Kulturkollos Veckans utmaning: Om du vore min

Den här veckans tema är husdjur på Kulturkollo och Carolina skriver angående Veckans utmaning: ”Om du kunde få ett husdjur du läst om i någon bok eller sett om i någon film till ditt alldeles egna och väldigt verkliga husdjur? Vilket hade du valt då och varför?”

Jag har ju alltid varit omringad av katt och hund sedan jag föddes och har själv som ”utflugen från boet” katt. Detta är ett djur jag ofta faller för lika mycket i texten, i filmen, som i verkligheten. 

Dock kan erkännas att jag på temat både har fallit för en och annan häst som yngre i fiktionen så pass att jag önskat lära mig rida och äga en häst även om det aldrig i verkligheten blivit så…

Dessutom hade jag inte haft något emot att tillbringa mitt liv tillsammans med en Dobby (från Harry Potter), även om jag inte skulle velat kalla honom husdjur och då jag hade önskat att han ville vara en likvärdig familjemedlem i mitt eget skapade liv som vuxen…

Och jag reflekterar över att jag så sällan stött på marsvin och kanin i litteratur eller film som är två husdjur jag tror jag skulle kunna falla för både i fiktionen och i verkligheten! 

Annonser

Kulturkollos Veckans utmaning: Verkligheten VS overkligheten

Kulturkollos Fanny står för formuleringen av veckans utmaning:

”Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra.”

Jag trodde ju ett bra tag att jag bara gillade verkligheten. Som barn var jag fast i den tanken länge – mest när jag läste och jag kände väl att jag eventuellt kunde acceptera en viss mån overklighet i exempelvis film…

Men så blev jag övertalad av en kompis i mellanstadiet att försöka ge Harry Potter en ärlig chans, även om den innehöll viss overklighet och ja, vad ska man säga? På den vägen är det?! Det var åtminstone då och där jag började erkänna för mig själv att overklighet kanske var min grej trots allt, och att det kanske varit mer min grej även längre bak i tiden, bara att jag varit för fast i mina egna övertygelser för att se det? 

Ju mer jag läst om fantastik och skräck inom litteraturvetenskapen så är jag desto mer övertygad om att jag faktiskt alltid uppskattat overkligheter i kombinationer som gjort att de känts verkliga, frestande, fascinerande, spännande, övertygande. Frågan är bara hur jag lyckats övertyga mig själv så länge om att jag alltså bara gillade och tilltalades av verklighet? 

Idag erkänner jag ändå att jag älskar overkligheten, men då den känns så pass inramad att jag kan gå med på premisserna för att denna overklighet ska kännas verklig inom främst litteratur och film. Jag kan till och med erkänna att jag allt oftare föredrar overkligheten framför verkligheten och att det är något förföriskt med overkligheten när den fungerar. Vi var, och är, ämnade varandra! 

Overkligheter jag omringar mig av just nu  är Star Trek: Voyagers, jag går ofta tillbaka till overkligheter presenterade i Doctor Who eller Harry Potter som är två älsklingsoverkligheter, och jag har några overkligheter att snart komma att bekanta mig med i att-läsa-högen här hemma.

Elina ❤ overklighet = meant to be 

Kulturkollos Veckans utmaning: Min litterära favoritmiljö

Det var ett tag sedan jag överhuvudtaget fick lust att hänga på och svara på en av Kulturkollos ”Veckans utmaning”. Denna vecka har jag ändå fastnat för temat tillräckligt för att försöka formulera ett inlägg.

Ulrica skrev i samband med veckans utmaning: ”Den här veckan pratar vi om litteratur, filmer och TV-serier som utspelas på karga platser, på avlägsna platser och i mörka miljöer. Inte alla delar fascinationen över den här miljön, men alla har vi väl en miljö som lockar oss lite extra? Veckans utmaning är alltså att berätta om vilka slags miljöer du dras till, och tipsa om böcker eller filmer som utspelas där.”

Mitt svar blir att jag litterärt ofta dras till gråare och mörkare miljöer i litteraturen, även i fiktionen i stort, i och med att det ofta dras till gråare och mörkare miljöer även när jag tittar på tv-serier eller filmer. I teatersammanhang har jag även då ofta uppskattat det lite gråare, mörkare eller trasigare. Är inte miljöerna lite gråare, mörkare eller trasigare i det jag läser och/eller tittar på, så är ofta någon karaktärs inre lite grått, mörkt eller trasigt…

Men kanske dras jag till det där för att jag känner att livet inte bara är en dans på rosor, att livet omöjligt bara kan gå på räls, och andra klyschiga beskrivningar av det jag försöker att säga? Livet är ibland grått, om man har otur mörkt och livet känns ibland lite trasigt, precis som vi människor kan känna av det där gråa, mörka och trasiga, i situationer, i oss själva och i andra. Jag tror jag fascineras av detta när det på olika vis speglas, både lite eller mer, både mer verklighetsnära eller mer fantastiskt.

Tre exempel på mörkare miljöer jag kommer att kanske för alltid att ha nära mitt hjärta är miljöerna i Harry Potter, miljöerna i Doctor Who och alla otaliga vardagsmiljöer som visar sig bära på mycket mer än vad ögat kan skönja första gången det möter miljön. ♥

Decemberläsningen

Det blir lätt att summera decemberläsningen 2016:

  • Harry Potter och det Fördömda Barnet av J. K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne.

Med andra ord ett verk och motsvarande cirka 375 sidor.

Jag gillade verkligen Harry Potter och det Fördömda barnet. Alltså trots de två mest kritiska utgångspunkterna: 1. Att detta för sig om manusform och inte romanform. 2. Att det trots allt utspelar sig 19 år senare och i relation till det slutliga jag läste i sjunde Harry Potter-romanen (en detalj jag velat vara utan).

Nu är 2017 även här och jag bloggar med detta sagt endast när jag absolut känner att andan faller på och jag kommer förmodligen använda min Instagram än mer (där jag heter @elinaannie) för bokigare syften… 

Summer Readin’ Tag

Hos Nelly på Nellons bokblogg sparade jag för lite sedan ett inlägg rörande Summer Readin’ Tag. Jag har sett att flera besvarat denna tag på egna bloggar genom videos, men jag tänkte besvara taggen genom ett hederligt blogginlägg. Observera att mina svar inte nödvändigtvis i sig är ”somriga böcker” eller ”somrig läsning” som sådan.

Taggen lyder:

9789163878626[1]SOL – En bok som gjorde dig alldeles varm inombords. En bok som gjort mig riktigt varm inombords är språkligt sprudlande Född fenomenal av Josephine Bornebusch exempelvis. Jag faller kanske inte alltid för bara sockersött och varma berättelser på så vis, utan märker att jag oftast gillar varma berättelser med mörka stänk, eller någon form av vardaglig gråskala… Men Född fenomenal är en bok jag minns som värmande inombords på flera vis.

GLASS – En bok som börjar bra men som sedan smälter och blir lite för jobbig att hantera. Hmf, här blir jag något osäker, men kanske är Stoner av John Williams ett bra exempel? Många böcker av liknande karaktär lägger jag inte ens på minnet… Men den här tyckte jag verkade bra, spännande, lovande och i slutändan tyckte jag att den här romanen hyfsat snabbt visade sig bli alldeles för vardagligt, trist och grått…

1015857KALL DRYCK – En bok som blev något nytt och uppfriskande för dig. Jag blev uppfriskad av nyligen utläsa Nattsagor för sömnlösa av Johanna Wester. Språket, språket, språket är största anledningen och jag tyckte hennes roman var en roman av mer nyskapande karaktär!

SKUGGA – En rolig bok med en seriös underton. Här kan jag väl allmänt tänka mig Fredrik Backman som ett fint exempel och med det sagt exempelvis En man som heter Ove. Här finns humorn, överdriften och samtidigt vardagen, det seriösa och det delvis jobbiga som kommer med livet, känslorna, tankarna och relationerna.

UTLANDSSEMESTER – En bok som utspelar sig i ett annat land än Sverige. Utlandssemestern går enligt mig gärna till ”Harry Potter”. Harry Potters världar blir ju utlandssemester på flera plan om det vore möjligt att få uppleva alla dimensioner, upplevelser och miljön som kommer med denna lockande serie. Jag skulle kanske inte vilja uppleva Harry Potter-världen med exakt alla äventyrliga krökar som Harry Potter, men den världen!

imagesNL6GC9AHHAVET – En stor bok som du var rädd att påbörja men som du sedan älskade ändå. Detta skulle kunna vara en hem del böcker. Exempel på rädd-att-påbörja-bok är ju alla former av uppföljare eller andra böcker än debuterna hos älskade författare. En sådan bok att kvala in är exempelvis Jenny Jägerfelds Jag är ju så jävla easy going.

SOMMARREGN – En bok som gjorde dig ledsen. En bok som gjort mig ledsen, men som också är fylld av så mycket kärlek, skönhet och känslor i sig, är valfri titel i Jobas Gardells serie ”Torka aldrig tårar utan handskar”.

FÅGELKVITTER – En bok som var så mysig att du skulle kunna läsa från den varje morgon innan du stiger upp ur sängen. Jag skulle nog kunna tänka mig Tony DiTerlizzis och Holly Blacks ”Spiderwick” eller ”Bortom Spiderwick” i så fall – pick one bara. Det är mysiga böcker och berättelser både för mindre och större läsare (ja, även om det är en tänkt serie kapitelböcker för främst yngre).

UTEBIO – En bok-till-filmadaption som du ser fram emot att se i sommar. Den film jag sett fram emot att se är avslutande filmen i ”Hunger Games”-serien. Den såg jag också med sambon väldigt nyligen och det kändes ändå som en väldigt okej avslutning och det ser fint ut i filmhyllan att ha alla filmer numer.

alena-omslagSOMMARMINNEN – Den bästa boken du läste förra sommaren. Den titeln tar Kim W. Anderssons Alena hem från förra sommaren. Trots allt blod. Det var sommarens absolut största wow-läsning och seriealbumet är bara så snyggt gjort – verkligen allt (!) – och den kom även upp i förra årets toppitopp för hela året och blev därmed en av årets absolut bästa läs!

Kulturkollos tisdagsutmaning: Mina hjältar och hjältinnor

Veckans tema på Kulturkollo är hjältar och hjältinnor av olika slag. Carolina frågar:

”1. Berätta om en hjälte eller hjältinna du ser upp till.
2. Vilken var din första hjälte eller hjältinna? Kan det ha varit Bamse? Eller din mormor? Eller ridläraren? Stålmannen? Eller fröken i första klass??? Berätta!”

  1. Första frågan har jag tänkt besvara i två steg. För det första så ser jag mycket upp till vardagshjältar och vardagshjältinnor som gör något för andra/spelar stor roll för andra – lärare, bibliotekarier, författare, läkare och familjemedlemmar, för att nämna några. Sedan ser jag upp till starka kvinnor och män i litteraturen som betyder mycket för läsaren och som på något sätt inspirerar läsaren. För min personliga del har exempelvis Hermione, och för all del Harry Potter, betytt mycket på olika sätt (även fast jag upptäckte dem senare än vissa av mina medmänniskor åldersmässigt).
  2. Andra frågan vill jag också besvara i två steg. Först och främst måste min första hjälte och hjältinna ha varit min pappa och min mamma. Litterärt så kan jag säga att Bamse kanske kunde blivit min hjälte om jag inte hade ogillat honom av någon anledning som barn – mamma köpte en Bamse-prenumeration och jag bara vägrade tycka om honom när hon försökte tappert att locka in mig… Däremot kom jag snart i kontakt med en av mina största hjältar/hjältinnor litterärt en kortare tid efter att jag lärt mig att läsa: Kitty Drew (Nancy Drew på engelska). Jag älskade hennes personlighet som yngre – att hon tog plats, var smart och var så modig (sätt gärna detta i relation till mitt yngre, mycket blyga, jag).