Lättläst: Utvandrarna

1311Tack vare ett recensionsexemplar av Vilhelm Mobergs Utvandrarna i lättläst format, så har jag äntligen fått ta del av en av de där klassikerna som jag själv tyckt ha varit svår att ta in i originalform. Den lättlästa versionen ges ut av LL-förlaget under MTM – Myndigheten för Tillgängliga Medier. Utvandrarna klassas som en bok av nivå 3 – lätt (jämför med nivå 1 – lättast och nivå 2 – lättare).

Jag gillar verkligen att klassiker görs tillgängliga också i lättlästa format. Det gynnar många läsare och den gynnar också många situationer. Ett lättläst format är inte bara lättare att läsa tyst, utan också lättare att högläsa och på så viss tillgängliggöra. För mig som dessutom har haft svårt att hitta lusten och orken att läsa originalet, erbjuds jag här en mer snabbläst version att ta till mig och på så sätt tillgängliggörs det viktigaste av klassikern även mig.

Jag hoppas att den här berättelsen hittar sina läsare, att man kanske till och med kan läsa den i ett större sammanhang, för då tror jag att man får ut så mycket mer av romanen och jag tror också att man kan diskutera den och göra den än mer intressant och levande. Jag övertygades tyvärr inte av den här berättelsen så mycket heller i lättläst format, men jag kan ändå se varför den är en klassiker – inte minst då den idag är aktuell med temat flykt från elände och drömmen om en bättre framtid. Den får mig att tänka en hel del på de båtflyktingar vi ser i dagens samhälle som också känner sig tvungna att ta sig bort ifrån någon form av elände och som hoppas att framtiden ska bli bättre, ljusare och mindre hotfull. Kanske kan läsningen av en sådan här klassiker också skapa nutida förståelse? Ingen lämnar exempelvis sin trygghet och sitt hemland utan anledning… Och jag kände mig dessutom nästan sjösjuk av att läsa om den långa färden över Atlanten som i Utvandrarna är allt annat än skön…

En sak som jag dock alltid stör mig på oavsett vart jag stöter på det är det här med att skriva på dialekt och inte bara använda sig av grammatiska korrekta meningar i replikering. Nej, jag gillar det inte (det finns ett enda undantag i princip). Detta stör mig så pass mycket att det på ett sätt förstör läsningen och läsupplevelsen för min personliga del.

En sak som jag tycker om mycket är annars huvudkaraktärerna: främst Karl Oskar. Han är en mycket klok och genuint snäll man av sin tid som verkligen tilltalar mig som läsare… Han är ingen som utnyttjar den makt han skulle kunna ta över andra, utan han är istället en stark pelare och en beskyddare. Han älskar också sin fru och sina barn något obeskrivligt och det känns så hoppfullt för hans familjs del på något vis.

Cecilia Davidsson har gjort ett bra jobb vad jag kan se i att återberätta Mobergs klassiker. Det värmer dessutom mitt hjärta att se att det görs lättläst material – både av klassisk litteratur och mer modern. Det värmer något oerhört!


Utvandrarna
Författare: Vilhelm Moberg
Förlag: LL-förlaget (2015)
ISBN: 9789170535291
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: När de döda vaknar

nar-de-doda-vaknar-lattlastDen lättlästa versionen av John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda heter När de döda vaknar. Som bekant kretsar berättelsen kring när de döda, efter en värmebölja, en dag vaknar: de kommer tillbaka från de döda, men de är inte som innan de dött, utan annorlunda…

”Davids haka föll ner. Hans tunga for ur och slickade läpparna. Hade läkarna tagit fel? Var Eva inte död? Levde hon?” (sid. 23).

Jag tycker att den här lättlästa versionen är en bra version av Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda, då den på ett ganska bra sätt fångar känslorna, tankarna, motsättningarna i viljan om liv och död som jag så starkt kände för i originalet… Jag gillar också slutet som är kort, koncist, men ändå avslutande.


När de döda vaknar
Författare: John Ajvide Lindqvist
Förlag: LL-förlaget (2008)
ISBN: 9789170532115
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Jag heter Död

1312Lena Arro är författaren bakom de 13 skräckhistorierna i Jag heter Död. Boken är med detta sagt en novellsamling på 13 noveller, alla med varierat och lite otäckare innehåll. Boken innehåller noveller från verken Döden i pizzan och Luckan i golvet. Den innehåller också tre helt nyskrivna noveller, men exakt vilka noveller som är nyskrivna kan inte jag redogöra för då Arro med denna läsning är en helt ny bekantskap.

Boken är hos Myndigheten för Tillgängliga Medier klassad som en nivå 2-bok och är ”lättare” att läsa. Jämför gärna med nivå 1 – lättast och nivå 3 – lätt.

Jag gillar novellen som format och Arro hinner göra mycket för läsaren på kort om plats. Novellformatet tror jag når fram till läsaren på ett bra sätt då läsaren inte behöver känna sig stressad av att läsa ”fort” och ”komma framåt i berättelsen” på samma sätt som när man läser en roman. Här hinner man kanske verkligen sätta sig in i berättelsen och man hinner kanske också reflektera lite mellan avsnitten i en och samma novell. Jag tycker också att formatet erbjuder en att smälta varje berättelse för sig, så den får sjunka in och man hinner tänka till om den innan man tar sig an nästa berättelse… och nästa… Och så vidare.

Arro tycker jag har ett mycket rättframt språk. Hennes berättelser skiljer sig också mycket i innehållet. Ibland är huvudpersonen yngre, ibland äldre. Somliga gånger är huvudpersonen en betraktare, ett offer och till och med förövare… Ibland är berättelserna mer känslosamma, ibland mer iskalla… Somliga gånger förekommer det mer skräck och ibland mindre. Berättelserna slutar också på lite olika sätt, vilket känns levande… Och jag gillar de där skillnaderna i novellerna. De ger nämligen upphov till en bra blandning och kan bjuda på antingen något som kan läsas av de flesta då man kanske både kan känna att man gillar alla berättelser eller flera av dem, eller i värsta fall ett fåtal av dem.

Jag gillar alla noveller på ett eller annat sätt och har egentligen ingen favorit som sådan, utan ser kvalitéer och stor fantasi i dem alla! Ofta känner jag att jag ganska direkt får en eller ett fåtal absoluta favoriter, men här är matchen så pass jämn att jag utnämner dem jämlika!

Jag gillar också mycket LL-förlagets val av att alltid sluta varje sida med en punkt. Detta gör alla deras verk till utmärkta högläsningsböcker, inte minst, men de är med detta också jättebra som ”bänkböcker” eller ”pausböcker”.


Jag heter Död : 13 skräckhistorier
Författare: Lena Arro
Förlag: LL-förlaget (2015)
ISBN: 9789170535284
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Var det bra så?

var-det-bra-sa-lattlastDetta är en uppväxtskildring med fokus på 70- och 80-talet och Lotta, en tjej boende i förorten Stensby, som kanske inte riktigt skriver under på vad nyheterna påstår om just hennes uppväxtort.

Det har varit bråk med turkklassen.
Det är ofta bråk.
Men nu ska barnen få bättre kontakt.
De ska pyssla tillsammans. (sid. 16).

Jag vet inte varför jag inte kan gilla den här romanen mer än vad jag gör, men kanske är det något med att den just är lättläst och jag tycker att det i just detta fallet och för mig gör att det känns som om det fattas delar. Så denna lättlästa version är för mig okej, men inte så mycket mer (men jag har inte läst Lena Anderssons originalverk vill jag samtidigt påpeka)…

Lättläst: Mördaren i parken och andra skräckberättelser

mordaren-i-parken-och-andra-skrackberattelserJag lånade för ett tag sedan Mördaren i parken och andra skräckberättelser från biblioteket och tänkte att det kanske, kanske kunde vara något (både för mig och kanske till och med i skräcktemat jag påbörjat i svenskan nu i höst).

Jag hade aldrig hört talas om Lena Ollmark, jag hade inte jättestora förväntningar med detta utan hoppades… Och: jag blev väldigt imponerad. Jag tyckte om alla fem skräckberättelser mycket. Berättelserna skiljer sig en hel del från varandra och med det finns det både noveller som är mer suggestiva och andra som är än mer blodiga och rättframma.

Jag har också testat att högläsa två olika noveller för två av de grupper jag har i svenska och båda har fungerat bra för det tänkta sammanhanget. Då har eleverna själva fått tänka till lite om vad som kanske döljer sig bakom novellernas titlar, trots att inte alla ger så mycket hintar… Jag har förvarnat grupperna om vilken av berättelserna som innehåller ganska mycket blod, och då har de kunnat ta hänsyn till detta och sina kamrater när vi kommit överens om vilken novell som ska läsas.

Jag upplever, som några av eleverna varit inne på, att Ollmark är bra på att skapa en känsla och att man som läsare får bilder framför sig. Jag tror att det är vanligt idag att just möta skräck främst genom tv-rutan. Att få uppleva en novell som tillhör skräckgenren, kan nog vara en ganska imponerande eller intressant kontrast med tanke på detta.

Mina kanske två absoluta favoriter i Mördaren i parken och andra skräckberättelser är ”Mördaren i parken” och ”Döden på tallriken”. Det är kanske de minst suggestiva, men jag gillar rivet jag känner efter att ha avslutat dem. De mer suggestiva berättelserna kommer strax härefter, kan också meddelas, då jag gillar alla fem berättelser skarpt.


Mördaren i parken och andra skräckberättelser
Författare: Lena Ollmark
Förlag: LL-förlaget (2014)
ISBN: 9789170534812
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Mikrorecensioner: lättlästa tre

I detta inlägg recenseras en diktsamling och två lättlästa spänningsromaner:

varmeljusEtt värmeljus i din skalle av Mårten Melin handlar, precis som Melin meddelar, om mest kärlek, men inte bara. Dikten ”Regn” börjar till exempel med följande rader:

”Vi står under paraplyet.
Det skyddar
mot regnet,
men inte mot
Amors pilar.” (sid. 15).

Jag tyckte om flera av dikterna personligen, och jag tror faktiskt att detta är något man kan jobba med och diskutera både på låg-/mellanstadiet, men inte bara där, utan eventuellt också senare…


Ett värmeljus i din skalle : dikter mest om kärlek
Författare: Mårten Melin
Förlag: Hegas (2008)
ISBN: 9789186651916
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Bali Rais Ppistolen-rai_bali-19079337-frntistolen utspelas i en förort någonstans i Storbritannien och berättelsen kretsar kring den dag, och de kommande dagarna efter den dag, då Jonas hittar en pistol…

”De var båda äldre än vi och storvuxna dessutom, men den blanka kniven höll dem på avstånd. Resten av gänget måste ha stuckit.” (sid. 24).

Detta är absolut en diskuterbar bok och jag tycker att det finns mycket i den som både visar på hur komplexa situationer eller relationer ibland kan bli om man lägger till en extra ingrediens. Jag tycker också att Pistolen visar på att det kanske kan kännas häftigt att ha makt eller vara med i ett gäng, även om den samtidigt visar på raka motsatsen.


Pistolen
Författare: Bali Rai
Förlag: Argasso (2012)
ISBN: 9789186579548
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


untitledBali Rais Sprickan handlar om Jaspal och den småortsrasism som Jaspal och hans familj råkar ut för i samma stund som de flyttar till deras nya hem, på mindre ort, någonstans i Storbritannien. Den verkar inte heller ge med sig…

”Ni har blivit varnade,

Den vita nävens brödraskap.
I kampen för en ren nation.” (sid. 20).

Den här boken är allt annat än glad… Samtidigt är det nog exakt det som krävs för att man ska haja till, känna att det som händer faktiskt är fruktansvärt och vissa handlingar kan man bara inte ta tillbaka som ogjorda, oavsett hur plågsamma konsekvenserna av dem tillslut visar sig bli…


Sprickan
Författare: Bali Rai
Förlag: Argasso (2009)
ISBN: 9789185071494
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Lätta sexboken

latta_sexboken-chavez_perez_inti-27553386-411098792-frntl[1]Lätta sexboken är skriven av Inti Chavez Perez. Bilder är illustrerade av Sara Teleman. Boken är utgiven av LL-förlaget och räknas som en nivå 3-bok vilket betyder att boken är lätt (jämfört med nivå 2 som är ”lättare” och nivå 1 som är ”lättast”).

