Lättläst: Utvandrarna

1311Tack vare ett recensionsexemplar av Vilhelm Mobergs Utvandrarna i lättläst format, så har jag äntligen fått ta del av en av de där klassikerna som jag själv tyckt ha varit svår att ta in i originalform. Den lättlästa versionen ges ut av LL-förlaget under MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier. Utvandrarna klassas som en bok av nivå 3 – lätt (jämför med nivå 1 – lättast och nivå 2 – lättare).

Jag gillar verkligen att klassiker görs tillgängliga också i lättlästa format. Det gynnar många läsare och den gynnar också många situationer. Ett lättläst format är inte bara lättare att läsa tyst, utan också lättare att högläsa och på så viss tillgängliggöra. För mig som dessutom har haft svårt att hitta lusten och orken att läsa originalet, erbjuds jag här en mer snabbläst version att ta till mig och på så sätt tillgängliggörs det viktigaste av klassikern även mig.

Jag hoppas att den här berättelsen hittar sina läsare, att man kanske till och med kan läsa den i ett större sammanhang, för då tror jag att man får ut så mycket mer av romanen och jag tror också att man kan diskutera den och göra den än mer intressant och levande. Jag övertygades tyvärr inte av den här berättelsen så mycket heller i lättläst format, men jag kan ändå se varför den är en klassiker – inte minst då den idag är aktuell med temat flykt från elände och drömmen om en bättre framtid. Den får mig att tänka en hel del på de båtflyktingar vi ser i dagens samhälle som också känner sig tvungna att ta sig bort ifrån någon form av elände och som hoppas att framtiden ska bli bättre, ljusare och mindre hotfull. Kanske kan läsningen av en sådan här klassiker också skapa nutida förståelse? Ingen lämnar exempelvis sin trygghet och sitt hemland utan anledning… Och jag kände mig dessutom nästan sjösjuk av att läsa om den långa färden över Atlanten som i Utvandrarna är allt annat än skön…

En sak som jag dock alltid stör mig på oavsett vart jag stöter på det är det här med att skriva på dialekt och inte bara använda sig av grammatiska korrekta meningar i replikering. Nej, jag gillar det inte (det finns ett enda undantag i princip). Detta stör mig så pass mycket att det på ett sätt förstör läsningen och läsupplevelsen för min personliga del.

En sak som jag tycker om mycket är annars huvudkaraktärerna: främst Karl Oskar. Han är en mycket klok och genuint snäll man av sin tid som verkligen tilltalar mig som läsare… Han är ingen som utnyttjar den makt han skulle kunna ta över andra, utan han är istället en stark pelare och en beskyddare. Han älskar också sin fru och sina barn något obeskrivligt och det känns så hoppfullt för hans familjs del på något vis.

Cecilia Davidsson har gjort ett bra jobb vad jag kan se i att återberätta Mobergs klassiker. Det värmer dessutom mitt hjärta att se att det görs lättläst material – både av klassisk litteratur och mer modern. Det värmer något oerhört!


Utvandrarna
Författare: Vilhelm Moberg
Förlag: LL-förlaget (2015)
ISBN: 9789170535291
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: När de döda vaknar

nar-de-doda-vaknar-lattlastDen lättlästa versionen av John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda heter När de döda vaknar. Som bekant kretsar berättelsen kring när de döda, efter en värmebölja, en dag vaknar: de kommer tillbaka från de döda, men de är inte som innan de dött, utan annorlunda…

”Davids haka föll ner. Hans tunga for ur och slickade läpparna. Hade läkarna tagit fel? Var Eva inte död? Levde hon?” (sid. 23).

Jag tycker att den här lättlästa versionen är en bra version av Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda, då den på ett ganska bra sätt fångar känslorna, tankarna, motsättningarna i viljan om liv och död som jag så starkt kände för i originalet… Jag gillar också slutet som är kort, koncist, men ändå avslutande.


När de döda vaknar
Författare: John Ajvide Lindqvist
Förlag: LL-förlaget (2008)
ISBN: 9789170532115
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Jag heter Död

1312Lena Arro är författaren bakom de 13 skräckhistorierna i Jag heter Död. Boken är med detta sagt en novellsamling på 13 noveller, alla med varierat och lite otäckare innehåll. Boken innehåller noveller från verken Döden i pizzan och Luckan i golvet. Den innehåller också tre helt nyskrivna noveller, men exakt vilka noveller som är nyskrivna kan inte jag redogöra för då Arro med denna läsning är en helt ny bekantskap.

Boken är hos Myndigheten för Tillgängliga Medier klassad som en nivå 2-bok och är ”lättare” att läsa. Jämför gärna med nivå 1 – lättast och nivå 3 – lätt.

