Bokåret som gått

1. Hur många böcker har du läst år 2020?
Jag kom upp i 126 verk, då medräknat noveller, pek- och bilderböcker.

2. De fem sämsta böckerna du läste?
Om jag måste ringa in de böcker jag ändå kom att gilla allra minst är nog följande och utan inbördes ordning:

  • ZombieLars: Levande olevande av Halvorsen, Seeberg Torjussen & Andersson
  • Framtiden: 11 berättelser för mellanstadiet av flera författare
  • Jag kommer med stryk av Nanna Johansson
  • Min skog av Katrin Wiehle
  • Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata

3. De fem bästa?
Min topp tre i år har varit den lättaste att utse, men skulle jag säga topp fem, så blir det följande:

  • Ganska nära sanningen av Anna Ahlund
  • Kraften av Siri Pettersen
  • Bortförda av Källner & Johnsson
  • Binas historia av Maja Lunde
  • Fangirl av Rainbow Rowell

4. Den sorgligaste boken du läste?
Det sorgligaste jag läste 2020 var nog kanske Thornhill Pam Smy egentligen.

5. Den du aldrig kommer glömma?
En bok jag kommer att ha med mig länge är nog av olika anledningar kanske Binas historia av Maja Lunde. Den hade så mycket mer än vad jag hade kunnat tro och den både överraskade, berörde och var en sådan kombination av så mycket som bara landade så bra hos mig.

6. Den mest spännande?
Det spontant mest spännande är Källberg och Johnssons serie ”Imperiets arvingar” med de 2020 utkomna tre första delarna – Bortförda, Järnrosen och Gravplaneten.

7. Den längsta?
Enligt Goodreads, och det måste stämma, är det Kraften av Siri Pettersen. Den var på över 500 sidor och jag föredrar ju oftast att läsa böcker som bara har några fåhundra sidor.

8 … och kortaste?
Någon av pekböckerna jag läst med dottern helt klart! Så mysig läsning att ha ägnat sig åt tillsammans med henne! ♥

9. Den med vackrast omslag?
Jag är väldigt förälskad i omslagen till Pettersens Kraften, till pocketversionen av Lundes Binas historia, till Hardinges De dödas skuggor och Schiefauers Bärarna till exempel. Jag gillar ofta mörkt eller ljust omslag med noga utvalda detaljer, gärna åt det stilrena hållet.

10. Den med fulast omslag?
Fulast är kanske Camilla & Viveca Stens Mareld. Jag kan inte ens säga riktigt vad det är, men något stör mig lite med omslaget…

12. Hur många böcker recenserade du?
Jag har inte gjort en enda regelrätt recension sedan lång tid tillbaka, men jag har här på bokbloggen gjort någon form av minirecensioner av de pek- och bilderböcker som jag, tillsammans med dottern, har uppskattat något alldeles extra.

13. Har du sett filmatiseringen av någon av böckerna du läst 2020?
Nej. Men jag tror att Celeste Ngs bok finns som tv-serie?

14. Hur många seriealbum läste du?
Jag läste sex serieromaner, -album. Rowells & Hicks Pumpkinheads och Osemans volymer av Heartstopper gillade jag väldigt!

15. Hur många av böckerna kom ut 2020?
Det har jag ingen direkt koll på.

16. En som bok alla borde läsa?
En förälders födelse av Emilia Bergmark Jiménez är en bok som passar väldigt bra att läsa för både blivande och nyblivna föräldrar, men likaväl någon som bara känner någon som är blivande förälder eller förälder överlag.

17. Den roligaste boken du läste?
Den roligaste? Jag läser kanske inte så direkt roliga böcker… kanske någon av pek- eller bilderböckerna i så fall. Kanske Sundins Boken som inte ville bli läst?

