Vårenkät

Jag blev taggad av Helen att besvara en enkät som handlar en hel del om den årstid som komma skall – nämligen våren. Jag kommer också välja att tagga enkäten vidare (men om man redan är tillfrågad, har besvarat denna enkät eller helt har valt att hoppa denna av olika anledning – jag överseende med detta): Nelly, Elen och Anna.


1. Vilket vårtecken längtar du mest efter?
Jag älskar att gå på promenader när våren börjar ge sig till känna – främst med de där gröna små vårtecknen i form av knoppar. Krokusar och annat vårfint tycker jag också oerhört mycket om (särskilt när jag upptäcker att de är påväg upp i min egen rabatt!).

2. Ett annat säkert vårtecken är när bokrean startar i slutet av februari. Har du någon särskild bok som du hoppas ska finnas till fyndpris på årets rea?
Jag har inga önskemål alls. Jag är överlag inte alls lika kär i bokrean i februari som jag var en gång i tiden (typ innan jag upptäckte bland annat bokmässan med fina mässpriser)… Så jag hoppas hitta några böcker eventuellt, men oftast köpes endast det jag verkligen vill läsa nu för tiden, eller titlar jag redan läst men inte äger. Jag köper aldrig (som jag gjorde innan) böcker jag tycker verkar bra då och där…

3. Våren bjuder också på många nya böcker. Är det någon/några som du längtar extra mycket efter?
Jag har kikat lite löst på utgivningen av några av mina favoritförlag. Det är inget jag känner att jag måste läsa eller toklängtar efter (även om det finns lite att vara nyfiken på). Däremot kommer jag spana in bibliotekets nyhetshylla för att ändå frestas en del av dessa titlar allt efter att våren och sommaren kommer (för ibland behöver man hålla de där böckerna i händerna för att bli nyfiken och intresserad på riktigt).

4. Finns det någon författare du önskar (men inte vet om det är aktuellt) ska komma med en ny bok/ uppföljare i vår eller senare under året?
Det finns ju vissa författare jag alltid kommer att ha lite extra span efter. Inom denna grupp av författare, återfinns John Ajvide Lindqvist, Erik Axl Sund, Lisa Bjärbo, Jenny Jägerfeld och Christin Ljungqvist – bland andra (och observera ordet ”bland andra”!).

5. Många tycker det är roligt att uppdatera garderoben när våren kommer med t ex en ny jacka eller nya skor. Är du på jakt efter något särskilt vårplagg?
Jag skulle inte klaga över att hitta den där perfekta vårjackan (just nu äger jag några jag inte trivs jättebra i, utan de mer finns i min ägo för att…). Och annars gillar jag sjalar – så kanske en ny fin vårigare en.

6. Finns det någon särskild debutant du ser fram extra mycket emot att läsa i vår, eller alternativt någon författare som för första gången översatts till svenska?
Jag har inte alls särskilt bra koll på debutanter… Jag är ledsen för att svaret inte blir längre än så (men tips mottages såklart tacksamt!).

7. Det kommer också många nya pocketböcker i vår. Är det några särskilda titlar du har väntat på ska komma i pocket?
Pockets är ju det bästa jag vet! Titlar jag redan har läst och tipsar om är Rainbow Rowells Eleanor & Park och Jenny Jägerfelds Jag är ju så jävla easy going. Titlar jag inte läst, men som är lite nyfiken på är också Claire Messuds Kvinnan på övervåningen som andra verkar tipsat om.

8. Sist men inte minst, det är ju inte vår än och även vintern har ju sina positiva sidor. Berätta vad du tycker är bäst med vintern!
Jag uppskattar den friska luften, den vackra vita snön som gör så mycket för landskapet, och som ju faktiskt också gör allt ljusare. Jag ogillar inte våra årstider här i Sverige och det enda som irriterar mig kan väl vara vädrets lite delade sida… Bestäm dig, kära väder! Det är min enda kommentar.