Min förhoppning när jag började bläddra och läsa boken i söndags var att den skulle vara lättläst, kännas som en bok för alla (och att den härmed också skulle vända sig till ALLA (även dem med fysiska hinder eller olika typer av handikapp)).

Och boken levde verkligen upp till mina förväntningar. Jag tycker till och med att den ger lite mer tillbaka än vad jag hade väntat mig. Den ger flera perspektiv, samtidigt som den är mycket tydlig med att ett ja är ett ja, när det kommer till sex och att det när som helst får lov att ändras till ett nej och att detta ska respekteras. Jag tycker att denna bok är nyanserad, då den inte bara vänder sig till en heteroläsare, då man diskuterar normer ur flera aspekter och man ger en nyanserad bild av vad lust, sex, kärlek, relationer, självkännedom och även till exempel våldtäkt kan vara. Boken är bland annat tydlig med att sex inte behöver handla om att dela sex med någon annan, man kan lika gärna vilja ha sex med sig själv, kanske hela livet och man är samtidigt tydlig med att vissa aldrig kommer vilja ha sex varken med sig själv eller med någon annan…

Mina favoritdelar av boken rör faktiskt främst följande huvudrubriker:

  • Lust
  • Vara ihop
  • Alla runt omkring

Detta för att jag anser att det är tre områden som rör alla på ett ganska tydligt men ibland oreflekterat sätt. Vad är lust? Vad är det att vara ihop? Kan man ha andra relationer än kärleksrelationer till exempel? Är man onormal om man inte har varit kär? Och hur mycket bryr man sig, eller ska man bry sig, om alla runt omkring? Vad finns det för normer i vårt samhälle? Ska det verkligen vara så att man ska behöva vara rädd för att andra vet vad man gör eller inte gör tillsammans med någon man tycker om, till exempel?

Alla delar kanske inte är för alla. Men det finns någonting att hämta i den här boken för alla. Man kanske inte bryr sig om alla delar i boken beroende på vart man är i livet. Däremot finns det mycket att läsa om, att fundera på och jag tycker absolut att denna bok väcker bra och tänkvärda tankar. Det bästa med boken och det tydligaste är hur boken poängterar att det bara är du som bestämmer över din kropp. Ingen, ingen annan.


Lätta sexboken
Författare: Inti Chavez Perez
Förlag: LL-förlaget (2014)
ISBN: 9789170534973
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Ett regn av bomber

ett-regn-av-bomber[1]Jag läste här om dagen Ett regn av bomber av Torsten Bengtsson. Det är en lättläst ungdomsroman från LL-förlaget som klassas som en bok på nivå 2 – lättare. Det är en skönlitterär bok och samtidigt en historisk roman.

Ett regn av bomber är precis som nivån antyder, ganska lättläst. Den innehåller en del ord man kanske kan behöva slå upp, men de svåraste orden förklaras på ett bra och ganska naturligt sätt i texten. Boken utspelar sig mot slutet i andra världskriget och vi följer en huvudperson – Hans. Boken utspelar sig främst i Köln och detta är den första boken i en trilogi.

Man får genom boken en bild av hur det är i Tyskland i krigstid, fram tills kriget plötsligt avstannar. Jag får en känsla som läsare av flyglarmen, tvången att stå på Hitlers sida för att överleva och tankarna och känslorna som faktiskt inte alls behöver stå på Hitlers sida egentligen. Jag får också en flyktig känsla för Gestapo och motståndsrörelsen inom Tysklands egna landsgränser, också judarnas situation…

Det ska bli spännande att se vart historien fortsätter i del 2 och 3. Jag kanske inte kommer läsa dessa delar nödvändigtvis och för egen del. Det får jag se. Men jag tror att detta är en trilogi som kan locka båda kön och som kan ge en kvick bild av andra världskriget. Däremot känner jag personligen att det är så mycket jag skulle vilja veta om kriget i sig – hur det kom smygande – jag vill ha en större förståelse och blir på ett sätt lite besviken på att det mest handlar om krigsslutet (fastän jag ju inte hade väntat mig annat å ena sidan då detta står ganska klart och tydligt på bokens baksida).

Där Ett regn av bomber slutar, kan jag inte låta bli att tänka att detta kan komma att bli någon motsvarighet, i lättläst och lite grabbigare form, till En ö i havet-böckerna som jag läste när jag var yngre. Samtidigt känner jag att det inte kommer bli det då komponenterna är olika från start. Dock får jag dessa motstridiga tankar som bråkar lite inuti mitt huvud.

Det här är en bok som antingen går hem, eller som man kanske upplever som lite för flyktig. Jag tillhör nog skara två mer än ett personligen, men tror absolut att den kan fungera jättebra om den hamnar i rätt händer. Andra världs kriget är ju något som engagerar många barn och ungdomar idag, och som nog inte kommer sluta att engagera dem på en lång stund framöver!


Ett regn av bomber
Författare: Torsten Bengtsson
Förlag: LL-förlaget (2014)
ISBN: 9789170534980
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Lucialinnet

1407236108770[1]Emma Frey-Skött i egen hög person skickade mig detta lättlästa recensionsexemplar. Jag blev extra glad av att se att boken var så omsorgsfyllt packad när jag öppnade paketet och uppskattade dessutom den extra tid som författaren tagit på sig att skriva en liten lapp – bara tillägnad mig! Sådant värmer mig ända in i själen!

Jag läste Lucialinnet igår till frukost. Och det finns mycket som är bra med den här boken. Plus i kanten tycker jag alltid är persongalleri i början av boken (men hade jag utan den fått ett namn på huvudpersonen?). Detta underlättar mycket och inte minst i pedagogiska situationer – även vid högläsning exempelvis. Det blir med denna bok extra plus för längden på boken (den är lagom kort att till exempel ha som högläsningsbok inom ett tema – vilket gör att den hinns både högläsas och diskuteras med god marginal). Språket är lättillgängligt och som lärare hinner man ju med god marginal även läsa igenom, och liksom in sig i boken, innan man presenterar den för eleverna. Det är även ett mycket bra tema i boken: nämligen mobbing.

Siri som är huvudperson, kan jag känna igen mitt unga jag i. Hon är den där tjejen som kanske inte syns och hörs, hon är nog lite blyg (eller läser jag in mig själv?) – och hon är varken ”populärast” eller den som många mobbar… Däremot finns det en tjej i klassen som är ”populär” och som lite leder mobbingen av någon annan. Dora är den som leder allt. Ebba är den som är mobbad. Siri tycker egentligen att allt det här är så fel – men hon vet inte hur hon ska kunna göra något åt saken.

Efter att klassen haft en omröstning om vem som ska bli lucia, börjar Siri äntligen förstå att det kanske inte bara är Dora som mobbar, utan även hon? Den som får henne att fundera över detta är hennes moster Lollo. Lollo får Siri att fundera över vad mobbing faktiskt kan vara – det behöver kanske inte bara vara att man mobbar någon aktivt! Kanske kan även att se, men inte välja att göra något, också vara en typ av mobbing? Är Siri kanske mer delaktig än vad hon tror?

Jag gillar en hel del meningar (replikeringar!) mycket. Både de som Lollo levererar, men också vissa av Siris. Det är en oerhört viktig fråga som lyfts med den här lättlästa ungdomsromanen – som kanske inte passar alla – men som kan passa någon eller just som diskussionsbok! Vad är mobbing egentligen? Just att det här tysta, att se på, kommer på tal – det är verkligen en bra detalj. Det är lätt att både som vuxen, och snart vuxen, att leva lite efter devisen: ”det som inte syns, finns inte!” – detta tror jag inte minst gäller den tysta och passiva mobbingen.

