Toppitopp 2016

För cirka tre år sedan valde jag att börja räkna alla årets lästa verk, alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett eget verk oavsett verkets sidantal. Det har hjälpt mig att finna läslust när det har känts tungt att läsa i perioder.

2016 läste jag 50 verk sammanlagt, och av dessa 50 vill jag nu presentera mina fem favoriter, 2016 års toppitopp:

♥ Anna Ahlunds Du, bara

Jag vet att jag inte ens förmått mig att recensera den här än, men 29699517_o_1den är så oerhört vacker att det nästan gör ont. Den innehåller så mycket vackert, allt från språket, till känslorna, till karaktärerna och relationerna mellan flera av karaktärerna, att det känns nästan övermäktigt att försöka formulera varför den är så tok-älsk-bra som den bara är. Ytterligare en gång lyckas jag dra hem en bok från Bokmässan jag inte har en aning om att jag kommer älska så mycket att det nästan är löjligt, men den här är verkligen en sådan där riktigt bra, läsvärd och vacker känslostorm till ungdomsbok.

♥ Johanna Westers Nattsagor för sömnlösa

1015857Här har vi ytterligare en sådan där little-did-I-know-bok som slår ner som en känslostorm och språkstorm jag inte kunde eller ens ville ducka för när jag väl läste den. Alltså: vilken debut! Som jag själv formulerade det i juni: ”Språket – (♥) – det är så poetiskt, så hypnotiskt och så lekfullt, expressivt, explosivt, vackert och vemodigt. Det väcker känslor, ger bilder (färgsprakande sådana), väcker tankar, får mig att personlogen vilja copy paste:a nästan hela romanen som jag skulle behöva citera något favoritstycke.” Ja, exakt så bra som jag får den att låta är den. I alla fall för mig.

♥ Sara Ohlssons Ingen normal står i regnet och sjunger

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger-145x2092016 är verkligen ett år fyllt med kärlek till ungdomsromanerna. En annan favorit är Sara Ohlssons höstutgivna pärla. Jag älskade hennes debut Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, men det här är i precis samma klass och summan blir att jag också älskade denna. Än en gång är det språket, de närvarande känslorna och karaktärerna som får allt att kännas sådär verkligt älskvärt att det inte går att undkomma. Och Ohlsson balanserar bra mellan en lagom dos av vardagsallvar och distanserande humor. Och boken får mig att vilja skriva ännu mer listor än vad jag redan gör…

♥ Helena Dahlgrens 100 hemskaste

100_hemskasteBoken som jag kände i hjärtat var långkaramell (en bok att försöka njuta av längre VS att sluka den hel), men jag slukade den fort av bara farten. Helena Dahlgrens 100-lista, fylld med skräcktips, är så härligt ärligt och personligt skriven, men inte utan att också vara litteraturvetenskaplig. Jag har redan utnämnt den här boken att vara min Bibel, en bästa vän, så den bor i älsklingshyllan här hemma, enligt mig, på helt rätt plats. Det är heller inte bara en jättebra bok för skräckälskaren, utan kan läsas av den nyfikna likväl. Utomordentligt bra, tycker jag.

♥ Patrik Lundbergs Gul utanpå

gulHär har vi den bästa bokcirkelduoboken för 2016 och en bok jag är så lycklig över att ha läst. Patrik Lundberg har lyckats vara så där ärlig i sin beskrivning att det verkligen känns. Det känns riktigt, viktigt och jag känner bara att det är en sådan oerhörd tur för mig, och andra läsare, att han valt att skriva om sin resa som adopterad, som student och som fler erfarenheter rikare. Jag tänker att Lundberg likväl hade kunnat strunta i att författa den här boken, men han gjorde ändå det, och vilken tur. Den är ett riktigt guldkorn, en ögonöppnare och ett boktips (liksom övriga böcker i toppitoppen)!

 

Årets bokmässeskörd:

Jag trodde ett tag att jag inte skulle ha möjligheten att alls besöka Bokmässan i Göteborg i år, men sedan insåg jag att jag trots jobb, inplanerat kalas för min pappa och trots ett behov av att också ägna tid åt studier, så fungerade ändå fredagen.

Fredagens besök på bokmässan resulterade således i denna hög:

Översatt till titlar nerifrån och upp ser inköpen ut som följer:

  • Mats Strandberg & Sofia Falkenhem – Monstret i natten
  • Mats Strandberg & Sofia Falhenhem – Monstret på cirkusen
  • Jenny Jägerfeld – Brorsan är kung
  • Anna Ahlund – Du, bara
  • Eva Susso & Moa Eriksson Sandberg – 8 saker du aldrig skulle våga
  • Kim Thúy – Vi
  • Kim Yhúy – Mãn
  • Delphine de Vigan – No och jag
  • Delphine de Vigan – Dagar utan hunger

Min sambo investerade även i spelet som syns i bakgrunden:

  • Pandemic Reign of Cthulhu

Av förra årets bokmässeskörd som bestod av tio titlar kan jag dessutom nu se tillbaka på och konstatera att jag läst åtta av dem (och ska jag vara rättvis hade jag redan läst tre av dessa titlar redan innan bokmässan och jag ville bara äga dem med), vilket jag tycker är bra statistik och det bådar gott för årets skörd.

Jag fick även en signering i år:

Och den värderas högt kan meddelas! ❤️

Juniläsningen:

I juni månad lästes följande titlar ut:

739 sidors läsning blir de fyra utlästa verken.