18. Den mest hypade boken du läste?
Den mest hypade tycker jag är svårdefinierat, men kanske Celeste Ngs Små eldar överallt om jag tänker hype som en mer allmän sådan…

19. Den du hade väldigt stora förhoppningar på, och boken överträffade?
Ahlunds Ganska nära sanningen är nog en av årets tydligaste sådana! ♥

20. Den du blev mest besviken på?
Just för att jag hade väldigt stora förväntningar på den och på ett sätt Schiefauers Bärarna. Sedan de fem minst gillade från året som jag såklart hoppades att jag skulle gilla bättre…

21. En relativt okänd bok du läste, som fler borde läsa?
Jag vet inte vilken det skulle vara i så fall…

22. Vilka fem böcker som kommer ut 2021 ser du mest fram emot att läsa?
Jag har ofta inte så bra koll på utgivningen normalt sett, men i år har jag koll på att Siri Pettersens Järnulven kommer, Oskar Källners & Karl Johnssons Minnesskrinet, och även Sara Bergmark Elfgrens Grim. Jag är pepp på alla tre, men kanske mest av alla Pettersens!

23. En bok som kom ut det här året som du inte hann läsa, men vill?
Jag har läst alla böcker hittills med Joona Linna som Kepler gett ut, så Spegelmannen borde och kommer jag läsa. Även kanske Emelie Schepps senaste av samma anledning… Båda är dessutom perfekta bladvändare och det vet jag redan på förhand.

24. Den bok/de böcker du rekommenderade mest till andra under 2020?
Det är förmodligen någon av pekböckerna, Källners & Johnssons serie – inte minst i jobbet… I övrigt har jag pratat mycket om Rowells böcker jag läst i år – Fangirl, Carry on, Wayward son och Pumpkinheads.

25. Den bästa serien du upptäckte under 2020?
Källners & Johnssons helt klart!

26. Den bok du såg mest fram emot?
Ganska nära sanningen, och den höll verkligen måttet!

27. Favoritförfattare du upptäckte 2020?
Oskar Källner med fantastiska illustrationer av Karl Johnsson då kanske. Och jag hoppas att Maja Lunde är en favorit (jag måste nog läsa mer för att kunna avgöra den saken först bara). Även Celeste Ng har gjort mig nyfiken på mer av just henne…

28. Den mest minnesvärda karaktären du stötte på?
Den mest minnesvärda karaktären är nog Frallan från Sara Ohlssons barnböcker om Frallan. Vilken karaktär! Jag älskar henne något så oerhört! ♥

29. Vilken bok påverkade dig mest?
De som hängde kvar extra var Binas historia, Små eldar överallt, En förälders födelse, men jag vet inte om de nödvändigtvis påverkat mig mest.

30. Vilken bok kan du inte fatta att du INTE läst förrän 2020?
Jag vet inte riktigt om jag har någon sådan.

31. Favoritcitat från en bok du läst 2020?
Jag har inte noterat några citat under 2020 och har därför ingen koll…

32. Den bok du läste 2020, som du kan tänka dig att läsa om 2021?
Jag kan nog tänka mig att läsa om några av bokcirkelböckerna vi inte diskuterat sedan i somras… Ngs bok och Muratas bok vill säga.

Toppitopp 2016

För cirka tre år sedan valde jag att börja räkna alla årets lästa verk, alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett eget verk oavsett verkets sidantal. Det har hjälpt mig att finna läslust när det har känts tungt att läsa i perioder.

2016 läste jag 50 verk sammanlagt, och av dessa 50 vill jag nu presentera mina fem favoriter, 2016 års toppitopp:

♥ Anna Ahlunds Du, bara

Jag vet att jag inte ens förmått mig att recensera den här än, men 29699517_o_1den är så oerhört vacker att det nästan gör ont. Den innehåller så mycket vackert, allt från språket, till känslorna, till karaktärerna och relationerna mellan flera av karaktärerna, att det känns nästan övermäktigt att försöka formulera varför den är så tok-älsk-bra som den bara är. Ytterligare en gång lyckas jag dra hem en bok från Bokmässan jag inte har en aning om att jag kommer älska så mycket att det nästan är löjligt, men den här är verkligen en sådan där riktigt bra, läsvärd och vacker känslostorm till ungdomsbok.