Detta är en tänkvärd roman i sin enkelhet! Man kan kanske lätt tro att den avhängt skulle vara tillägnat tjejer, bland annat på grund av det där ”lucialinnet” i titeln – men så är det per automatik inte! Jag känner att jag nog skulle kunna använda denna roman utan krångligheter med mina elever som går individuellt program på gysär – exempelvis – eller med säkerhet också enskilda elever som skulle kunna få ut mycket av den här som sin egen läsebok. Det kryllar tyvärr inte av lättläst litteratur, så visst blir man glad i hjärtat när man hittar en som kanske kan fungera på minst två sätt i den verksamhet man själv jobbar inom. Och:

Ytterligare en dimension i sammanhanget är författarens egna kommentarer till skrivande och framför allt mobbing. Det berör mig (och såklart i nästa led andra läsare också)! Och som Emma Frey-Skött skriver: ”På Nypon förlags hemsida finns det dessutom gratis lektionsmaterial och lärarhandledning att skriva ut.” Det är guld värt. Och i och med att boken heter Lucialinnet – den kan med fördel användas i samband med luciafirandet – kanske kan man till och med komma fram till varför eller varför inte man ska ha omröstningar om vem som ska vara lucia på skolor runt om i landet..?!


Lucialinnet
Författare: Emma Frey-Skött
Förlag: Nypon förlag (2014)
ISBN: 9789175671932
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Lättläst: Mitt liv med Asperger

4011[1]LL-förlagets Mitt liv med Asperger, av Jerker Jansson, är en lätt bok (nivå 3) som når mig som läsare.

Alla som har Asperger är olika, men jag hoppas
att många kan känna igen sig i boken.
Det går att leva med Asperger.
Det kan till och med vara ganska roligt.

Den tredje raden gör mig så ledsen, så tårögd, så fruktansvärt trött på vissa fördomar om det som kallas Aspergers syndrom… För jag läser i alla fall in att Jerker delvis menar att man på ett sätt känner sig utdömd om man konstaterat Asperger, som att livet blir svårare med denna stämpel, med denna diagnos, men som övriga meningar i detta citat indikerar: alla är olika (även de utan konstaterade diagnoser eller funktionshinder). Det är såklart också så att man kan leva med denna diagnos konstaterad – det kanske till och med blir lättare? Och det är väl självklart att det kan vara roligt att leva med Asperger också (men kanske inte jämt – och det kan jag skriva under på som ”normal” – det är en del av livet!)!

Jag gillar verkligen den här boken som är ärlig, lättläst, rolig, balanserad, tänkvärd och den betyder kanske extra mycket för mig som har vänner med Asperger. Jag har hört om så många som blir livrädda när de får veta att de har Asperger – som att livet kommer vara så mycket svårare med detta konstaterat. Men man är inte en diagnos – man är sig själv och diagnosen råkar bara vara en del av en själv – och som Jerker alltså påpekar: även med samma diagnos så är människor olika! Vi är individer! Och i ärlighetens namn skulle i alla fall jag tycka att världen var värdelös om alla skulle vara så otroligt lika på flera sätt – vi behöver ”annorlunda”!

Jag skulle kunna tänka mig att denna bok är en bok för de flesta – den är ju för det första lättläst. Den är också skriven både för de med samma diagnos som Jerker Jansson, men likväl för icke-Aspergare, oavsett om det handlar om någon som känner någon med Asperger eller inte. Sedan tror jag väl kanske att man frestas att läsa den här mer om man kanske har en personligare relation med diagnosen än en opersonligare. Och man får inte avskräckas av lättläst-stämpeln heller (vill jag påpeka!)!

Som lärare skulle jag kunna tänka att man även skulle kunna högläsa ur denna, diskutera den tillsammans och detta med att vara ”normal” eller ”annorlunda”. För jag tror utan tvekan att det Jerker skriver om, det han känner och det han tänker inte är unikt. Han är som mig, som dig och som de där borta – på flera sätt! Jag tror ändå att Jerker Jansson faktiskt kan få ganska många att förstå detta (en gång för alla)!


Mitt liv med Asperger
Författare: Jerker Jansson
Förlag: LL-förlaget (2014)
ISBN: 9789170534997
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris