Toppitopp 2017

Året 2017 är året då jag valde att börja skriva en fysisk läsdagbok för att helt enkelt koppla av, och från, internet på ett nytt plan för att helt enkelt minska ner på måsten och stress. Jag har heller inte haft några direkta läsmål 2017, vilket också har varit väldigt befriande. Jag slängde de flesta måstena ut genom fönstret 2017 och tar med detta in i 2018!

Sammantaget bjöd 2017 på 39 stycken utlästa verk (varav tre omläsningar), samt två pausade verk (som kanske läses ut 2018).

Mina fem favoriter 2017 blir följande fem: 

♥ Norra latin av Sara Bergmark Elfgren

169059_29688528_o_3@5x[1]När jag började läsa den kände jag direkt att jag, trots känslan av att berättelsen börjar med slutet och dess tjocklek, kommer behöva sansa mig så att jag inte läser ut allt i ett svep. Det är en sådan där bok jag kallar lång-karamell – en bok en vill ska räcka, och som en vill njuta av, länge! Jag älskar så mycket med boken att det är svårt att egentligen lyfta bara några specifika saker, men om jag ändå ska försöka så vill jag lyfta: 1. Personbeskrivningen av huvudkaraktärerna, Tamar och Clea, och hur de både känns olika och lite lika (och jag gillar de ärliga första intrycken de får av varandra), 2. Kontrasten mellan verkligheten och magin/det övernaturliga (och hur det sistnämnda kommer lite smygande), och 3. Känslorna som är så närvarande i berättelsen (och hur de påverkar och påverkas)!

♥ Jag lever, tror jag av Christine Lundgren

jag-lever-tror-jagJag började året bra genom att i januari, bland annat, läsa ut den här favoriten! Jag menar, bara början är ju fångande: ”Jag har alltid tänkt att man kommer att få någon förvarning innan hela ens liv går i tusen bitar. (…) Fast, det är klart, jag borde ha anat. Tisdagar är alltid jävliga dagar.” (sid. 5). Och sedan är det, trots att mycket är tungt, grått och vemodigt av sorgen över att ha förlorat någon en älskar och saknar, just språket som är så poetiskt, målande och vackert som hela tiden håller en kvar, för en vidare och som fick mig att bli så förälskad i hela boken!

Stanna av Flora Wiström

stannaYtterligare en bok med ett fångande, poetiskt och vackert språk som fick mig tokförälskad i hela boken! Den börjar så nyförälskat och oskyldigt på något sätt och jag trodde på något vis att det var en ”sådan bok”. Och sedan fick jag en välbehövlig käftsmäll eftersom att det här är ytterligare en bok som behandlar ett tungt, grått och vemodigt ämne, och som ändå känns ärligt, viktigt och behövligt någonstans. Livet är ju inte enkelt och det vet vi ju (egentligen)!

Hemmet av Mats Strandberg

168350_13073958_o_3.pngÅrets skräckis jag hade sett fram så mycket emot visade sig hålla måttet! Ni vet ju kanske hur läskigt det är att ha för höga förväntningar, men detta till trots rodde Strandberg hem det. Han lyckades skapa skräck i miljön ålderdomshem och närmare bestämt demensboende där allt känns så klockrent och noga genomtänkt att jag ryser av både skräck och välbehag. Någonstans mitt i allt är jag glad över att jag inte läste den här när jag jobbade inom äldreomsorgen (utifall de där hjärnspökena hade börjat viska saker i min hjärna). En läsvärd skräckis helt klart!

♥ Monstret och människorna av Mats Strandberg & Sofia Falkenhem

154667_29692839_o_1@5x.pngTredje och sista delen i trilogin om monstret Frank var så läsvärd, och i brist på ett bättre ord även värdig. Det var en fröjd att läsa den även om den såklart är lite otäck och alternativa framtider ter sig möjliga under läsningens gång, men den knyter verkligen ihop historien på ett så fint sätt. Falkenhems bilder är ju så passande dessutom och tillför verkligen känslor och ger liv åt olika skeenden! Jag är ganska tvärsäker på att det här skulle vara en passande högläsningsbok om en har barn i passande åldrar och jag kommer vilja testa denna tes i framtiden!

