Toppitopp 2016

För cirka tre år sedan valde jag att börja räkna alla årets lästa verk, alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett eget verk oavsett verkets sidantal. Det har hjälpt mig att finna läslust när det har känts tungt att läsa i perioder.

2016 läste jag 50 verk sammanlagt, och av dessa 50 vill jag nu presentera mina fem favoriter, 2016 års toppitopp:

♥ Anna Ahlunds Du, bara

Jag vet att jag inte ens förmått mig att recensera den här än, men 29699517_o_1den är så oerhört vacker att det nästan gör ont. Den innehåller så mycket vackert, allt från språket, till känslorna, till karaktärerna och relationerna mellan flera av karaktärerna, att det känns nästan övermäktigt att försöka formulera varför den är så tok-älsk-bra som den bara är. Ytterligare en gång lyckas jag dra hem en bok från Bokmässan jag inte har en aning om att jag kommer älska så mycket att det nästan är löjligt, men den här är verkligen en sådan där riktigt bra, läsvärd och vacker känslostorm till ungdomsbok.

♥ Johanna Westers Nattsagor för sömnlösa

1015857Här har vi ytterligare en sådan där little-did-I-know-bok som slår ner som en känslostorm och språkstorm jag inte kunde eller ens ville ducka för när jag väl läste den. Alltså: vilken debut! Som jag själv formulerade det i juni: ”Språket – (♥) – det är så poetiskt, så hypnotiskt och så lekfullt, expressivt, explosivt, vackert och vemodigt. Det väcker känslor, ger bilder (färgsprakande sådana), väcker tankar, får mig att personlogen vilja copy paste:a nästan hela romanen som jag skulle behöva citera något favoritstycke.” Ja, exakt så bra som jag får den att låta är den. I alla fall för mig.

♥ Sara Ohlssons Ingen normal står i regnet och sjunger

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger-145x2092016 är verkligen ett år fyllt med kärlek till ungdomsromanerna. En annan favorit är Sara Ohlssons höstutgivna pärla. Jag älskade hennes debut Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, men det här är i precis samma klass och summan blir att jag också älskade denna. Än en gång är det språket, de närvarande känslorna och karaktärerna som får allt att kännas sådär verkligt älskvärt att det inte går att undkomma. Och Ohlsson balanserar bra mellan en lagom dos av vardagsallvar och distanserande humor. Och boken får mig att vilja skriva ännu mer listor än vad jag redan gör…

♥ Helena Dahlgrens 100 hemskaste

100_hemskasteBoken som jag kände i hjärtat var långkaramell (en bok att försöka njuta av längre VS att sluka den hel), men jag slukade den fort av bara farten. Helena Dahlgrens 100-lista, fylld med skräcktips, är så härligt ärligt och personligt skriven, men inte utan att också vara litteraturvetenskaplig. Jag har redan utnämnt den här boken att vara min Bibel, en bästa vän, så den bor i älsklingshyllan här hemma, enligt mig, på helt rätt plats. Det är heller inte bara en jättebra bok för skräckälskaren, utan kan läsas av den nyfikna likväl. Utomordentligt bra, tycker jag.

♥ Patrik Lundbergs Gul utanpå

gulHär har vi den bästa bokcirkelduoboken för 2016 och en bok jag är så lycklig över att ha läst. Patrik Lundberg har lyckats vara så där ärlig i sin beskrivning att det verkligen känns. Det känns riktigt, viktigt och jag känner bara att det är en sådan oerhörd tur för mig, och andra läsare, att han valt att skriva om sin resa som adopterad, som student och som fler erfarenheter rikare. Jag tänker att Lundberg likväl hade kunnat strunta i att författa den här boken, men han gjorde ändå det, och vilken tur. Den är ett riktigt guldkorn, en ögonöppnare och ett boktips (liksom övriga böcker i toppitoppen)!

 

2016 ”Årets…”

Sist på bollen må hända, men jag hade tänkt att lista året som gått enligt den lista som Kulturkollo skapade för lite sedan. Say no more, hör jag läsarna mässa.