Jag gillar novellen som format och Arro hinner göra mycket för läsaren på kort om plats. Novellformatet tror jag når fram till läsaren på ett bra sätt då läsaren inte behöver känna sig stressad av att läsa ”fort” och ”komma framåt i berättelsen” på samma sätt som när man läser en roman. Här hinner man kanske verkligen sätta sig in i berättelsen och man hinner kanske också reflektera lite mellan avsnitten i en och samma novell. Jag tycker också att formatet erbjuder en att smälta varje berättelse för sig, så den får sjunka in och man hinner tänka till om den innan man tar sig an nästa berättelse… och nästa… Och så vidare.

Arro tycker jag har ett mycket rättframt språk. Hennes berättelser skiljer sig också mycket i innehållet. Ibland är huvudpersonen yngre, ibland äldre. Somliga gånger är huvudpersonen en betraktare, ett offer och till och med förövare… Ibland är berättelserna mer känslosamma, ibland mer iskalla… Somliga gånger förekommer det mer skräck och ibland mindre. Berättelserna slutar också på lite olika sätt, vilket känns levande… Och jag gillar de där skillnaderna i novellerna. De ger nämligen upphov till en bra blandning och kan bjuda på antingen något som kan läsas av de flesta då man kanske både kan känna att man gillar alla berättelser eller flera av dem, eller i värsta fall ett fåtal av dem.

Jag gillar alla noveller på ett eller annat sätt och har egentligen ingen favorit som sådan, utan ser kvalitéer och stor fantasi i dem alla! Ofta känner jag att jag ganska direkt får en eller ett fåtal absoluta favoriter, men här är matchen så pass jämn att jag utnämner dem jämlika!

Jag gillar också mycket LL-förlagets val av att alltid sluta varje sida med en punkt. Detta gör alla deras verk till utmärkta högläsningsböcker, inte minst, men de är med detta också jättebra som ”bänkböcker” eller ”pausböcker”.


Jag heter Död : 13 skräckhistorier
Författare: Lena Arro
Förlag: LL-förlaget (2015)
ISBN: 9789170535284
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Var det bra så?

var-det-bra-sa-lattlastDetta är en uppväxtskildring med fokus på 70- och 80-talet och Lotta, en tjej boende i förorten Stensby, som kanske inte riktigt skriver under på vad nyheterna påstår om just hennes uppväxtort.

Det har varit bråk med turkklassen.
Det är ofta bråk.
Men nu ska barnen få bättre kontakt.
De ska pyssla tillsammans. (sid. 16).

Jag vet inte varför jag inte kan gilla den här romanen mer än vad jag gör, men kanske är det något med att den just är lättläst och jag tycker att det i just detta fallet och för mig gör att det känns som om det fattas delar. Så denna lättlästa version är för mig okej, men inte så mycket mer (men jag har inte läst Lena Anderssons originalverk vill jag samtidigt påpeka)…

Lättläst: Mördaren i parken och andra skräckberättelser

mordaren-i-parken-och-andra-skrackberattelserJag lånade för ett tag sedan Mördaren i parken och andra skräckberättelser från biblioteket och tänkte att det kanske, kanske kunde vara något (både för mig och kanske till och med i skräcktemat jag påbörjat i svenskan nu i höst).

Jag hade aldrig hört talas om Lena Ollmark, jag hade inte jättestora förväntningar med detta utan hoppades… Och: jag blev väldigt imponerad. Jag tyckte om alla fem skräckberättelser mycket. Berättelserna skiljer sig en hel del från varandra och med det finns det både noveller som är mer suggestiva och andra som är än mer blodiga och rättframma.

Jag har också testat att högläsa två olika noveller för två av de grupper jag har i svenska och båda har fungerat bra för det tänkta sammanhanget. Då har eleverna själva fått tänka till lite om vad som kanske döljer sig bakom novellernas titlar, trots att inte alla ger så mycket hintar… Jag har förvarnat grupperna om vilken av berättelserna som innehåller ganska mycket blod, och då har de kunnat ta hänsyn till detta och sina kamrater när vi kommit överens om vilken novell som ska läsas.

Jag upplever, som några av eleverna varit inne på, att Ollmark är bra på att skapa en känsla och att man som läsare får bilder framför sig. Jag tror att det är vanligt idag att just möta skräck främst genom tv-rutan. Att få uppleva en novell som tillhör skräckgenren, kan nog vara en ganska imponerande eller intressant kontrast med tanke på detta.

Mina kanske två absoluta favoriter i Mördaren i parken och andra skräckberättelser är ”Mördaren i parken” och ”Döden på tallriken”. Det är kanske de minst suggestiva, men jag gillar rivet jag känner efter att ha avslutat dem. De mer suggestiva berättelserna kommer strax härefter, kan också meddelas, då jag gillar alla fem berättelser skarpt.


Mördaren i parken och andra skräckberättelser
Författare: Lena Ollmark
Förlag: LL-förlaget (2014)
ISBN: 9789170534812
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Mikrorecensioner: lättlästa tre

I detta inlägg recenseras en diktsamling och två lättlästa spänningsromaner:

varmeljusEtt värmeljus i din skalle av Mårten Melin handlar, precis som Melin meddelar, om mest kärlek, men inte bara. Dikten ”Regn” börjar till exempel med följande rader:

”Vi står under paraplyet.
Det skyddar
mot regnet,
men inte mot
Amors pilar.” (sid. 15).