Bästa läset under juni månad är utan minsta lilla tvekan 100 hemskaste som har flyttat in i älsklingshyllan! ♥ Där hör den hemma och jag vet redan nu, för det har jag på känn, att den kommer bläddras i mycket och att jag kommer gå till denna ”bibel” för framför allt boktips.

I övrigt fastnade jag under juni månad i Vaughans & Staples ganska så vrickade, men ändå inte vrickade tecknade serie – Saga-albumen (volym 1 samt 2). I juli kommer jag ha ambitionen att läsa volym 3 till och med volym 5 som jag lånat från biblioteket. Och Angerborns Tredje tecknet var sådär mysryslig som jag hade hoppats och jag blev med detta sagt inte besviken på juni månads läsning det minsta… Möjligtvis hade jag hoppats på fler antal utlästa verk samt fler antal sidor, men vad gör väl det när jag trivts med juni månad som helhet.

I mitten av juli väntas min semester – 4 veckor gemensamt med sambon. Jag hoppas på lite ljumna läskvällar och kanske en och annan lässtund i skuggan en solig dag. Och bortser jag från läsning och böcker, så hoppas jag på riktigt fina veckor med sambon samt andra nära och kära.

100 hemskaste

100_hemskasteHelena Dahlgrens 100 hemskaste har jag sett fram emot en hel massa och det visade sig att jag sett fram emot den av helt rätt anledningar. Jag tycker den gett mig så mycket mer än vad jag kunnat förvänta mig också, vilket jag älskar som ingrediens i sig.

När jag satte mig ner och unnade mig lästid av 100 hemskaste så kände jag nästan direkt att jag var tvungen att försöka pausa lite mellan listandet. För att liksom få mysa lite efter varje listrubrik. Jag tänkte och kände i hjärtat att det här var en bok att se som långkaramell – jag ville få njuta av den längre än att bara sluka den hel. Det var i sanningens namn lättare sagt än gjort.

Den här boken innehåller en 100-lista, men den är så mycket mer då Helena Dahlgren väver in sig själv på ett ärligt, personligt och smakfullt sätt. Det blir en snygg mix av skräck, Helena, minnen, känslor, tankar och litteraturvetenskap. Jag inte bara gillar detta grepp utan älskar det! I listan återfinner jag verk jag själv läst, men också en hel drös med boktips, filmtips, författartips och jag snubblar även över en hel del tillbakablickar i min egna skräckkantade memory lane som, liksom Dahlgrens, mest omfattar fina minnen. Även jag bär på tidigare minnen av skräck och jag tycker att skräcken helt klart är en ingrediens som är återkommande i mitt liv och det är något jag mer och mer inser är en del av mitt liv som aldrig kommer försvinna.

Mats Strandberg har sagt att 100 hemskaste är ”(e)n ny nördig bästa vän till alla skräckälskare!” – och – det är nog precis lite så jag känner. Det här är en bästa vän, lite av en skräcklistsbibel.

Än en gång är jag mer sugen på att försöka ge Stephen King en chans – han fångade mig i Djurkyrkogården, men han är en sådan där författare jag hittills inte har jättelätt att komma överens med (men som jag vill komma överens med). Jag vet inte om hans tegelstensskrivande kan ha något med saken att göra? I listandet återfinner jag på tal om tegelstenar en hel del tunnare verk jag är riktigt nyfiken på. Jag kan bara tacka Helena Dahlgren för att ha dessa tips på tydligare pränt.

Jag känner att 100 hemskaste är en bok jag kommer bläddra i många gånger, att det är en bok att gå tillbaka till, mysa ner sig tillsammans med och en bok som kommer kunna refereras till en hel del i framtiden (inte bara av mig).

Detta är sannerligen en älskling, en bästa vän, en älskling och vän som konverserar med mig, som säger rätt saker och som inte tycker jag är minsta lilla konstig som finner något att älska med skräck. ♥


100 hemskaste
Författare: Helena Dahlgren
Förlag: Modernista (2016)
ISBN: 9789176459867
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Tematrio: Sommarläsplaner

tematrioDen här veckan uppmanade Lyran i sin tematrio: ”(B)erätta om tre texter, genrer, böcker, författare du planerar att läsa i sommar!” Tre läsplaner jag har i sommar är att…

1. …ha läst ut Helena Dahlgrens 100 hemskaste. Detta mål är redan uppfyllt, len såsom jag har suktat efter den har det liksom inte funnits en klarare plan än den.

2. …läsa noveller som format i de sköna, ljumna, sommarkvällarna utomhus. Förra året lästes många fina noveller ut just i de sköna, ljumna, sommarkvällarna och jag älskade det!

3. …ha läst en och annan serie också – alltså serie som i seriealbum eller dylikt. Just nu har jag påbörjat även detta mål då jag läste ut första seriealbumet i Saga-serien. Det är något med formatet serie som jag gillar att ta mig an just sommartid. Det är kanske lite som med novellen – ett bra format att ta sig an på sommaren för att man kan sluka ett verk på en och samma sittning… Till och med kanske fler?!

Som en liten teaser…

…kan jag meddela att Helena Dahlgrens 100 hemskaste som jag tänkt läsa som en långkaramell (alltså dra ut med läsningen utav för att få njuta lite extra), gjorde att jag läste ut den igårkväll till skillnad från att jag lätt hade kunnat sluka den på – i alla fall – två njutningsfulla sittningar. Och det är gott betyg. Det är riktigt gott betyg!

Recension dyker upp längre fram i juni…