Årets mest oväntade: Harry Potter och det Fördömda Barnet av J. K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne, just för att jag inte allas visste vad jag skulle tycka om den utifrån att det är ett manus och utifrån att det utspelar sig ”nitton år senare”.
Årets klassiker: Ingen slår Edgar Allan Poes Den svarta katten, en klassiker värd sitt namn.
Årets knock out: Kanske faktiskt underbara Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld just för att den är så bra, så viktig och jag känner bara att den behövts!
Årets kvinnokamp: Kanske skulle Louise Doughtys Kvinna inför rätta kunna platsa på ett sätt? Det är i alla fall mitt starkaste läs i år som fått mig väldigt medveten och förbannad på detta med kvinnligt i förhållande till relationer och sex och hur man gör kvinnan skambelagd bara för att samhället på något sätt gör det möjligt med i-väggarna-värderingar.
Årets gråtfest: Jag träffade inte på någon klockren gråtfest kanske, men däremot berördes jag djupt av flera verk som handlar mycket om sorg, hjärta och smärta, till exempel.
Årets gapflabb: Jag läser ju kanske inte avsiktligt sådär oerhört roliga böcker, men Sara Ohlssons Ingen normal står i regnet och sjunger fick mig att dra en del på smilbanden.
Årets historiska: Är det närmsta jag kommit kanske Astrid Lindgren-boken Modernista gav ut 2016?
Årets obehagligaste: Den var lätt – Mikael Strömbergs Vad gör dina barn när du sover?. Den tyckte jag riktigt kröp under skinnet på mig 2016, så obehaglig läsning, men ändå så fascinerande att någon kunnat komponera den historian…
Årets dystopi: Jag tror att det enda i dystopisk väg jag läst faktiskt är Odinsbarn samt Röta. Och av dessa tycker jag nog att Röta ställer allt på ytterligare spets vilket jag faktiskt gillade.
Årets grafiska: Kan jag lyfta fram en illustratör här? Jag bestämmer ja, alltså  Lisa Aisatos illustrationer till Agnes-Margarethe Bjorvands Astrid Lindgren. De är så, så vackra att det nästan (men bara nästan) gör ont i ögonen att titta på!
Årets utmaning: 2016 lärde mig att jag ska strunta i utmaningar framöver.
Årets tegelsten: Den jag fortfarande inte läst ut antar jag (alltså Stephen Kings The Shining). Jag har fortfarande ambitionen att läsa ut den (kanske) någon gång, men den är tung känner jag…
Årets ögonöppnare: Eventuellt kan man kanske säga att Kvinna inför rätta har varit en ögonöppnare på så sätt att jag fick en extra påminnelse om hur kvinnor kan framställas och hur de kan skambeläggas i rättsliga sammanhang.
Årets återseende: Det gjordes med Sara Stridsberg med novellen American Hotel.
Årets aldrig mer: Jag känner mig mätt på måsten i samband med bokbloggen. Så det blir väl lite ”aldrig mer” på det mesta som kan ge en överhängande måste-känsla och som påkallar stressen med att bokblogga som jag inte vill känna.
Årets huvudperson: Jag kan inte bestämma vem som skulle få titeln utifrån att året bjudit på särskilt älskvärda personligheter i barn- och ungdomslitteraturen jag läst framför allt.
Årets bifigur: Copy paste på svaret på ”Årets huvudperson”.
Årets filmupplevelse: Inget kom att slå Deadpool.
Årets kulturella höjdpunkt: Teater med en av mina bästa vänner i Göteborg.
Årets möte: Jag träffade äntligen Nelly från Nellons bokblogg i verkliga livet!
Årets magplask: Ett exempel på en paus jag kanske aldrig kommer kunna återuppta är Att föda ett barn av Kristina Sandberg. Så det magplaskade mellan mig och Att föda ett barn åtminstone.
Årets kan-inte-släppa-den: Skulle det kanske kunna vara Du, bara? Kanske, kanske… Den är lite som en bra poplåt som går på repeat i huvudet för att den är så bra, så vacker…
Årets skämskudde: Ingen eller inget?
Årets lyckopiller: Något av de där fina kärleksögonblicken, speciellt i ungdomsböckerna.
Årets läskigaste: Där svarar jag nog samma som på ”Årets obehagligaste”.
Årets debut: Jag älskade Nattsagor för sömnlösa av Johanna Wester.
Årets kyss: Den återfinns möjligtvis i Du, bara eller potentiellt i Ingen normal står i regnet och sjunger.
Årets citat: Jag vet inte, hela böcker?
Årets skandal: Det är nog inget jag reflekterat direkt över i alla fall…
Årets förlag: Det är så många förlag som är lite bättre än andra i min värld, men det behöver jag väl inte raljera över!
Årets pristagare: Inga kommentarer.
Årets överskattade: Jag får ju en känsla av att av de böckerna jag tagit mig an, så kanske The Shining är en sådan?
Årets underskattade: Här skulle jag vilja lyfta fram Nattsagor för sömnlösa som ett fint exempel! Så lite som jag stött på den där jag sniffat omkring på boktips, och hur mycket jag älskar den!
Årets serie: Den jag slukat del ett och två på kanske allra snabbast är nog ändå Emelie Schepps serie. Och trean står så fint här hemma och inväntar att läsas 2017.
Årets scen: Jag älskar scenerna på Göteborgs stadsteater.
Årets konstupplevelse: Jag älskar sättet Johanna Wester målat med ord.
Årets TV-serie: Det blir nog Elementary som jag och sambon slukat och älskat.
Årets titel: Det måste bli finaste och mest poetiska titeln jag stött på i år: Den här boken var en gång ett träd jag gömde mig bakom när jag spionerade på dig.
Årets låt: Möjligtvis ”Bara få va mig själv” med Laleh.