Jag tyckte om flera av dikterna personligen, och jag tror faktiskt att detta är något man kan jobba med och diskutera både på låg-/mellanstadiet, men inte bara där, utan eventuellt också senare…


Ett värmeljus i din skalle : dikter mest om kärlek
Författare: Mårten Melin
Förlag: Hegas (2008)
ISBN: 9789186651916
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Bali Rais Ppistolen-rai_bali-19079337-frntistolen utspelas i en förort någonstans i Storbritannien och berättelsen kretsar kring den dag, och de kommande dagarna efter den dag, då Jonas hittar en pistol…

”De var båda äldre än vi och storvuxna dessutom, men den blanka kniven höll dem på avstånd. Resten av gänget måste ha stuckit.” (sid. 24).

Detta är absolut en diskuterbar bok och jag tycker att det finns mycket i den som både visar på hur komplexa situationer eller relationer ibland kan bli om man lägger till en extra ingrediens. Jag tycker också att Pistolen visar på att det kanske kan kännas häftigt att ha makt eller vara med i ett gäng, även om den samtidigt visar på raka motsatsen.


Pistolen
Författare: Bali Rai
Förlag: Argasso (2012)
ISBN: 9789186579548
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


untitledBali Rais Sprickan handlar om Jaspal och den småortsrasism som Jaspal och hans familj råkar ut för i samma stund som de flyttar till deras nya hem, på mindre ort, någonstans i Storbritannien. Den verkar inte heller ge med sig…

”Ni har blivit varnade,

Den vita nävens brödraskap.
I kampen för en ren nation.” (sid. 20).

Den här boken är allt annat än glad… Samtidigt är det nog exakt det som krävs för att man ska haja till, känna att det som händer faktiskt är fruktansvärt och vissa handlingar kan man bara inte ta tillbaka som ogjorda, oavsett hur plågsamma konsekvenserna av dem tillslut visar sig bli…


Sprickan
Författare: Bali Rai
Förlag: Argasso (2009)
ISBN: 9789185071494
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Lätta sexboken

latta_sexboken-chavez_perez_inti-27553386-411098792-frntl[1]Lätta sexboken är skriven av Inti Chavez Perez. Bilder är illustrerade av Sara Teleman. Boken är utgiven av LL-förlaget och räknas som en nivå 3-bok vilket betyder att boken är lätt (jämfört med nivå 2 som är ”lättare” och nivå 1 som är ”lättast”).

Min förhoppning när jag började bläddra och läsa boken i söndags var att den skulle vara lättläst, kännas som en bok för alla (och att den härmed också skulle vända sig till ALLA (även dem med fysiska hinder eller olika typer av handikapp)).

Och boken levde verkligen upp till mina förväntningar. Jag tycker till och med att den ger lite mer tillbaka än vad jag hade väntat mig. Den ger flera perspektiv, samtidigt som den är mycket tydlig med att ett ja är ett ja, när det kommer till sex och att det när som helst får lov att ändras till ett nej och att detta ska respekteras. Jag tycker att denna bok är nyanserad, då den inte bara vänder sig till en heteroläsare, då man diskuterar normer ur flera aspekter och man ger en nyanserad bild av vad lust, sex, kärlek, relationer, självkännedom och även till exempel våldtäkt kan vara. Boken är bland annat tydlig med att sex inte behöver handla om att dela sex med någon annan, man kan lika gärna vilja ha sex med sig själv, kanske hela livet och man är samtidigt tydlig med att vissa aldrig kommer vilja ha sex varken med sig själv eller med någon annan…

Mina favoritdelar av boken rör faktiskt främst följande huvudrubriker:

  • Lust
  • Vara ihop
  • Alla runt omkring

Detta för att jag anser att det är tre områden som rör alla på ett ganska tydligt men ibland oreflekterat sätt. Vad är lust? Vad är det att vara ihop? Kan man ha andra relationer än kärleksrelationer till exempel? Är man onormal om man inte har varit kär? Och hur mycket bryr man sig, eller ska man bry sig, om alla runt omkring? Vad finns det för normer i vårt samhälle? Ska det verkligen vara så att man ska behöva vara rädd för att andra vet vad man gör eller inte gör tillsammans med någon man tycker om, till exempel?

Alla delar kanske inte är för alla. Men det finns någonting att hämta i den här boken för alla. Man kanske inte bryr sig om alla delar i boken beroende på vart man är i livet. Däremot finns det mycket att läsa om, att fundera på och jag tycker absolut att denna bok väcker bra och tänkvärda tankar. Det bästa med boken och det tydligaste är hur boken poängterar att det bara är du som bestämmer över din kropp. Ingen, ingen annan.


Lätta sexboken
Författare: Inti Chavez Perez
Förlag: LL-förlaget (2014)
ISBN: 9789170534973
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris