Året 2018 är året då jag minskade ner på måsten och stress till det minimala genom att helt enkelt blogga utan krav.
2018 blev också året då jag i augusti fick veta att något växte i min mage, och med denna krabat kom ett illamående och trötthet som gjorde att jag hade svårt att läsa överlag. Jag prioriterade därför läsning i jobbet och läsning i studierna framför nöjesläsning samt bloggande i sig.
Sammantaget bjöd 2018 på 42 stycken utlästa verk – dock mycket på grund av det bibliotekarievikariat som ungdomsbibliotekarie jag klev på i september 2018.
Ser jag tillbaka på 2018 kommer den med fem klarare favoriter:
♥ Vända världen rätt av Jennifer Niven
Själva utgångspunkten för den här ungdomsromanen kändes positivt udda, jämför med andra ungdomsromaner, från allra första början. En huvudkaraktär är överviktig (och bakåt i tiden behövt hjälp att flyttas ur sitt eget hus på grund av detta) och en huvudkaraktär är ansiktsblind (så pass att han inte ens känner igen sin egen mamma om hon klippt håret), och att deras vägar möts och att de inte kan undkomma känslorna som uppstår. Jag älskar mest av allt: huvudkaraktärernas personligheter, flera av replikerna, och det jordnära budskapet som knockar en!
♥ Lögnernas träd av Frances Hardinge
Först tyckte jag att den var lite svårt att komma in i, och snart var jag helt fast. Det finns något jag fastnar för både hos huvudkaraktären Faith, som inte är som ”kvinnor av sin tid”, samt i historien som sådan, och att den kantas av skuggor, lögner och något övernaturligt… Miljön är även något jag inte kan värja mig för – den är rätt genomgående grå, dimmig, ruskig och helt enkelt skräckfilmsaktig och vacker på samma gång.
♥ I huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo
Förväntningarna var skyhöga på den här från min sida och de infriades verkligen från första stund. Jag känner att det finns så mycket att älska såsom en introvert huvudperson som känns äkta i Liv, en närvarande och stark förälder i Livs pappa och själva premissen med att en flytt och allt nytt verkligen skakar om i Livs liv – på gott och på ont.
♥ Slutet av Mats Strandberg
Den här är på något vis både vad jag förväntat mig, men ändå inte och så mycket mer. Utgångspunkten är briljant – slutet är nära och alla vet om det – för vad händer när alla vet om en sådan sak? Vad förändras? Vad blir viktigt och mindre viktigt? Det finns verkligen förutsättningar för saker att hända i Slutet och det märks att Strandberg kan läsa människors natur då allt känns så äkta…
♥ Ædnan av Linnea Axelsson
Tjockleken på Ædnan skrämde mig lite först. Men sedan tog nyfikenheten över på grund av allt gott jag hört om detta epos som skulle beröra tre generationer samer under 1900-talet. Jag fångades in av språket, rytmen och poesin redan efter ett par sidor, och det känns så oerhört mäktigt av Axelsson att kunna måla med de få väl valda orden så att det både känns och hörs när en läser. Det känns lite som att jag tappade andan under läsningen och att jag numer andas annorlunda…
Tre bonusfavoriter för året blir även bilderböckerna:
♥ Dumma teckning av Johanna Thydell
Den är bara så mitt i prick och så välskriven, vad jag kan utläsa. Den känns så närvarande i barnperspektivet att det inte finns så mycket att orda om gällande dess briljans. Den framkallar vaga känslor av igenkänning av hur det är att vara yngre och känna oundvikliga och jobbiga känslor över en sådan vardaglig sak som att någon äldre, i boken ett syskon, gör något bättre, i detta fallet tecknar, än en själv.
♥Pojken och huset av Maja Kastelic
Jag älskar illustrationerna i den här ordlösa pärlan! Det är något med stilen, färgerna och detaljerna som bara tar raka vägen till hjärtat. Om någon läst, men missat mössen i bakgrunden, eller blinkningen till Shaun Tan i den – läs för tusan om den och titta bara på dessa detaljer. Färgsättningen i sig är så talande (särskilt framemot slutet).
♥ Var är tårtan? av Thé Tjong Khing
Ännu en ordlös pärla att älska på grund av detaljerna. Det mest uppenbara i boken är att hundarna blir bestulna på en tårta, och en kan följa det händelseförloppet – men vad bär de andra djuren på för berättelser? Kameleonterna, eller kaninerna, till exempel? Den känns så genomtänkt och det finns så mycket här!