Kulturkollos veckans utmaning: Min dammigaste bok

Ja, såhär har det alltså gått att läsa angående veckans utmaningKulturkollo sedan i tisdags:

”Den här veckan vill vi gärna höra om din dammigaste bok eller läsupplevelse.

Tolka det dammiga som du vill. Kanske är det din favoritklassiker? Eller det tristaste du någonsin läst? Visa oss den äldsta boken du äger, ditt bästa antikvariatsfynd eller den hyllvärmaren du haft längst i hyllan. Rota långt in i bokhyllan och berätta om det dammigaste du har.”

Jag väljer att tolka veckans utmaning som min potentiellt dammigaste klassiker i bokhyllan. Och jag skulle vilja mena att det är inte den äldsta boken jag äger och det är inte heller en bok, utan snarast tre… I och med en ommöblering i vårt gästrum riskerar dessa tre skönheter och favoriter till klassiker att bli de absolut dammigaste böckerna i min fina boksamling!

De två understa böckerna av Maria Gripe – Tordyveln flyger i skymningen samt Agnes Cecilia – en sällsam historia – är hyfsat nyinköpta. Men historierna i sig är faktiskt två av de första ”tjockare” böckerna jag läste som yngre. Båda lästes samma sommarlov om minnet inte sviker mig och jag läste dem i den ordningen de här är uppräknade. Maria Gripe hade med Tordyveln flyger i skymningen fått mig att upptäcka Gripe som författare och jag läste flertalet Gripe-böcker den sommaren, men dessa två blev mina absoluta favoriter. När så också dessa två favoriter lästs i vuxen ålder och fortfarande värmt hjärtat och sedan kom ut i de snygga omslagen jag äger dem i – ja, inte tvekade jag oerhört länge när jag hittade den ena på  rea och boxen den andra ingick i till mycket bra pris.

Marguerite Duras Älskaren tackar jag mina högskolestudier för, då jag är rädd att jag kanske hade kunnat undgått denna pärla ett bra tag till om det inte vore för att den ingick i kurslitteraturen i en av våra kurser. När jag sedan hittade pocketen som jag tycker är oerhört snygg i samband med att jag strukturerade upp lån, köp, och så vidare i kursen den ingick i, så klickade jag utan att tveka hem den från en av bokhandlarna på nätet. Det är en av de absolut mest älskade klassikerna av de klassiker jag har läst!

Sedan äger jag visserligen flera riktigt bra, älskade och läsvärda klassiker, men tyvärr är deras omslag mer gynnade av att stå och trängas tillsammans med andra klassiker i klassikerhyllplanen i en annan bokhylla. Inte minst för att de är så lästa och slitna vid det här laget att de verkligen inte står sig lika bra någon annanstans!

Lucka 1-3 i Bokbloggarjulkalendern:

1: Den första boken du minns/läste
Den allra första boken jag minns att jag läste på alldeles egen hand är en Kitty-bok. Jag vet inte den exakta titeln, men vill minnas att det var en bok jag fått av någon i födelsedagspresent och jag minns också att jag misstänkte att det skulle ta en evighet att läsa ut den på egen hand (den hade ju inga bilder till exempel!) – men till min förvåning läste jag ut den mycket snabbt och med stor entusiasm läste jag fler ”Kitty”, och fler, och fler…

2: En riktigt kort bok
En riktigt kort bok kan för mig vara en novell eller en kortare romanÄlskaren-Marguerite-Duras[1]. I och med att jag ofta talar om noveller och höjer upp många av mina favoriter till skyarna vill jag passa på att nämna två just kortare romaner som jag tyckt mycket om: Marguerite Duras Älskaren (som absolut inte passar vem som helst, men åtminstone kan tillfredsställa den som gillar poetiska klanger i texter) sedan upplevde jag Julie Otsukas Vi kom över havet som kort, även om jag förstått att den faktiskt var längre än vad jag kommer ihåg den som (och även denna titel: den passar kanske inte vem som helst, men det kan absolut vara något för den som gillar poetiskt språk och ett intressant berättarperspektiv).

