bredvid badkarsbadet här om dagen. Vad glad jag är att mamma sparade våra barndomsböcker och inte kastade dem (när jag kom in i den där åldern man inte ville ha barnböckerna sin bokhylla – jag blev ju vuxen en dag fick jag för mig). Nu har barndomsböckerna dock hittat hem till mig igen. De bor i min bokhylla och detta är två av de böckerna jag minns allra tydligast att jag höglästes ur som barn och detta är böcker jag vet att jag själv bläddrade i och om inte annat ”låtsasläste” ur.

4598744-origpic-35d95a[1]Resan till landet Längesen är en present jag fått från mina kusiner (ja, eller min ena moster om man ser det så). Det är ju såklart en klassiker och den verkar vara skriven på 20-talet (1900-tal) och med det har den ju helt klart ett par år på nacken. Men nu vid en omläsning som vuxen tycker jag mig återfinna en hel del pärlglans i den – både som vuxen och som litteraturälskare.

För det första: det är trevligt att se att en sådan här klassisk saga och barnbok innehåller två starka huvudkaraktärer. Både Kajsa och Kaj är starka, intelligenta individer. De är också godhjärtade och de har inte fördomar om till exempel drakar eller troll. Det är också skönt att sagan innehåller en tillfångatagen och vaktad riddare, samt en vaktad prinsessa (istället för att innehålla en tillfångatagen och vaktad prinsessa som helt sonika räddas av en stor, stark prins).

För det andra: sagan berättas på ett delvis lekfullt sätt och jag undrar än idag om barnen leker sig genom hela sagan och om de hela tiden sitter på en omkullblåst gammal trädstam, eller om den där tomten faktiskt finns och om han förtrollar stammen som blir en drake som tar dem till landet Längesen på riktigt. Indikerar Beskow en tolkning i de valda bilderna och sättet hon väljer att gestalta stamdraken?

9789172704251_large[1]Sven Nordqvists Rävjakten är en modernare favorit. Den här boken kan väl kanske idag räknas som en modern klassiker i och för sig? För jag tror knappast att Nordqvists Pettson och Findus har undgått många barn (även idag)? Jag fick uppenbarligen mitt eget exemplar i julklapp av mina föräldrar julen -92, samma år jag blev storasyster. Den är välläst och jag kan se att den här var en riktig favorit, då jag tillfört en del extradetaljer (dock med blyerts så mamma kunnat sudda ut). Jag ser att grannen Gustavssons hund har varit lite extra kladdad på med blyertspennan – likaså grannen Gustavsson själv.

Detaljrikedomen i alla bilder är ganska fantastiska i sig själva, men texten och bilderna utgör en välbalanserad helhet. På tal om detaljrikedomen kan jag ju säga att jag blivit sugen på att låna fler Nordqvist (och inte bara Pettson och Findus-böckerna, gärna dem jag lånade som barn)! Nordqvist kan han, vill jag ju bara skriva under på. Bilderna är fantastiska, vackra och (som sagt) detaljrika. Texten är klockren på så många sätt.

Som nummer ett: hur bra kompletterar inte Pettson och Findus varandra? Pettson är en virrig, kreativ själ och Findus är en katt med minne och klös, fastän han är blyg för andra än hans kära Pettson. Jag gillar dialogerna dem emellan, deras kompletterande av varandra när de i denna bok skapar en rävfälla och hur slutresultatet av rävjakten blir och hur rätt ett fel kan komma att bli! Det känns så naturligt att Pettson pratar med sin katt och sina höns och att de samförstår varandra. Och jag tycker som djurägare att det inte är alls lustigt, i och med att jag tycker mig förstå mina djur oavsett om vi inte talar samma språk (förstås mitt resonemang?)!

Som nummer två: jag vill bara dyka lite djupare i de illustrerade detaljerna som är så fina (lite som diamantdetaljer i en välkomponerad ring). Krocketåkaren på sidan 4, den duschande smådjursfamiljen på sidan 6, smådjurspubliken på sidan 7, raketen i hörnet på sidan 14 – som exempel.

Det här var sannerligen kära återseenden!