♥ Johanna Westers Nattsagor för sömnlösa

1015857Här har vi ytterligare en sådan där little-did-I-know-bok som slår ner som en känslostorm och språkstorm jag inte kunde eller ens ville ducka för när jag väl läste den. Alltså: vilken debut! Som jag själv formulerade det i juni: ”Språket – (♥) – det är så poetiskt, så hypnotiskt och så lekfullt, expressivt, explosivt, vackert och vemodigt. Det väcker känslor, ger bilder (färgsprakande sådana), väcker tankar, får mig att personlogen vilja copy paste:a nästan hela romanen som jag skulle behöva citera något favoritstycke.” Ja, exakt så bra som jag får den att låta är den. I alla fall för mig.

♥ Sara Ohlssons Ingen normal står i regnet och sjunger

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger-145x2092016 är verkligen ett år fyllt med kärlek till ungdomsromanerna. En annan favorit är Sara Ohlssons höstutgivna pärla. Jag älskade hennes debut Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, men det här är i precis samma klass och summan blir att jag också älskade denna. Än en gång är det språket, de närvarande känslorna och karaktärerna som får allt att kännas sådär verkligt älskvärt att det inte går att undkomma. Och Ohlsson balanserar bra mellan en lagom dos av vardagsallvar och distanserande humor. Och boken får mig att vilja skriva ännu mer listor än vad jag redan gör…

♥ Helena Dahlgrens 100 hemskaste

100_hemskasteBoken som jag kände i hjärtat var långkaramell (en bok att försöka njuta av längre VS att sluka den hel), men jag slukade den fort av bara farten. Helena Dahlgrens 100-lista, fylld med skräcktips, är så härligt ärligt och personligt skriven, men inte utan att också vara litteraturvetenskaplig. Jag har redan utnämnt den här boken att vara min Bibel, en bästa vän, så den bor i älsklingshyllan här hemma, enligt mig, på helt rätt plats. Det är heller inte bara en jättebra bok för skräckälskaren, utan kan läsas av den nyfikna likväl. Utomordentligt bra, tycker jag.

♥ Patrik Lundbergs Gul utanpå

gulHär har vi den bästa bokcirkelduoboken för 2016 och en bok jag är så lycklig över att ha läst. Patrik Lundberg har lyckats vara så där ärlig i sin beskrivning att det verkligen känns. Det känns riktigt, viktigt och jag känner bara att det är en sådan oerhörd tur för mig, och andra läsare, att han valt att skriva om sin resa som adopterad, som student och som fler erfarenheter rikare. Jag tänker att Lundberg likväl hade kunnat strunta i att författa den här boken, men han gjorde ändå det, och vilken tur. Den är ett riktigt guldkorn, en ögonöppnare och ett boktips (liksom övriga böcker i toppitoppen)!

 

2016 ”Årets…”

Sist på bollen må hända, men jag hade tänkt att lista året som gått enligt den lista som Kulturkollo skapade för lite sedan. Say no more, hör jag läsarna mässa.