3: En trilogi. Bra? Dålig? Minnesvärd?
En trilogi som jag nog kommer minnas väldigt länge är utan tvekan: Carrie Ryans trilogi med titlarna De vassa tändernas skog, De dödas strand och Den mörka staden. Det är nämligen en av de trilogier som verkligen växt medans jag läst den och jag tycker att den har flera grepp som jag inte träffat på hos andra trilogier innan jag läst denna. Jag gillar väldigt mycket med denna trilogi, även om det också finns lite att irritera sig på (som triangeldramer exempelvis).

Två trilogier jag också kommer ha nära hjärtat (och som jag på flera sätt också älskar mer än Carrie Ryans trilogi egentligen) är Sara Bergmark Elfgrens och Mats Strandbergs ”Engelsforstrilogi” och (numera) Erik Axl Sunds trilogi ”Victoria Bergmans svaghet”.

G som i Gammalt

imageFör mig fick G efter lite funderingar stå för gammalt. Detta kan jag i min tur referera när det kommer till böcker i två led: 1. gamla böcker, som i exempelvis secondhand- eller antik-fynd och även 2. gamla böcker, som i klassiker.

Till kategori 1 kan jag säga att jag älskar att fynda secondhand-böcker av det slaget som är lite nyare, relativt olästa böcker, då de för mig är äkta kap och jag älskar tanken på att en bok som inte lästs eller älskats i sitt förra hem, kan få en ny fräsch start i mitt. Många böcker har jag faktiskt också kommit att älska som jag införskaffat genom second hand, men det är också oftast för att min huvudregel är att köpa böcker jag sedan innan haft ett intresse för. Jag köper i princip aldrig böcker jag vet mycket lite om (oavsett köpsituation). Men. Till kategori 1 kan också böcker som är gamla och kanske snarare ”antika” tillhöra. För mig fungerar oftast inte denna kategori alls då jag tyvärr reagerar starkt på doften av relativt gamla och än äldre böcker… Och då reagerar jag med illamående och huvudvärk (på samma sätt som jag inte kan läsa dagstidningar som luktar trycksvärta i för trånga utrymmen). Och det är för jäkligt tråkigt, men sant.

Älskaren-Marguerite-Duras[1]Till kategori 2 kan jag också säga att jag har funnit älsklingar genom åren – och med tanke på hur jag reagerar på relativt gamla till äldre böcker – ja, jag läser alltid klassiker i nytryckta format. Förra årets klassikerfavorit blev Älskaren av Marguerite Duras. Och i år kan jag säga att jag föll en hel del för novellen En löjlig människas dröm av Fjodor Dostojevskij. Den klassiker som fick mig riktigt på fall som högstadieelev var dock Skriet från vildmarken av Jack London (jag trodde ju att jag inte riktigt skulle klara av att läsa klassiker ett tag, trots många klassikers goda rykte)…

Tematrio: klassiska kvinnor

tematrio[1]Lyran skriver den här veckan angående sin tematrio på temat ”Klassiska kvinnor”:

”Berätta om tre bra klassiker skrivna av kvinnor, välj själv hur du definierar ”klassiker”!”

För det första tycker jag inte att det var speciellt svårt att hitta tre klassiska kvinnor jag tycker mycket om. Sedan är genren ”klassiker” svår att definiera på flera sätt, även om det mest handlar om att det är svårt att med säkerhet klassa en så kallad modern klassiker som en fulländad klassiker eller ej… Och jag har i alla fall valt att se till både modernare och mer inarbetade klassiker och kvinnorna bakom verken!

1. Den första ”klassiska kvinnan” blir utan tvekan Marguerite Duras och ett boktips i sammanhanget blir förra årets mest älskade klassikerläsning: Älskaren.

2. Den andra ”klassiska kvinnan” blir således Astrid Lindgren och alla hennes böcker. Det finns något att förundras över i alla hennes verk (vad jag har läst hittills i alla fall).

3. Tredje och sista ”klassiska kvinnan” blir med all rätt Charlotte Brontë och hennes Jane Eyre. Jag har läst den på originalspråk och kunde inget annat än älska den! Jag gillade den även på svenska, men kan inte låta bli att förälska mig i den förtrollning även äldre engelska ger (till skillnad från äldre svenska i min värld). Så jag skulle nog rekommendera att läsa henne på engelska om man har möjligheten att läsa hennes verk på originalspråket och om inte annat på svenska!