Fem frågor: Johanna Wester

5 frågorNu kommer en festlig fredag med ”Fem frågor” här på bloggen! Jag har fått den fina äran att få fem svar på mina fem frågor av ingen mindre än Johanna Wester som skrivit mitt kanske bästa läs hittills i år – Nattsagor för sömnlösa. Vad jag tycker om hennes romanen kan utläsas här. Jag tycker att Johanna Wester verkligen kan det där med att vrida och vända på orden så att det känns och stannar kvar. Westers svar lyder som följer:


Johanna_Wester

Fem frågor till Johanna Wester:

1. Vilka tre ord beskriver dig bäst som författare?
Jag försöker nog att inte beskriva mig själv alltför mycket, men jag njuter av den typ av laglöshet som finns i varje människas skrivande. Att hon där faktiskt ägnar sig åt det hon vill. Om det så är lögn eller bikt.

2. Vilken är din viktigaste ingrediens för en lyckad skrivprocess?
Kanske att ha som ansats att, på riktigt, vilja sig själv något. Att lyfta på stenar inombords och inte vara mer än nödvändigt besvärad av vad som kan vänta under dem. 

3. Vilket verk har du skrivit som du nog aldrig kommer att glömma?
När jag var nitton gav jag och min vän Liv Anderson ut en poesisamling som har fortsatt vara meningsfull för mig. En sorts fågelväg mellan då och nu.

4. Vilken bok önskar du att du hade skrivit (och alltså inte den egentliga författaren)?
”Tio tankar om tid” av Bodil Jönsson. 

5. Vilken bok kan du inte undgå att föra på tal, om och om igen, just nu?
”The women’s room” av Marilyn French och ”Simone och jag” av Åsa Moberg. Båda handlar om samma sak – att som kvinna stå fri i en värld huvudsakligen styrd av män – men på vitt skilda sätt.

 


Foto: Jill Jarnsäter.


Summer Readin’ Tag

Hos Nelly på Nellons bokblogg sparade jag för lite sedan ett inlägg rörande Summer Readin’ Tag. Jag har sett att flera besvarat denna tag på egna bloggar genom videos, men jag tänkte besvara taggen genom ett hederligt blogginlägg. Observera att mina svar inte nödvändigtvis i sig är ”somriga böcker” eller ”somrig läsning” som sådan.