Kollotävling

Kulturkollo har deckarvecka och med det är det utlottning/tävling i deckaranda (och deckare har har åtminstone jag blivit lite extra sugen på att läsa tack vare, bland annat, svt:s Deckarna)…

Jag läste förr deckare i Marklund-anda och jag läste mycket Peter Robinson (ja, förutom ”Kitty” som helt klart är min absolut största barndomsserie)… men nu för tiden blir det kanske lite väl lite deckare emellanåt även om jag har en storfavorit:

image

Jag gillar Kråkflickan mycket (och överlag också hela serien boken ingår i) av Erik Axl Sund (Jerker Eriksson & Håkan Axlander Sundquist) och kände mig faktiskt ganska knockad av berättelsen när jag läste den här. Det lockade mig, utan att ens blinka, till att läsa resten av serien!

Den här boken känns för mig både nyskapande och lite mer oklassisk. Det här är inte bara en deckare – utan lika mycket en rysare eller skräck. Historien är spännande, ramarna är spännande och att inte kunna räkna ut allt på egen hand är helt klart spännande (i min värld)… Har man av någon  anledning därför missat denna bok/serie så tycker jag absolut att man ska testa (dock kräver det sin läsare och man får inte vara för känslig)!

Tematrio: Deckare

temadeckareLyran skriver kort och gott denna vecka: ”Berätta om tre favoritdeckare!” Detta för att inspirera varandra (jag väljer att tolka denna trio så, delvis i och med att jag själv inte läst många deckare det senare).

1. En deckarförfattare jag tyckte om som (ja, jag vet inte vad) när jag var yngre – Liza Marklund. Jag vet inte om jag är lika förtjust i henne längre, men jag har nästan alla böcker hemma om Annika Bengtzon (det är väl den senaste jag inta har köpt ännu på grund av att jag inte har läst boken dessförinnan). Liza har även gjort ett samarbete med James Patterson som jag tyckte var intressant för ett par år sedan (den står också i hyllan)!

2. Sedan är jag ju mycket förälskad i de där ”deckarna” som både är och inte är deckare i samma andetag och jag tänker främst på Erik Axl Sund (jag måste lära mig att använda detta pseudonym). Jag gillar kombinationen av skräck och rysare som kommer in så tydligt och särskilt i trilogin om Victoria Bergman. Samtidigt känner jag ofta att de har satt ribban oerhört högt med denna trilogi (där bok ett och två nog är allra bäst rent språkligt).

3. Och för att ta vid ett lite mer oklassiskt deckarpar till, så måste jag säga Kepler (jag tycker bättre om att bara säga Kepler än Lars Kepler). Egentligen är jag lite besviken på språket emellanåt och blir inte alltid lika medryckt i deras böcker, men ändå vill jag slå ett slag för deras deckarromaner som är nytänkande ibland och som ändå lockar en att läsa. Jag har inte vågat mig på Stalker ännu, och är nog fortfarande mest imponerad av Hypnotisören (som ju bryter med ganska många klassiska deckarberättelser genom att från början ange mördaren – utan – att det blir ospännande).

Lämna gärna fler deckartips i kommentarerna (om ni ändå råkat trilla in och läsa mitt inlägg)!

Lucka 1-3 i Bokbloggarjulkalendern:

1: Den första boken du minns/läste
Den allra första boken jag minns att jag läste på alldeles egen hand är en Kitty-bok. Jag vet inte den exakta titeln, men vill minnas att det var en bok jag fått av någon i födelsedagspresent och jag minns också att jag misstänkte att det skulle ta en evighet att läsa ut den på egen hand (den hade ju inga bilder till exempel!) – men till min förvåning läste jag ut den mycket snabbt och med stor entusiasm läste jag fler ”Kitty”, och fler, och fler…

2: En riktigt kort bok
En riktigt kort bok kan för mig vara en novell eller en kortare romanÄlskaren-Marguerite-Duras[1]. I och med att jag ofta talar om noveller och höjer upp många av mina favoriter till skyarna vill jag passa på att nämna två just kortare romaner som jag tyckt mycket om: Marguerite Duras Älskaren (som absolut inte passar vem som helst, men åtminstone kan tillfredsställa den som gillar poetiska klanger i texter) sedan upplevde jag Julie Otsukas Vi kom över havet som kort, även om jag förstått att den faktiskt var längre än vad jag kommer ihåg den som (och även denna titel: den passar kanske inte vem som helst, men det kan absolut vara något för den som gillar poetiskt språk och ett intressant berättarperspektiv).

3: En trilogi. Bra? Dålig? Minnesvärd?
En trilogi som jag nog kommer minnas väldigt länge är utan tvekan: Carrie Ryans trilogi med titlarna De vassa tändernas skog, De dödas strand och Den mörka staden. Det är nämligen en av de trilogier som verkligen växt medans jag läst den och jag tycker att den har flera grepp som jag inte träffat på hos andra trilogier innan jag läst denna. Jag gillar väldigt mycket med denna trilogi, även om det också finns lite att irritera sig på (som triangeldramer exempelvis).

Två trilogier jag också kommer ha nära hjärtat (och som jag på flera sätt också älskar mer än Carrie Ryans trilogi egentligen) är Sara Bergmark Elfgrens och Mats Strandbergs ”Engelsforstrilogi” och (numera) Erik Axl Sunds trilogi ”Victoria Bergmans svaghet”.

Sisterhood of the World Bloggers Award

Jag har senaste dagarna börjat se att nomineringar har börjat komma hos svenska bokbloggare vad gäller Sisterhood of the World Bloggers Award. Och av en händelse har jag blivit nominerad av både Nelly – och – Vargnatt. Tack till er båda! För sådana kärleksfyllda nyheter får en varm om hjärtat och glad i själen!

Följande instruktioner existerar:

1. Tacka bloggaren som nominerade dig, och länka till deras blogg (√)
2. Ha med Sisterhood of the World Bloggers Award-loggan i ditt inlägg (√)
3. Svara på de 10 frågorna som du fått (× 2 (√))
4. Nominera 10 andra bloggare och fråga dem 10 frågor (√)


Nellys frågor och mina svar på dem:

1. Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?
Jag tror nog att jag vill läsa en ungdomsroman – en som jag verkligen gillar och en som får mig att minnas hur det är att vara tonåring! Men exakt vilken titel får nog ett pistolhot avgöra!

2. Senaste bok du köpte?
Den senaste boken jag köpte var den som Adlibris levererade här om dagen till dig, som nästa bokvänsbok. Därför avslöjar jag inte titel eller författare!

3. Vad ska du göra i helgen?
I helgen ska jag faktiskt mestadels ta det lugnt. Jag kommer försöka ladda batterierna. Jag hoppas hinna läsa lite, pyssla lite inför halloween och jag ska gosa en del med mina katter. Jag hoppas också finna lusten att baka lite bröd.

4. Favoritförfattare?
Jag har inte en absolut favorit på så sätt. Men visst är det många jag hittills älskar ganska villkorslöst. Jag älskar hittills Bjärbo, Jägerfeld och Thydell (till exempel). Jag älskar också hittills Erik Axl Sund, Ajvide Lindqvist och Kepler (mer eller mindre). Men det här är bara ett litet axplock. Allt jag nämner i positiv bemärkelse på bloggen och även i svaren nedan och ovan, är indirekta älsklingar eller läsvärdheter.

5. Favorittv-serie?
Jag väljer att lyfta fram tre serier jag gillar mycket just nu: Doctor Who, The Killing och The Walking Dead.

6. Författardrömmar?
Visst har jag väl en liten vag dröm om att någon gång författa en ungdomsroman, eller en novellsamling (i samma anda) eller kanske en barnbok. Jag tror i alla fall att jag kan utesluta vuxenromaner från min författardröm. Och drömmar förblir ofta drömmar, även om det skulle vara fantastiskt om de skulle slå in.

7. Vad är det bästa du vet?
De tre bästa sakerna jag vet är: böcker, min sambo och mina katter (som är två!).

8. Vilken bok läser du nu och vad tycker du om den hittills?
Just nu läser jag Richard Fords Kanada. Jag tycker den är ganska tung att komma in i, men snart har jag kommit upp i (i alla fall) 50 sidor (vissa böcker tar ju lite tid).

9. Senaste film du såg på bio och vad tyckte du om den?
Haha. Jag har inte varit på bio på ett himla bra tag. Jag tror att det var World War Z jag såg senast (ja, alltså för ett ganska bra tag sedan). Och jag tyckte den var ganska bra och att den helt klart är en passande biofilm.