Sista tillbakablicken 2013

De bästa böckerna 2013

De bästa böckerna:
De redovisades som Toppitopp här på bloggen och som en bonus-trea.

Den absolut bästa:
Men måste jag bestämma mig för att en var absolut bäst… så går det absolut inte att fastställa (inte ens under pistolhot).

En bok du trodde du skulle älska:
Jag hoppades innerligt att gilla Nabokovs Lolita, men det blev årets första paus och jag har inte försökt att ta upp den igen.

hungerelden2[1]En bok som överraskade:
Den bok som nog ändå överraskade mig allra mest, var Hungerelden.

En absolut rekommendation:
Jag har talat mest gott om Jägerfelds Jag är ju så jävla easy going, utan tvekan, 2013.

Bästa boktipset från någon annan:
Även om jag hade tänkt läsa bokserien själv (och första boken), var det trots allt ett boktips från min morbrors hustru på samma gång: Jonas Gardells ”Torka aldrig tårar utan handskar”.

En bra bokserie:
Jag påbörjade ingen ny bokserie i år, men jag läste ut två bra: Carrie Ryans zombie-serie och Engelsfors-triologin!

Några/någons specifik författare du upptäckte:
Bästa upptäckten i år är helt klart Erin Morgenstern, inte minst för att hon skrällde till med en av de fem bästa böckerna jag läste i år.

9789137140520[1]En bok utanför din ”comfort zone”:
Möjligtvis Kristian Gidlunds roman som jag köpte på bokmässan, mestadels för att jag var rädd för hur boken skulle få mig att känna, men också för att jag ibland är lite allergisk mot olika typer av biografier (ja, har jag fått för mig).

En bladvändare:
Helt klart Hungerelden. Den har lagom balans mellan spänning och kapitellängd, bland annat…

En omläsning:
”Harry Potter”-serien av J. K. Rowling.

13037318_O_1[1]Ett favoritomslag:
Ett av årets stilrenaste omslag (i pocket sådär sammetslen i pärmen också): Nattens cirkus.

En minnesvärd karaktär:
En? Jag väljer en drös ur ovanstående bok. De är förtrollande på olika sätt…

Ett favoritförhållande:
Hm… Ja, faktiskt så skulle jag nog vilja lyfta fram förhållandet mellan huvudpersonen och brevskrivarna från Guernsey i Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap.

En vackert skriven bok:
Christin Ljungqvists Kaninhjärta exempelvis, på ett vemodigt sätt emellanåt…

En bok som gjorde intryck:
Förutom det som lyser igenom sedan innan, kan jag även nämna Älskaren som är den klassikern som gjorde mest intryck i år, kanske även språkligt med användandet av hon/jag…

En bok du inte kan fatta att du väntade så länge med:
Serien av Carrie Ryan. Varför läste jag de två resterande böckerna först nu? Det är ett långt hopp kan jag tycka mellan dess att jag läste De vassa tändernas skog och De dödas strand.

Ett favoritcitat:
Från Gardells ”Torka aldrig tårar utan handskar”: ”Jag vill i mitt liv få älska någon som älskar mig”. Så talande och så starkt!

Den kortaste boken i år:
Novellen Början.

Den längsta boken i år:
Den längsta Harry Potter:n.

En favoritbok från en favoritförfattare:
Årets största wow från en favoritförfattare är Jägerfeld  med Jag är ju så jävla easy going.

Bokbloggandet 2013

imagesNL6GC9AHEn favoritrecension:
Den där uttrycker min kärlek för Jägerfelds senaste.

Ett populärt inlägg:
Enligt statistiken här på wordpress var det populäraste inlägget i år det om den lättlästa Hypnotisören.

Bästa bokrelaterade eventet:
Bokmässan i Göteborg! Jag är så glad att jag hann göra en lycklig dag där i september, 2013.