Taggen lyder:

9789163878626[1]SOL – En bok som gjorde dig alldeles varm inombords. En bok som gjort mig riktigt varm inombords är språkligt sprudlande Född fenomenal av Josephine Bornebusch exempelvis. Jag faller kanske inte alltid för bara sockersött och varma berättelser på så vis, utan märker att jag oftast gillar varma berättelser med mörka stänk, eller någon form av vardaglig gråskala… Men Född fenomenal är en bok jag minns som värmande inombords på flera vis.

GLASS – En bok som börjar bra men som sedan smälter och blir lite för jobbig att hantera. Hmf, här blir jag något osäker, men kanske är Stoner av John Williams ett bra exempel? Många böcker av liknande karaktär lägger jag inte ens på minnet… Men den här tyckte jag verkade bra, spännande, lovande och i slutändan tyckte jag att den här romanen hyfsat snabbt visade sig bli alldeles för vardagligt, trist och grått…

1015857KALL DRYCK – En bok som blev något nytt och uppfriskande för dig. Jag blev uppfriskad av nyligen utläsa Nattsagor för sömnlösa av Johanna Wester. Språket, språket, språket är största anledningen och jag tyckte hennes roman var en roman av mer nyskapande karaktär!

SKUGGA – En rolig bok med en seriös underton. Här kan jag väl allmänt tänka mig Fredrik Backman som ett fint exempel och med det sagt exempelvis En man som heter Ove. Här finns humorn, överdriften och samtidigt vardagen, det seriösa och det delvis jobbiga som kommer med livet, känslorna, tankarna och relationerna.

UTLANDSSEMESTER – En bok som utspelar sig i ett annat land än Sverige. Utlandssemestern går enligt mig gärna till ”Harry Potter”. Harry Potters världar blir ju utlandssemester på flera plan om det vore möjligt att få uppleva alla dimensioner, upplevelser och miljön som kommer med denna lockande serie. Jag skulle kanske inte vilja uppleva Harry Potter-världen med exakt alla äventyrliga krökar som Harry Potter, men den världen!

imagesNL6GC9AHHAVET – En stor bok som du var rädd att påbörja men som du sedan älskade ändå. Detta skulle kunna vara en hem del böcker. Exempel på rädd-att-påbörja-bok är ju alla former av uppföljare eller andra böcker än debuterna hos älskade författare. En sådan bok att kvala in är exempelvis Jenny Jägerfelds Jag är ju så jävla easy going.

SOMMARREGN – En bok som gjorde dig ledsen. En bok som gjort mig ledsen, men som också är fylld av så mycket kärlek, skönhet och känslor i sig, är valfri titel i Jobas Gardells serie ”Torka aldrig tårar utan handskar”.

FÅGELKVITTER – En bok som var så mysig att du skulle kunna läsa från den varje morgon innan du stiger upp ur sängen. Jag skulle nog kunna tänka mig Tony DiTerlizzis och Holly Blacks ”Spiderwick” eller ”Bortom Spiderwick” i så fall – pick one bara. Det är mysiga böcker och berättelser både för mindre och större läsare (ja, även om det är en tänkt serie kapitelböcker för främst yngre).

UTEBIO – En bok-till-filmadaption som du ser fram emot att se i sommar. Den film jag sett fram emot att se är avslutande filmen i ”Hunger Games”-serien. Den såg jag också med sambon väldigt nyligen och det kändes ändå som en väldigt okej avslutning och det ser fint ut i filmhyllan att ha alla filmer numer.

alena-omslagSOMMARMINNEN – Den bästa boken du läste förra sommaren. Den titeln tar Kim W. Anderssons Alena hem från förra sommaren. Trots allt blod. Det var sommarens absolut största wow-läsning och seriealbumet är bara så snyggt gjort – verkligen allt (!) – och den kom även upp i förra årets toppitopp för hela året och blev därmed en av årets absolut bästa läs!