10. Vilken bok skulle du rekommendera till alla att läsa?
En ungdomsroman jag vill tipsa om (just nu) är Bornebuschs Född fenomenal. Jag gillade språket och farten en hel del (och Rut som person) och tror nog att jag kanske inte är helt ensam om detta!

Vargnatts frågor och mina svar på dem:

1. Vilka bilderböcker gillade ni som barn?
Jag älskade ”Pettson och Findus”, och vet att det var en av de bokserier jag alltid gick tillbaka till. Mamma uppmärksammade mig dessutom extra mycket på alla detaljer i Sven Nordqvists älskade serie. Sedan har jag alltid gillat Elsa Beskow som farmor presenterat mig för. Egentligen är ju vissa av sagorna förlegade på ett sätt i dagens samhälle, men illustrationerna är ju fortfarande magnifika och de kunde jag titta på hur länge som helst som barn.

2. En bok som du önskar att du kunde läsa för första gången igen?
Det får nog kanske bli… Hm (svår fråga) – kanske min allra första ”Harry Potter”-bok..?

3. Hur ser din perfekta lässtund ut?
Det är nog faktiskt mina frukoststunder ändå – oavsett om jag inte har jättemycket tid att läsa, så är det en stund fylld av lugn och ro. Jag har ingen sambo som stör mig, ena katten är oftast ute och den andra ligger i mitt knä. Det är en bra start på morgonen och en bra början på en jobbdag. Jag frestas inte att sätta på varken dator eller tv. Jag har inte så mycket grubbel efter en god natts sömn och så här års kan man dessutom tända ett mysigt ljus eller fler…

4. Är hela din familj intresserad av böcker och läsning?
Min familj är inte alls som jag. Eller mamma gillar ju att läsa och läser gärna, men kanske inte lika mycket som mig och hon är inte lika manisk i att hålla sig a jour. Pappa läser mycket sällan. Mina systrar läser då och då, men bara om de verkligen har lust och har hittat något som fångar deras uppmärksamhet till fullo… Om man ska räkna min egna familj (sambon) så läser han sällan, men helhjärtat när han väl hittat något intressant och värdigt.

5. Köper du helt eller lånar på biblioteket?
Jag vill gott och blanda här! Jag köper då och då, och lånar då och då. Jag skulle inte kunna välja det ena framför det andra!

6. Vilken är den bästa bokpresent du fått?
Två mycket genomtänkta bokpresenter har varit sambons val av examenspresent – den sista ”Harry Potter”-boken jag saknade i min samling och några månader innan dess fick jag min näst sista bok till ”Harry Potter”-samlingen av min syster som hittat den efter en del möda på second hand och i mycket gott skick!

7. Det flesta frågorna är ju positiva, men vilken bok har du verkligen inte gillat?
En del böcker av denna kategori kan jag inte ens erinra mig. Ett exempel på något jag inte gillar (knappt alls) är Avståndet mellan (som jag inte kunde läsa ut). Hela konceptet bara rasade när jag ville läsa den i sin helhet, men insåg att idén som var så briljant inte alls föll mig i smaken då den kändes ganska platt (tyvärr).

8. Kan man ha för mycket böcker?
Det kan man väl såklart kanske ha (i och med att böcker kostar pengar och dessutom väger mycket), men ett hem fyllt med böcker anser jag är ett bra och kärleksfullt hem, så jag vill ju svara nej.

9. Är det någon årstid du läser mer eller mindre på?
Jag tror att jag oftast läser mest på hösten av någon anledning (jag brukar få en liten extra knuff av bokmässan). Sedan har jag fått för mig att jag läser mindre på våren när solen lockar mig att röra på mig mer.

10. Den absoluta bästa boken du vill berätta om för världen just nu?
Oj – och den ska jag kunna ge ett svar på? Just nu vill jag uppmana bokälskare att inte låta Julie Otsukas När kejsaren var gudomlig gå dem förbi (för att lyfta fram någon)! Den kanske inte är den absoluta bästa boken (av allt jag någonsin läst), men den är läsvärd, språket är speciellt och riktigt vackert och man får inte heller missa hennes Vi kom över havet som man kan läsa innan bokrekommendationen!


Jag nominerar:

Eli läser och skriver
Emilias bokstäver
Prickiga Paula
Litteraturkvalster och småtankar
Bokstävlarna
Bokstaden
Sagan om sagorna
Bokbabbel
Andrea i boklandet
Inuti en bok

Ta till er min bloggkärlek till er, men avgör själva om ni vill delta i awarden till fullo!

Mina tio frågor blir följande:

1. Vilka böcker har du på nattduksbordet?
2. Vilket filmtips har du, där filmen är baserad på en bok?
3. När kan du verkligen inte läsa?
4. Är du bokmärkestypen?
5. Vad är mysigast med att läsa på hösten?
6. Sitter du på ett skräckigare lästips (inför Halloweentider), och i så fall vilket/vilka?
7. Har du en läsemaskot?
8. Hur många böcker har du läst hittills i år?
9. Vilken bok får man, enligt dig, inte döma efter omslaget?
10. Vilken bok längtar du mest efter just nu?


T som i Trilogi

imageJag är ofta inte den typen av läsare som klarar av allt för långa serier (men såklart finns det undantag), utan trilogier, som ju börjar på T, brukar vara alldeles lagom. Jag tror också att det kanske är en bra längd även sett från författarens sida då det finns många fina exempel på bra trilogier. Jag kan tänka mig att det kan bli lite väl krystat att producera fler än tre böcker i en serie för en författare – detta av olika anledning, men bland annat på grund av att man kanske känner för att ge utrymme för nya idéer och uppslag. Det finns dessutom bra exempel på författarduos som givit ut lyckade trilogier, där jag kan nämna två som återfinns i just mina bokhyllor:

  • Erik Axl Sund:

krakflickan[1]     hungerelden[1]    9789186969691_1_21370[1]

  • Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren:

Cirkeln, pocket[1]    Eld[1]    nyckeln[1]

 

Men jag har naturligtvis också tips på författare som skrivit bra trilogier helt på egen hand:

  • Carrie Ryan:

bco_308[1] de_dodas_strand_LU[1]    9789173553025_200[1]

  • Maggie Stiefvater:

    feber(1)    mercy_falls_vargar_3_-_for_evigt-stiefvater_maggie-17043689-frntl_195284215[1]

  • Jonas Gardell:

Torka-aldrig-tårar-utan-handskar-296x430[1]   Sjukdomen[1]   ffe78a2bdd50309f0e6d886948589e16[1]

Majläsningen

Första juni är här och med detta tänker jag bestämma att sommaren också är här på allvar från och med nu.

I maj månad lästes följande titlar:

Sandra Beijer – Det handlar om dig
Nam Le – Båten
Erik Axl Sund – Glaskroppar
Oline Stig – Hägring (novell)
Kirkman, Adlard & Rathburn – ”The Walking Dead” vol. 3 – I tryggt förvar (seriealbum)

Dessa sammanlagt fem verk ger 1074 sidors läsning i maj månad. Det komiska är att i princip alla verken, utom Båten, har tagit väldigt kort tid egentligen att läsa ut. Detta säger en del om hur mycket jag faktiskt velat läsa, men faktiskt inte haft tid. Antalet sidor sedan: visst att ett av verken är en novell, och att en är ett seriealbum, men antalet sidor är jag riktigt nöjd med ändå. Särskilt med tanke på att jag läst en hel del fler sidor i filmvetenskapen det senaste… Det känns som om jag är tillbaka i lässadeln snart igen. Kanske redan i juni?

Nu är det trots allt 18 dagar kvar till min efterlängtade semester. Jag både ser fram emot den och fruktar den. Men den här sommaren ska jag nog få till på allra bästa sätt oavsett om jag läser mycket eller lite. Jag vill hitta tillbaka till lusten att träna i juni månad om det finns möjlighet. Och jag hoppas hitta lite lugn och ge mig själv chansen att vila en del den här sommaren. Det är ju trots allt den första med semester sedan mina sommarlov innan jag började sommarjobba… Och sommarjobb har jag inte varit förutan på ett par år, vill jag lova!

Glaskroppar

Här om dagen läste jag ut det enda verk jag riktigt gått och suktat efter hela den här våren: nämligen Erik Axl Sunds Glaskroppar. Egentligen har jag inte ens vetat så hemskt mycket om den, utan bara vetat att jag kommer vilja läsa den på grund av att det är samma författarduo bakom verket som skrivit ”Victoria Bergmans svaghet”, alltså Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. Jag visste också att Glaskroppar är en del av en ny tänkt trilogi vid namn ”Svart Melankoli”, men jag hade faktiskt missat att detta var en fristående fortsättning på ”Victoria Bergmans svaghet” (vilket man faktiskt kan säga till viss del) och att den inte bara är en fristående del i den nya trilogin…

e0ea0142f521e7d0e5f2a18d127536c4-Glaskropparframsida_framsida_slutgiltig[1]Med tanke på att de är författarna bakom Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar har jag hela tiden tänkt att nu har de verkligen något att leva upp till och de har med detta också ett svårt jobb. Jag älskade deras förra trilogi! När jag väl köpt Glaskroppar tänkte jag att detta måtte vara åtminstone en uns av lika bra för att jag ska vilja köpa och läsa fortsättningen. Samtidigt var jag orolig och rädd att min relation till ”Victoria Bergmans svaghet” skulle komma i vägen på något sätt. Detta gjorde att jag började läsa ganska försiktigt innan läslusten vann över min hjärna och jag mer eller mindre slukade över 200 sidor på två dagar…

Läser man vad boken handlar om är det ”Ett mörker med endast en utväg” och ”En självmordsvåg sköljer över Sverige”. Det är ett ytterst känsligt ämne, samtidigt som man kanske inte kan tassa runt det enligt min mening om det ska kännas äkta. Och jag tycker för min del att Erik Axl Sund inte tassar runt det och att det blir trovärdigt och bra (och man propagerar ju såklart inte för självmord på något sätt egentligen, utan berättar en berättelse där jag tycker att de får in ett bra inlägg i ämnet i och med en av karaktärerna).

Men jag vill inte säga för mycket om den här romanen! Den är välskriven, den är riktigt bra och jag gillar den mycket! Jag gillar de lagom långa kapitlen och även om det var lite svårt att följa alla enskilda karaktärer först, så tycker jag att i alla fall jag kom in i det mycket fort och det tillförde för det mesta något till historien. Vissa perspektiv och kapitel ledde mig att misstänka förhållanden i verket som visade sig vara rätt… Det gör att detta kändes mer som en deckare än vad ”Victoria Bergmans svaghet” gav upphov till, samtidigt som jag inte vet om det är meningen från författarnas sida att läsaren ska börja misstänka det här…

De gör ett bra jobb! Och de har inte tagit på sig ett lätt jobb med tanke på deras succé med deras första trio böcker som så många (exempelvis jag!) älskade! Det här är sannerligen ett läsvärt verk om man klarar av det magstarka ämnet som ändå tas upp. För som statistiken säger och verket speglar: det är fler och fler unga som tar självmord idag!

Med denna roman kan jag även pricka av en punkt i kaosutmaningen 2.0: ”8. Läs en bok skriven av ett författarpar”.

En bok jag väldigt gärna vill läsa:

8a0b93d994532b4b23257a9c9ea6da4e-glaskroppar[1]Ja, 2014 trodde jag inte att jag redan till våren skulle snubbla över en bok som kommer ut som jag bara kommer behöva läsa! Det här kommer bli en måste-bok. Förr eller senare under våren. Den kommer ut i april. Jag fyller år i april. Ekvationen går riktigt fin ihop om jag nu inte kan få handskarna på ett rec.ex. some how.

Erik Axl Sund är författaren, eller rättare sagt, författarna! För bakom detta namn står inga mindre än Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundblad. Ja, många av er hör ju själva! Jag gillade, älskade (!), deras tvistar i ”Victoria Bergmans svaghet” och är mycket nyfiken på deras kommande triologi som går under namnet ”Svart melankoli”. Ännu mer skräck har jag hört det ryktas – och kanske är det sant, och hur det än förhåller sig på den punkten blir det antagligen awsome, med tanke på detta.