Årets mest oväntade: Harry Potter och det Fördömda Barnet av J. K. Rowling, John Tiffany & Jack Thorne, just för att jag inte allas visste vad jag skulle tycka om den utifrån att det är ett manus och utifrån att det utspelar sig ”nitton år senare”.
Årets klassiker: Ingen slår Edgar Allan Poes Den svarta katten, en klassiker värd sitt namn.
Årets knock out: Kanske faktiskt underbara Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld just för att den är så bra, så viktig och jag känner bara att den behövts!
Årets kvinnokamp: Kanske skulle Louise Doughtys Kvinna inför rätta kunna platsa på ett sätt? Det är i alla fall mitt starkaste läs i år som fått mig väldigt medveten och förbannad på detta med kvinnligt i förhållande till relationer och sex och hur man gör kvinnan skambelagd bara för att samhället på något sätt gör det möjligt med i-väggarna-värderingar.
Årets gråtfest: Jag träffade inte på någon klockren gråtfest kanske, men däremot berördes jag djupt av flera verk som handlar mycket om sorg, hjärta och smärta, till exempel.
Årets gapflabb: Jag läser ju kanske inte avsiktligt sådär oerhört roliga böcker, men Sara Ohlssons Ingen normal står i regnet och sjunger fick mig att dra en del på smilbanden.
Årets historiska: Är det närmsta jag kommit kanske Astrid Lindgren-boken Modernista gav ut 2016?
Årets obehagligaste: Den var lätt – Mikael Strömbergs Vad gör dina barn när du sover?. Den tyckte jag riktigt kröp under skinnet på mig 2016, så obehaglig läsning, men ändå så fascinerande att någon kunnat komponera den historian…
Årets dystopi: Jag tror att det enda i dystopisk väg jag läst faktiskt är Odinsbarn samt Röta. Och av dessa tycker jag nog att Röta ställer allt på ytterligare spets vilket jag faktiskt gillade.
Årets grafiska: Kan jag lyfta fram en illustratör här? Jag bestämmer ja, alltså  Lisa Aisatos illustrationer till Agnes-Margarethe Bjorvands Astrid Lindgren. De är så, så vackra att det nästan (men bara nästan) gör ont i ögonen att titta på!
Årets utmaning: 2016 lärde mig att jag ska strunta i utmaningar framöver.
Årets tegelsten: Den jag fortfarande inte läst ut antar jag (alltså Stephen Kings The Shining). Jag har fortfarande ambitionen att läsa ut den (kanske) någon gång, men den är tung känner jag…
Årets ögonöppnare: Eventuellt kan man kanske säga att Kvinna inför rätta har varit en ögonöppnare på så sätt att jag fick en extra påminnelse om hur kvinnor kan framställas och hur de kan skambeläggas i rättsliga sammanhang.
Årets återseende: Det gjordes med Sara Stridsberg med novellen American Hotel.
Årets aldrig mer: Jag känner mig mätt på måsten i samband med bokbloggen. Så det blir väl lite ”aldrig mer” på det mesta som kan ge en överhängande måste-känsla och som påkallar stressen med att bokblogga som jag inte vill känna.
Årets huvudperson: Jag kan inte bestämma vem som skulle få titeln utifrån att året bjudit på särskilt älskvärda personligheter i barn- och ungdomslitteraturen jag läst framför allt.
Årets bifigur: Copy paste på svaret på ”Årets huvudperson”.
Årets filmupplevelse: Inget kom att slå Deadpool.
Årets kulturella höjdpunkt: Teater med en av mina bästa vänner i Göteborg.
Årets möte: Jag träffade äntligen Nelly från Nellons bokblogg i verkliga livet!
Årets magplask: Ett exempel på en paus jag kanske aldrig kommer kunna återuppta är Att föda ett barn av Kristina Sandberg. Så det magplaskade mellan mig och Att föda ett barn åtminstone.
Årets kan-inte-släppa-den: Skulle det kanske kunna vara Du, bara? Kanske, kanske… Den är lite som en bra poplåt som går på repeat i huvudet för att den är så bra, så vacker…
Årets skämskudde: Ingen eller inget?
Årets lyckopiller: Något av de där fina kärleksögonblicken, speciellt i ungdomsböckerna.
Årets läskigaste: Där svarar jag nog samma som på ”Årets obehagligaste”.
Årets debut: Jag älskade Nattsagor för sömnlösa av Johanna Wester.
Årets kyss: Den återfinns möjligtvis i Du, bara eller potentiellt i Ingen normal står i regnet och sjunger.
Årets citat: Jag vet inte, hela böcker?
Årets skandal: Det är nog inget jag reflekterat direkt över i alla fall…
Årets förlag: Det är så många förlag som är lite bättre än andra i min värld, men det behöver jag väl inte raljera över!
Årets pristagare: Inga kommentarer.
Årets överskattade: Jag får ju en känsla av att av de böckerna jag tagit mig an, så kanske The Shining är en sådan?
Årets underskattade: Här skulle jag vilja lyfta fram Nattsagor för sömnlösa som ett fint exempel! Så lite som jag stött på den där jag sniffat omkring på boktips, och hur mycket jag älskar den!
Årets serie: Den jag slukat del ett och två på kanske allra snabbast är nog ändå Emelie Schepps serie. Och trean står så fint här hemma och inväntar att läsas 2017.
Årets scen: Jag älskar scenerna på Göteborgs stadsteater.
Årets konstupplevelse: Jag älskar sättet Johanna Wester målat med ord.
Årets TV-serie: Det blir nog Elementary som jag och sambon slukat och älskat.
Årets titel: Det måste bli finaste och mest poetiska titeln jag stött på i år: Den här boken var en gång ett träd jag gömde mig bakom när jag spionerade på dig.
Årets låt: Möjligtvis ”Bara få va mig själv” med Laleh.

Ingen normal står i regnet och sjunger

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger-145x209Jag har som bekant läst Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson och jag fullkomligt älskade den! Och då jag fick nys om Ingen normal står i regnet och sjunger så tänkte jag att jag kommer behöva läsa den, äga den och jag var dessutom ganska övertygad om att jag skulle tycka om denna bok också och jag hann aldrig känna den där nervösa känslan för att den inte skulle älskas lika mycket som debutromanen…

Ingen normal står i regnet och sjunger handlar om Ella, hon är i gymnasieåldern, hennes bästa kompis är en kille vid namn Charlie och tillsammans så är de starka, de är oslagbara och Ellas tanke och känsla är att det alltid kommer att vara de två mot världen oavsett eventuella pojk- och flickvänner och livet.

Ella skriver med jämna mellanrum också listor, något Charlie också gör ibland, som rör den kommande framtiden… Och i listorna de båda skrivit för hösten så står det inget om att hitta kärleken, men kanske är det just därför Charlie träffar Niki och Niki blir en del av både Charlies och Ellas vardag?

Och ja, vad ska jag säga? Jag vill ju inte gå in för mycket på varken handlingen eller viss tematik som helt klart är det bästa med hela boken. Jag tycker dock att jag kan nämna en del saker som är mer allmänna och som inte avslöjar för mycket:

Ska jag höja vissa saker till skyarna så blir det listandet som är en del av framför allt Ella och som får mig att le, som får mig att själv vilja göra liknande listor och det är en del som gör Ella mer levande för mig. Jag vill dessutom poängtera att känslorna är högst närvarande i den här ungdomsromanen och att den gör så mycket för autenciteten med sin ärliga, komplexa karaktär och där känslorna ges den slagkraft som de emellanåt behöver för att understryka hur de faktiskt känns. Känslorna inte bara står där i texten, nej, känslorna känns också för mig som läsare! Och sedan gillar jag allt med relationsbeskrivningarna och där ingår alla relationer från pappa – dotter, bästa vän – bästa vän, vän – vän samt när kärleken slår till hos en part eller hos båda parter! Sedan är ju romanen skriven med en bra balans mellan vardagsallvar och lagom distanserande humor. Så:

Ingen normal står i regnet och sjunger känns välkomponerad, fullkomligt älskvärd och läsvärd. Och jag som både läst och äger den kan konstatera att jag är överväldigat lycklig över att ha fått ställa den bland mina älsklingsböcker i bokhyllan! ❤️


Ingen normal står i regnet och sjunger
Författare: Sara Ohlsson
Förlag: Gilla böcker (2016)
ISBN: 9789188279255
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


Septemberläsningen:

I september månad lästes följande titlar ut:

  • Christoffer Carlsson – Oktober är den kallaste månaden
  • Sara Ohlsson – Ingen normal står i regnet och sjunger
  • Edgar Allan Poe – Den svarta katten

Det har varit en stor övervikt av facklitterär läsning i september månad och därav har endast tre verk lästs ut, vilket motsvarar cirka 412 sidor. I och med tyngden vad gäller facklitteraturen måste jag ändå säga att jag är oerhört nöjd med 412 sidors läsning och tre utlästa titlar.