Nattsagor för sömnlösa

Johanna We1015857sters Nattsagor för sömnlösa kan vara en av de bästa bokreaköpen i år. Boken bekräftar också det jag hoppades i och med förra årets bokrea – att jag kanske blivit en hel del bättre på att kapa hem böcker jag tror kan gå hem hos mig och som visar sig vara älsklingar att bevara tills döden skiljer oss åt.

Nattsagor för sömnlösa är en debutroman. Jag brukar ofta slås av att debutromanerna kanske är delvis haltande någonstans, hur bra de än är, men här tycker jag nog att debutromanen är vad jag skulle kalla fulländad, fullkomlig. Språket är främsta anledningen till att jag älskar de här romanen, för alltså:

Språket – (♥) – det är så poetiskt, så hypnotiskt och så lekfullt, expressivt, explosivt, vackert och vemodigt. Det väcker känslor, ger bilder (färgsprakande sådana), väcker tankar, får mig att personlogen vilja copy paste:a nästan hela romanen som jag skulle behöva citera något favoritstycke. Favoritstycke? Hela boken är lika vackert formulerad, lika tilltalande och lika musikalisk. Jag tycker romanens språk är som musik för mina ögon, för mitt hjärta, även om det är en ganska vardagligt sorglig, grå och vemodig historia som berättas på detta poetiskt explosiva och färgsprakande sätt. Jag älskar den kontrasten och faller nästan bara mer när jag inser att språket är så uppfriskande, känns så nyskapande och välkomponerat.

Olivia är huvudpersonen i Johanna Westers debut. Hon är nitton år, hon är vilset trampande i invanda mönster och hon bär på en håglöshet som hon fyller dagarna, eller främst kvällarna och nätterna, med det hon och hennes utvalda få fyller kvällar och nätter med – alkohol, fester, rus, brus och en illusionistisk känsla av odödlighet eller kanske en form av oövervinnerlighet? Det är som att Olivia har fastnat, att hon inte vet vart hon vill, vad hon vill eller ens vad hon egentligen känner. Det finns även en igenkänning i att Olivia på så många sätt är stark och försöker vara stark, men att hon också tror lite för lite om sig själv i somliga situationer och att hon med det inte riktigt tillåter sig att lära känna sig själv, så som jag ser det. Det känns som om Olivias liv byggs upp av tryggheten i invanda mönster och invanda umgängen, men att det också påverkar Olivia omedvetet och medvetet i hur hon agerar, hur hon hanterar och hur hon väljer att tolka sin tillvaro.

Vännerna Pascal och Chris, och Olivias big crush Josef, är hennes utvalda få – de som hon själv valt att bjuda in i sitt liv. Josef är den hon kanske mest av alla försöker bryta banden med, och känslorna till, i och med att han inte är hennes utan lever med en annan kvinna. Det är som att hon gång på gång försöker bryta, men avbryts av dragningskraften, det invanda, det känslostormande starka hon ändå känner för honom. Och det fungerar tills hon kopplar in vetskapen om att han inte är hennes, att han kanske aldrig kommer bli. Hon äger inte ensamrätten till honom. Pascal är annars den vän hon känt längst – han känner hennes utan och hennes innan, han känner den hon varit och den hon blivit. Och Chris är den vän hon kanske känt kortast tid, men som hon också lärt känna snabbt och kopplat med utan att egentligen anstränga sig – hon är den som vet i princip allt om Olivia, och Olivia tror att hon vet allt om Chris.

Jag älskar språket, jag älskar sättet allt berättas. Det känns innovativt och det, helt enkelt, känns! Nattsagor för sömnlösa är sannerligen som en pjäs, Olivia är både huvudperson, berättarjag och hon känns levande, hon känns mänsklig. Hon målas upp, och berättelsen spelas upp, med hjälp av språket.