En blogg du upptäckte:
Jag upptäckte Bookclubben som numer återfinns under samma namn här.

Blicka framåt…

En bok du inte läste 2013 som ska prioriteras i år:
Bland annat de två försummade bokcirkelböckerna…

En bok du ser fram emot:
Någon hittills okänd biblioteksbok jag kommer att lägga vantarna på…

Toppitopp 2013!

Jag vill starta upp min nyårsafton här på bloggen med att presentera min toppitopp 2013, och med detta presentera årets fem bästa böcker bland mina 69 lästa verk. Jag hade först tänkt räkna noveller för sig och seriealbum och böcker för sig, men kom att tänka på en uppsats jag skrev 2012, där jag undersökte dessa format och kom fram till att det faktiskt är jättesvårt att bestämma vart gränsen går mellan just novell och bok, så därav blev året 2013 året då jag valde att räkna alla verk – alltså varje bokrygg, eller pärm till pärm, som ett verk i och med att sidantalen är så varierande ändå…

2013 toppitopp, lyder som följer:

imagesNL6GC9AH♥ Jenny Jägerfelds Jag är ju så jävla easy going.

Detta är en av fem älsklingar lästa 2013. Den fick mig att skratta. Jag älskade språket. Jag tycker den är genomtänkt och helt enkelt ganska mitt i prick och sådär underbart unik! Och allt är positivt med den, trots att den behandlar riktigt jobbiga och tunga ämnen såsom fattigdom, depression, ADHD, droger och kärlek kan vara! Det här är en av årets mest bävade böcker, i och med att jag var nervös för vad jag skulle tycka om den. Det visade sig dock att jag inte hade behövt vara nervös… alls.

3D-bok_Kaninhjaerta_cmyk_2[1]♥ Christin Ljungqvists Kaninhjärta.

Den här Kent-kantade romanen visade sig bli en annan självklar älskling 2013. Jag gick in med noll förväntningar, reade hem den på bokrean och hoppades såklart att den skulle vara jättebra. Vilket den också var! Det är en sann lycka att hitta en sådan här roman på en bokrea och älska den när man har läst ut den, trots att den är ganska mörk och tung på flera sätt, men samtidigt vacker. Jag gillar att Ljungqvist har en egen röst, går sin väg och träffar så rätt! Den är poetisk på flera sätt också, vilket ofta går hem hos mig.

13037318_O_1[1]♥ Erin Morgensterns Nattens cirkus.

Det här blev sommarälsklingen nummer ett! Jag älskar mystiken, det magiska, det förtrollande, det nästintill förförande med den här romanen. Jag vill gå på Nattens cirkus, jag vill så gärna få uppleva den, för så målande tycker jag att romanen är! Språket rycker med mig, fastän att berättandet inte är snabbt, action-kantat, eller liknande… Men det här långsamma, förföriska och förtrollande… Åh, vad älskvärd den här boken är (som för övrigt verkar vara en bok att älska eller hata)! Ni hör ju, och ser ju vart jag ställer mig! Det är också detaljerna i den här boken som gör mig förtrollad, som detaljerna kring cirkusens klocka, till exempel…

Älskaren-Marguerite-Duras[1]♥ Marguerite Duras Älskaren.

Inte ont anande läste jag den här boken som en del av den kurslitteratur av klassiker jag koncentrerade mig på i början av 2013. Och little did I know. Jag kom att älska den här boken. Bland annat av denna anledning: ”finns ett ”jag” men också ett ”hon”. Det är som att berättelsen både ger sken av att vara sann, men ändå distansierar sig till sanningen. Växlingarna mellan tid och perspektiv känns avvägda och passande. Språket är fantastiskt och tillför för mig så mycket i att skapa känsla, måla upp någonting för min inre syn och för att jag ska känna något på ett personligt plan också. Poetiskt och kryptiskt är språket ibland på ett fantastiskt passande sätt.” Ja, så skrev jag efter att ha läst den här…

hungerelden2[1]♥ Eriksson & Axlander Sundquists Hungerelden.

Den här fortsättningen, mellanboken, i serien om ”Victoria Bergmans svaghet” blev en favorit. Såsom jag ofta känner med sista delen i triologier så kan de bli lite plattare än ettan och tvåan, men den här tvåan var en riktig bladvändare med mycket oväntade vändningar. Jag skulle nog vilja påstå att den är i klass med Eriksson och Axlander Sundquists första bok, om inte snäppet bättre. Hur det än må vara var den bättre än efterkommande bok som väntat. Så: detta är ingen mellanbok i tråkig bemärkelse, utan en riktig älskling och toppitopp 2013 (men också en toppitopp i serien själv). Det här är också den bästa deckaren läst 2013 – mycket tack vare att den inte är en klassisk eller på något sätt förutsägbar roman.

Under nyårsafton är planen även att utvärdera årets mål och även komma med en topp 3-bonus med de bästa Novellixerna jag sällskapade mig med under detta fantastiska år!

Jag kan inte låta bli…

… utmaningen som går ut på att läsa böcker enligt vissa förutbestämda punkter.  Jag har sett att så ,ånga bokbloggare är med och jag har varit så frestad i flera månader nu… Så jag kör på detta jag med.

Det finns 35 stycken punkter/teman inom ramen för utmaningen, men bara 20 stycken behöver uppfyllas för att utmaningen ska anses vara avklarad. Varje bok får bara förekomma en gång. Startdatum kan man välja själv, men jag väljer, liksom bland annat Västmanländskan, att börja från årets början.

 

1. Läs en bok vars originaltitel är på svenska.
Sara Beischers  Jag ska egentligen inte jobba här.

2. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare.
Här fungerar redan nu tre av januaris titlar:

Sylvia Plath – Glaskupan
Virginia Woolf – Mot fyren
Franz Kafka – Slottet

3. Läs den sista delen av en trilogi eller serie.
Här går Erikssons & Axlander Sundquists Pythians anvisningar helt klar in.

odc3b6da_27706736[1]4. Läs en bok med två personer på omslaget.
John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda.

5. Läs en bok som publiceras 2007.

6. Läs en bok vars titel består av tre ord (som till exempel Sagan om Ringen).
Paul Austers  Stad av glas.

7. Läs den första volymen av en serie eller trilogi.

8. Läs en bok som handlar om vampyrer.

9. Läs en bok som har över 600 sidor.

10. Läs en bok vars författare har ett M i för-och efternamn.

11. Läs en bok vars omslag är mestadels rosa.

9113043927[1]12. Läs en bok med ett par på omslaget (ett romantiskt par, jämför fjärde punkten).
Jag anser att den här går in under beskrivningen: Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken.

13. Läs en bok med träd på omslaget.

14. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
Andreas Romans Doktor Joseph är från Massolit Förlag, ett förlag jag inte kommit i kontakt med förrän via den här romanen.

15. Läs en bok som snart kommer på film (under 2013 eller 2014).

16. Läs en bok som har mindre än 300 sidor.
Ja, då kan vi väl säga Jessica Schiefauers Pojkarna på den här (185 sidor lång).

17. Läs en bok som publicerades under 2013.
Här passar utan tvekan Christin Ljungqvists Fågelbarn.

18. Läs en bok som handlar om älvor eller alver.

19. Läs en bok med en av de fyra elementen på omslaget.

20. Läs en bok som är skriven av en författare under 30 år.
Kan jag räkna in novellantologin Ung Poesi 2011? Alla författare är som sagt unga, utan tvekan under trettio som bidragit med novellerna…

21. Läs en bok med ”The” i början av titeln.

22. Läs en bok som handlar om demoner eller andar.

23. Läs en bok vars titel innehåller sju ord (jämför sjätte punkten).

24. Läs en dystopi.

25. Läs en bok vars omslag är mestadels röd.

26. Läs en (översatt) bok vars omslag är samma som originalet.

27. Läs en bok om tidsresor (som till exempel Tidsresenärens Hustru).

28. Läs en bok vars huvudperson har speciella kunskaper/egenskaper/krafter.

29. Läs en debutroman.

30. Läs en fristående bok.

khemiri_montecore1[1]31. Läs en bok utan människor på omslaget.
Jonas Hassen Khemiris Montecore – en unik tiger.

32. Läs en bok vars omslag är mestadels vit.

33. Läs en bok som publicerades 2012.
Christin Ljungqvists Kaninhjärta.

34. Läs en bok som i originalspråk varken är svenskt eller engelskt.
Marguerite Duras Älskaren (vars originalspråk är franska).

35. Läs en bok om änglar.

 

Som ni kan se har jag sedan årsskiftet omedvetet prickat av 13 av 20! Sju kvar att pricka av innan årsskiftet 2013/2014, alltså.

Bokmärkts Tema Torsdag #8

Bokmärkt skriver bland annat denna vecka: ”Det har varit fantastisk väder och när det är så fint väder har vi svårt för att hålla oss inne, men när det blir läsning så är det en stund i solen. Så det blir få men långa lästillfällen. Till sådana tillfällen gillar jag att läsa korta böcker. Denna veckas TemaTorsdag handlar om att tipsa om fyra korta romaner som är runt 200-sidor eller mindre.”

tema-torsdag-2[1]

Jag skulle med detta vilja tipsa om två klassiker och två noveller:

Klassikerna blir kort och gott (man kan söka sig vidare på dessa författare eller titlar på bloggen) Marguerite Duras Älskaren och Richard Mathesons I am Legend.  Jag har angivit dem i den titeln jag läst – alltså Duras på svenska och Matheson på engelska.

Novellerna jag tipsar om blir Malte Perssons Fantasy och Silke Scheuermanns Krig eller fred. Båda novellerna är novellix-noveller, men Scheuermanns novell återfinns också i en novellsamling med namnet Rika flickor.

Bokmärkts Tema Torsdag #7

Bokmärkts Hundöra skriver denna torsdag:

”Bokomslag tycks betyda mycket bland oss bokälskare. Det händer ibland att jag väljer böcker främst på grund av dess omslag, lite oftare än vad jag önska att jag gjorde. Veckans TemaTorsdag blir till att dela med sig fyra av de böcker du har i bokhyllan som du främst valt på grund av dess omslag. Om du är en av de som inte brukar välja böcker efter deras omslag får du gärna visa upp fyra av de finaste bokomslagen i din bokhylla.”

tema-torsdag-2[1]

För det första kan ju jag säga att jag inte är så himla kräsen med omslag, mer än att de gärna får se inbjudande och fräscha ut, vilket gör att många äldre böcker ibland faller bort om jag själv får välja. Jag diggar inte längre de där bokomslagen jag accepterade när jag var yngre, som hade ganska oinbjudande framsidor, utan att jag alltid kan svara för vad exakt som inte tilltalar mig med böckerna jag ändå förknippar med min barndom och till viss del tidiga ungdom, men idag när den estetiska medvetenheten är hög, tillfredsställs också jag överlag av de omslag som finns. För det mesta är de väl genomtänkta, och vad mer kan man begära?

Några av de senaste omslagen jag fallit för går i stilrent:

ljungqvist - kaninhjaerta[1]                    pojkarna[1]                    Torka-aldrig-tårar-utan-handskar-296x430[1]                    Älskaren-Marguerite-Duras[1]

Januariläsningen

Januari månads läsning består av följande titlar:

Jonas Gardell – Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken
Sara Beischer – Jag ska egentligen inte jobba här
Eriksson & Axlander Sundquist – Hungerelden
Sylvia Plath – Glaskupan
Virginia Woolf – Mot fyren
Franz Kafka – Slottet
Marguerite Duras – Älskaren
Paul Auster – Stad av glas

Året och januari startar upp med 8 böcker som utgör cirka 1922 sidor. Jag påbörjade även Jonas Hassen Khemiris Montecore igår och kom sammanlagt till sidan 76.

De tre bästa denna månad är helt klart Jonas Gardells Kärleken, Eriksson & Axlander Sundquists Hungerelden och Marguerite Duras Älskaren.

Med det skulle jag absolut vilja säga att januariläsningen har gett upphov till mycket god läsning och jag trodde faktiskt inte att jag skulle ha läst åtta böcker när månaden nått sitt slut. Men se där, vad man kan ha fel.