Denna månad har jag också läst bra till riktigt älskvärda titlar, jämnt upp är det mellan skräckklassikern Den svarta katten och toppenungdomsboken Ingen normal står i regnet och sjunger. Inom respektive genre är de riktiga älsklingar tycker jag. ♥

Jag hoppas att jag kommer få lite tid att komma ikapp med recenserande och övrigt nöjesbloggande. Men i och med att jag inte vill att bloggen ska bli en stressfaktor, så tar jag oktober som den kommer. Jag måste också vara rättvis mot mig själv.

Jag hoppas nu i oktober på höstkänsla, uppkrupna fina läskvällar hemma i soffan och sängen, kanske en och annan kopp varm te eller en och annan kopp varm choklad i soffan. Katten Reva, som jag också kallar ett levande bokmärke, brukar därtill gärna lägga sig tillrätta och spinna om jag får tid över för läsning eller då jag slår mig ner i soffan. Det ser jag verkligen fram emot!

Tematrio: Långbetitlat

tematrio[1]Lyran skriver denna vecka: ”Berätta om tre böcker med lång titel, bra eller dåliga eller sådana du vill läsa.”

Och här kommer den längsta titeln jag kan hitta i mina bokhyllor, samt två andra långtitlade böcker som jag kom att tycka mycket om:

1. Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog av Jonas Hassen Khemiri. Som ni ser har novellen inte mindre än 18 ord i titeln och jag har nog ingen titel som bräcker detta. Jag kan även se att jag tyckte den var genial, då när jag läste den för över två år sedan.

2. Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. Detta var också en av de romaner jag just då tyckte erhöll en av de längsta titlar jag någonsin hade läst (vad jag minns). Detta var en av böckerna som var en del av min första Bokmässe-skörd någonsin och jag älskade den då.

3. Vi är inte sådana som i slutet får varandra av Katarina Sandberg. Detta är en av årets längsta titlar dessutom. Jag jag inte säga annat än att jag kom att gilla den oerhört mycket.

Jag tror att jag är en av de där som ändå gillar långa titlar. Det finns något frestande med dem och den klingar ofta på ett alldeles speciellt sätt om en bok eller en novell har en lång titel. Jag förväntar mig ofta att den lever upp till sin titel på ett helt annat sätt kanske? Jag vet inte exakt, men misstänker att det är något åt det hållet…

Några citat från ”Het” …

Känslan: ”Det är som om du hittat på-knappen och tryckt in den för evigt och nu går det inte att stänga av mig. / Jag vill ha dig”, sid. 15, Bjärbo.

Konstaterandet: ”Kläderna är i vägen…”, sid. 90, Anderberg Strollo.

Känslan: ”Hon är het. Hon finns. Hon får. […] och hon vill. Nu och alltid.”, sid. 160, Olsson.

Känslan: ”Jag vaknar helt tidigt och kan inte, vill inte, somna om. Jag vill ligga kvar här och tänka på dig, om och om igen.”, sid. 219, Ohlsson.

Sammansmältningen: ”En kort och urskillningslös minut upplever hon ingen skillnad mellan kropp och text, hon och han, skrivande och liv, allt smälter ihop, står i förbindelse…”, sid. 246, Ardelius.

Het

Jag var på stadsbiblioteket här om dagen, närmare bestämt i måndags, och lånade lite böcker. Het  av Åsa Anbderberg Strollo, med flera, var en av böckerna jag bara var tvungen att plocka på mig. Inte minst för att jag velar läsa den ett tag nu, men för att jag också frestades av att den var ny på biblioteket och ännu hyfsat olånad.

”Tio noveller. Tio heta situationer”, meddelar mig baksidan. På Gilla böcker skriver man innan detta citat: ”Tio författare.”, följt av föregående två meningar och avslutar med: ”För unga.”. Och det är precis vad det är!

Författarna till de tio novellerna har valt att vara olikgradigt heta – vissa är sådär mysheta, andra är rodnande heta och några stycken tycker jag nästan är på gränsen till sådär verklighetsabsurt heta … Jag gillar växlingen som också tar upp sexualitet och kåthet som det naturliga det borde få vara! Det är inte bara heteronormen heller i novellerna och det tycker jag är kanonbra! Dock ställer jag mig en fråga (och visst att det här kan spegla ungas liv idag) – men vart är kondomen i vissa noveller till exempel? Den som skyddar både mot oönskade graviditeter och könssjukdomar? Jag tror i princip att den endast nämns i Jägerfelds novell …

Från framsidans pärm till baksidans, är det Lisa Bjärbo, Jenny Jägerfeld, Manne Forssberg, Åsa Anderberg Strollo, Martin Jern, Ingrid Olsson, Jessica Schiefauer, Inti Chavez Perez, Sara Ohlsson och Gunnar Ardelius som bjuder upp till het novell. Fyrtio minuter eller En jävla evighet, Paris surprise, Sexualundervisning, Använd det ofta och flitigt…, M-F:ing Sandra Rydell, Tröjan, Pose, Salt, Min pyttelilla nästanbrorsa och Vattenmelon, är novellernas titlar. Vissa säger oss mer, andra säger oss mindre, vissa kanske till och med luras lite …

Mina absoluta favoriter är Bjärbos, Anderberg Strollos, Olssons, Ohlssons, Chavez Perez – och språkligt och poetiskt vill jag hylla den av Ardelius! Favoriterna är de som är lite mer mysheta och jag skulle vilja säga att de är viktiga och verkliga. Några av de andra novellerna känns mer som fantasier än the real deal, även om det inte är helt sant heller…

Denna samling noveller har fått mig galet nyfiken på Ingrid Olsson i och med att jag klart som what-ever-that-fits älskade hennes språk! Dessutom berördes jag verkligen av den vemodigt förbjudna längtan som den kortaste novellen i hela verket åsyftade…

De här novellerna passar båda kön, och det finns något för alla. Jag tycker den här samlingen noveller är bättre än okej, bättre än bra och hamnar någonstans kring älskar. De pirrar i maggropen och känns mer naturliga än förbjudna, vilket jag tycker är väldigt bra. Kan man bortse från min efterfrågan av kondomen, så är många av novellerna viktiga ur fler aspekter och riktigt, riktigt bra! Ett måsteläs för unga, men faktiskt också äldre än unga då de är läsvärda, någonstans speglar ungdomen och kanske (om inte annat) kan framkalla lite fragment från ens egen ungdom … Läs, läs, läs (det är inte förbjudet)!

Oktoberläsning…

Oktoberläsningen består av följande böcker:

”Du vet var jag finns” – Rachel Cohn
(som lästes i skarven september, oktober)
”Ursäkta att man vill bli lite älskad” – Johanna Thydell
”De vassa tändernas skog” – Carrie Ryan
”Flickan med glasfötter” – Ali Shaw
”Rika flickor” – Silke Scheuermann
”Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag” – Sara Ohlsson
”Jag är kvar hos er” – Peter Pohl
”Pappersväggar” – John Ajvide Lindqvist
”Barnflickan” – Hanna von Corswant
”7 rysare” – Bengt-Åke Cras
”Sju hiskliga historier” – Heddi Böckman
”En mörkrädd pojke” – Justin Evans
”Han tänkte på dem som färger” – Johanna Thydell

Sammanlagt blir oktoberläsning cirka 2880 sidors läsning, då är hundra sidor inte medräknat i Pappersväggar, eftersom jag inte läste sista novellen… Jag förutspår att jag inte kommer läsa lika många sidor i november i och med NaNoWriMo som startar upp idag… Ikväll kommer jag också att lägga upp något i kreativt skrivande-anda. Jag kan avsluta inlägget genom att säga att oktoberläsningens besvikelse är Pohls Jag är kvar hos er, medan Evans En mörkrädd pojke var månadens överraskning!