Jag ser fram emot att få bekanta mig mer med Johanna Wester om framtiden tillåter detta. Meanwhile äger jag, och känner jag mig ärad att ha läst, den här romanen och älsklingen. Den åker upp på hyllan med mina andra favoriter, mina älsklingsböcker, mina älsklingsallt! ♥


Nattsagor för sömnlösa
Författare: Johanna Wester
Förlag: Natur & kultur (2013)
ISBN: 9789127135246
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Majläsningen

Maj månads läsning består av:

Med andra ord lästes hela 5 verk ut och sammanlagt landar detta på cirka 1182 sidor. Det tycker jag är ganska bra jobbat i och med att jag suttit en hel del med näsan i facklitteratur på grund av en examinerande hemtentamen i den utbildning jag påbörjat på distans 2016 (bibliotekarieutbildning).

Maj månads absolut bästa måste nog ändå ha varit Nattsagor för sömnlösa. Första platsen snor Johanna Weser mestadels på grund av hennes språk! Jag är redan oerhört kär i många av de formuleringar hon författat och känner mig mycket rik som har läst och äger hennes debutroman! ♥

Maj månads kanske minst uppskattade verk blir Lova Lovéns och Anna Höglunds, men i och med att de inte är dåliga och då jag gillar även dessa verk, så kan ju jag utnämna maj till en sådan där bra månad då man läser mycket att gilla till älska! Sådana läsmånader är då inte fy skam!

I juni ska jag bara jobba, och alltså inte kombinera både jobb och studier. Det känns bådande gott för sommarläsningen. Jag kommer dock försöka komma igång med lite annat som jag uppskattar men som kommit bort lite under våren, så jag kommer absolut inte bara att läsa. Jag hoppas även få känna mig lite fri som en fågel med enda jättemåstet i form av jobb…

Tematrio: äntligen köpta böcker

tematrioLyran skriver i samband med veckans tematrio: ”Berätta om tre böcker ni äntligen sett till att läsa eller om tre böcker ni borde läsa snart!”

Här väljer jag att koncentrera mig på de nyligen köpta tre (från bokreafynden) som jag faktiskt tänker att jag hoppas läsa mycket snart:

1. Jandy Nelsons Jag ger dig solen. Jag har hört mycket om den och jag har stora förhoppningar om detta verk. Jag har förväntningar både på historian och på språket i sig. Jag hoppas också att mina förväntningar ska få gehör.

2. John Boynes Pojken som svävade. Detta är också ett verk jag hört en del om. Den här vill jag läsa bara för att ha testat att läsa Boyne för det första, men sedan vill jag också läsa verket då det verkar som att det finns flera plan i Boynes verk…

3. Johanna Westers Nattsagor för sömnlösa. Jag vet inte om jag kommer tycka om verket på ett sätt, då jag hört en hel del åsikter om den här, men ändå är jag så oerhört nyfiken på Westers Nattsagor för sömlösa. Nyfikenheten kommer inte stillas innan jag i alla fall testat att läsa.

Årets bokreahög…

…ser ut som följer:


De åtta understa är de planerade köpen och tillhör min förhandsbeställning som kom igår och den översta är ett impulsköp i samband med matvaruköp…

Från topp till botten:

  • Vår gröna kokbok
  • Karen Joy Fowler – Vi är alla helt utom oss
  • Lars Kepler – Playground
  • John Ajvide Lindqvist – Rörelsen
  • Johanna Wester – Nattsagor för sömnlösa
  • John Boyne – Pojken som svävade
  • Nina Lacour – Jag går dit du går
  • Jandy Nelson – Jag ger dig solen
  • Siri Pettersen – Odinsbarn

Jag hoppas att dessa böcker ska ge mig någonting i läsväg, även om jag redan nu är beredd på att de kan ge mycket olika med tanke på de olika genrena till exempel! Många böcker är delvis hemklickade på grund av olika recensioner, och dylikt, som gjort att jag fått upp ögonen för verken av olika anledningar.

Är det något av verken som är en riktigt läsvärd bok – kommentera gärna vilken eller vilka och varför!