Mina fem topp-i-topp i år består alltså av tre ungdomsböcker, en skräckroman och en barnbok, alla värda sin plats på listan!

Gott nytt 2018!

Annonser

Toppitopp 2016

För cirka tre år sedan valde jag att börja räkna alla årets lästa verk, alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett eget verk oavsett verkets sidantal. Det har hjälpt mig att finna läslust när det har känts tungt att läsa i perioder.

2016 läste jag 50 verk sammanlagt, och av dessa 50 vill jag nu presentera mina fem favoriter, 2016 års toppitopp:

♥ Anna Ahlunds Du, bara

Jag vet att jag inte ens förmått mig att recensera den här än, men 29699517_o_1den är så oerhört vacker att det nästan gör ont. Den innehåller så mycket vackert, allt från språket, till känslorna, till karaktärerna och relationerna mellan flera av karaktärerna, att det känns nästan övermäktigt att försöka formulera varför den är så tok-älsk-bra som den bara är. Ytterligare en gång lyckas jag dra hem en bok från Bokmässan jag inte har en aning om att jag kommer älska så mycket att det nästan är löjligt, men den här är verkligen en sådan där riktigt bra, läsvärd och vacker känslostorm till ungdomsbok.

♥ Johanna Westers Nattsagor för sömnlösa

1015857Här har vi ytterligare en sådan där little-did-I-know-bok som slår ner som en känslostorm och språkstorm jag inte kunde eller ens ville ducka för när jag väl läste den. Alltså: vilken debut! Som jag själv formulerade det i juni: ”Språket – (♥) – det är så poetiskt, så hypnotiskt och så lekfullt, expressivt, explosivt, vackert och vemodigt. Det väcker känslor, ger bilder (färgsprakande sådana), väcker tankar, får mig att personlogen vilja copy paste:a nästan hela romanen som jag skulle behöva citera något favoritstycke.” Ja, exakt så bra som jag får den att låta är den. I alla fall för mig.

♥ Sara Ohlssons Ingen normal står i regnet och sjunger

ingen-normal-star-i-regnet-och-sjunger-145x2092016 är verkligen ett år fyllt med kärlek till ungdomsromanerna. En annan favorit är Sara Ohlssons höstutgivna pärla. Jag älskade hennes debut Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, men det här är i precis samma klass och summan blir att jag också älskade denna. Än en gång är det språket, de närvarande känslorna och karaktärerna som får allt att kännas sådär verkligt älskvärt att det inte går att undkomma. Och Ohlsson balanserar bra mellan en lagom dos av vardagsallvar och distanserande humor. Och boken får mig att vilja skriva ännu mer listor än vad jag redan gör…

♥ Helena Dahlgrens 100 hemskaste

100_hemskasteBoken som jag kände i hjärtat var långkaramell (en bok att försöka njuta av längre VS att sluka den hel), men jag slukade den fort av bara farten. Helena Dahlgrens 100-lista, fylld med skräcktips, är så härligt ärligt och personligt skriven, men inte utan att också vara litteraturvetenskaplig. Jag har redan utnämnt den här boken att vara min Bibel, en bästa vän, så den bor i älsklingshyllan här hemma, enligt mig, på helt rätt plats. Det är heller inte bara en jättebra bok för skräckälskaren, utan kan läsas av den nyfikna likväl. Utomordentligt bra, tycker jag.

♥ Patrik Lundbergs Gul utanpå

gulHär har vi den bästa bokcirkelduoboken för 2016 och en bok jag är så lycklig över att ha läst. Patrik Lundberg har lyckats vara så där ärlig i sin beskrivning att det verkligen känns. Det känns riktigt, viktigt och jag känner bara att det är en sådan oerhörd tur för mig, och andra läsare, att han valt att skriva om sin resa som adopterad, som student och som fler erfarenheter rikare. Jag tänker att Lundberg likväl hade kunnat strunta i att författa den här boken, men han gjorde ändå det, och vilken tur. Den är ett riktigt guldkorn, en ögonöppnare och ett boktips (liksom övriga böcker i toppitoppen)!

 

Toppitopp noveller 2015

Jag har läst så löjligt många och riktigt bra noveller 2015 att det borde vara en större topp än de tre titlarna jag brukar utse. Dock har jag ändå valt att försöka få ner min topp till tre titlar och sedan vill jag hedersomnämna några författare lite extra vid namn mot slutet (ni petades bort från toppitoppen med så små marginal)!

Toppitopp i novellväg 2015 är:

♥ Emanuel Blumes Koma

Koma_1400-800x1135[1]Blumes novell Koma är så kort, säger så mycket och säger samtidigt inte helt rätt saker för att jag bara ska falla, alldeles handlöst, och jag älskar den förbehållslöst för hur den får mig att känna… Nu har stackars Blume det dock inte alls särskilt lätt att få mig att falla såhär pladask för en av hans noveller igen. Attans!

♥ Stewe Sundins Stalaktit

stalaktit-800x1135[1]En novell som jag läste kort efter Blumes och jag tänkte att jag var svårtflirtad från och med den. Den här novellen höll dock verkligen måttet och jag upplevde verkligen att det är en novell som känns, som väcker olika slags känslor och även Sundin lyckas skriva något så välfungerande för skräckläsaren på så kort om plats.

 

♥ Cia Sigesgårds Nio Månader

nio_manader-211x300Ytterligare en novell i klass med de andra två här ovan. Liksom Blumes novell sägs rätt mängd saker och en annan mängd osagt eller tvetydigt blir avgörande för hur mycket jag sedan gillar den. Den här novellen har en balans mellan vardag/verklighet och mardröm/overklighet som verkligen gör sig bra. Ja, den är skickligt skriven kort och gott.

Det känns lite som att 2015 blev skräcknovellernas år här på bloggen, men det är också inom skräckgenren som jag fallit för berättelserna gång på gång i år.

Det är också därför jag känner ett behov av att hedersomnämna några författare som inte kom med upp på listan, men var så oerhört nära: Sofie Trinh Johanssons, Therese Widenfjord och Lupina Ojala!

Mycket kärlek till samtliga omnämnda författare! ♥

 

Toppitopp 2015

Sedan 2013 har jag valt att räkna alla verk – alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett verk i och med att sidantalen är så varierande ändå, och det gör det både lättare att finna läslusten i perioder, men det gör det också så mycket svårare att kora en årstoppitopp…

I år har jag läst 87 verk och av dessa ska jag nu presentera de fem böcker som är 2015 års toppitopp:

♥ Jessica Schiefauers När hundarna kommer

ba0rttgay4uo2svhbzlvJa, lite visste jag att jag skulle dra med mig årets bästa bok hem från bokmässan i år. Visst hade jag hört mycket om den här titeln, men little did I know trots det. Är det någon bok som jag fallit handlöst för både i aspekt av personbeskrivningar, perspektiv och språk så är det den här. Den har på något sätt allt jag söker och jag kommer att fortsätta att kalla den för vemodig och vacker. Temat i den är så tungt, men ändå så väljer jag att beskriva den på det sättet jag gör.

♥ Kim W. Anderssons Alena

alena-omslagOch vilken serieroman sedan! Ungefär på samma sätt som ovan, och trots mörkt och blodigt tema, så bara föll jag. Jag föll för tecknarstilen, för valet av färgsättning, berättelsen i sig och det oerhört makabert snygga, eller snygga makabra, eller hur jag nu ska kunna beskriva kärleken till denna serieroman. Är Schiefauer årets drottning bland årets lästa verk, så är Kim W. Andersson kung! Jag hade inga som helst problem att utse dessa två verk till årets bästa som ni hör.

♥ Mats Strandbergs Färjan

frjan-strandberg_mats-33226912-frntlPå skräckhimlen skrev Mats Strandberg till sig en stjärna. Jag gillade Färjan väldigt mycket och jag måste säga att den till och med var mer välskriven än vad jag hade vågat hoppas på. Det kändes som om det mesta var noga uträknat och antingen så köper man det noga uträknade (som exempelvis jag gjorde) eller så är man betydligt mer kritisk till det som är lite mer övernaturligt. Jag gillade även här bland annat personbeskrivningarna och är oerhört förvånad över att jag inte störde mig det minsta på att romanen innehåller en hel del karaktärer.

♥ Majgull Axelssons Jag heter inte Miriam

jag_heter_inte_miriam-axelsson_majgull-30364142-1037994729-frntlDet här är kanske årets största överraskning! Det är en av de där romanerna jag kanske inte hade läst om det inte vore för bokcirkeln och jag är så glad över att jag läste den. Oavsett om det finns vissa detaljer i det nutida som jag stör mig på, så är boken så bra, tänkvärd och läsvärd i övrigt och särskilt i kopplingen bakåt i tiden gör att jag verkligen tar boken till hjärtat och vårdar den med omsorg och kärlek. Det här känns lite som den vuxnare varianten av En ö i havet som jag läste som barn och älskade starkt och länge (ja, för jag älskar den fortfarande)!

♥ Marie Lus Legend

legendDet här var en av de svårare titlarna att utse, men det får också bli den sista toppitop-boken med motiveringen att den både lockade till läsning och läslust, samt lockade in mig i dystopiträsket igen! Att överhuvudtaget sugas med i en berättelse och vilja, och kunna, läsa både bok ett, två och tre i serien på kort tid är också ett sätt att mäta hur bra jag ändå tyckte att berättelsen var. Detta var dessutom ett mycket bra bokreaköp 2015, med andra ord!

Ett inlägg med toppitopp-noveller kommer inom kort också!

Toppitopp noveller 2014!

Sedan 2013 då jag för första gången satsade på en Novellix-prenumeration, så fick jag en hel del läsestunder tack vare just detta format – en novell är perfekt att ta med i väskan, i ryggsäcken, i jackfickan (till exempel). I år utökade jag också möjligheterna att läsa böcker med hjälp av en läsplatta (som jag mestadels läst noveller på). Novellfromatet är utmärkt att konsumera till frukost eller till ett bad.

Min topp tre i år är följande noveller:

speciella_omstandigheter-ajvide_lindqvist_john-28097966-3391708934-frntl[1]John Ajvide Lindqvists Speciella omständigheter

Jag gillar den här så mycket speciellt tack vare ramarna. Det är som upplagt för att bli rädd – den är verkligen briljant! Jag älskar när en författare lyckas ta en ytterst vanlig situation, oerhört vanliga människor och lite vanligt övernaturligt ryktande och göra det såhär bra! Vill man bli rädd på mindre än en kväll ska man absolut läsa den här!

alla_vill_bara_ga_hem_RGB-544x768[1]Daniel Sjölins Alla vill bara gå hem

Den här novellen är också så oerhört briljant och en poäng görs på flera plan genom att utgå från det gråa, dassiga i vardagen och göra något mer av det… Jag är dessutom säker på att det finns mycket mer att läsa in än det jag gjort. Jag tror nämligen att det här är ett verk på få sidor som innehåller så mycket mer än vad man först tror! Det här är en novell som med fördel kan läsas samtidigt som någon annan – då har man någon att diskutera den med!

dostojevskij_rgb[1]♥ Fjodor Dostojevskijs En löjlig människas dröm

Den bästa klassikern i år är en novell! Dostojevskij tycker jag nog till och med är än bättre i detta format! Han lyckas göra en väldigt intressant berättelse, skruvad är den till viss del också, men samtidigt görs det poänger och novellen väcker många tankar! Här är en författare jag verkligen förstår har blivit klassikerklassad! Han har så mycket som fortfarande tilltalar!

Nu när det här är andra året i rad jag presenterar en novell-topp. Let’s make it a tradition? Jag läser ju som regel väldigt många noveller per år (även om romanerna är något fler), så det känns för min del mycket rättvist!

Toppitopp 2014!

Sedan 2013 har jag valt att räkna alla verk – alltså varje bokrygg, varje pärm till pärm, som ett verk i och med att sidantalen är så varierande ändå… I år har jag läst 101 verk och av dessa ska jag nu presentera de fem böcker som är min absoluta toppitopp!

2014 toppitopp, lyder som följer:

♥ Julie Otsukas Vi kom över havet

Den här boken42__250x375_vi-kom-over-havet[1] kommer jag nog aldrig att sluta prata gott om. För mig var det här en av de tydligaste aha-läsupplevelserna 2014. Den har så mycket som jag bara rakt av faller för – ett alldeles speciellt berättarperspektiv i vi-form, en poetisk klang och den är så vacker därav trots att den dryper av vemod… Att den dessutom inramas av en historisk sanning – ja, det gör den ju inte mindre läsvärd direkt! Julie Otsukas andra roman är lika läsvärd!

♥ Fruktans Stockholms undergång

Ännu ett verk som visade sig ha de perfektStockholmsUndergång_fruktan_omslag[1]a ingredienserna för mig 2014 var helt klart denna novellantologin. Skräck, noveller och dessutom noveller med något varierande utgångspunkter för varje berättelse… Såklart har jag mina favoriter i denna antologi, men oavsett vad jag tyckte om samtliga och enskilda noveller så måste jag säga att den här antologin i vilket fall är den mest omtyckta antologin någonsin! Jag ångrar inte att jag läste den här antologin – sanna mina ord.

♥ Ellen Hopkins Impulse

Böcker på vers är någo225px-Impulse(hopkins)[1]t som visat sig fungera bra för mig, kanske särskilt på engelska? Här har vi ett verk som känns oväntat välkomponerat utan att det känns som annat än skrivet på direkt känsla och det känns som om vers bara passar boken (och Hopkins) som handen i handsken! Det här är den starkaste boken på verk jag läst hittills och den känns delvis som Vi kom över havet, då den behandlar ett tungt ämne, på ett poetiskt vis, vilket någonstans gör den oväntat vacker…

♥ Katarina Sandbergs Vi är inte sådana som i slutet får varandra

Alltså: Jag gillade deatn1024_vi-ar-inte-sadana[1]n här boken jättemycket som jag dessutom läste som bok nummer två i januari, 2014. Jag gillade språket, jag gillade huvudpersonen som kändes levande och än en gång i år är jag chockad över åldern på författaren (och såklart avundsjuk!). Sandberg är född -92 och har lyckats författa den här pärlan till ungdomsroman! För mig var slutet dessutom passande – öppna slut eller tolkningsbara slut – bring it, bara (hör bokåret 2015 det?)!

♥ Fredrik Backmans En man som heter Ove

Jag måste ändå ta m9789175031743_200[1]ed Backmans En man som heter Ove (fastän det finns böcker som skulle förtjäna att vara med i 2014 års toppitopp). Det här var årets största överraskning och den bok jag väl ändå måste ta med i min toppitopp i och med att jag verkligen håller med om att det är ett verk som passar de flesta på ett helt annat sätt än vad många böcker är. Jag har skrattat, gråtit och känt en hel del till den här boken. Och jag har dessutom gett bort den i födelsedagspresent två gånger 2014, och tro mig, det kan kanske hända även 2015…

En bonus med min toppitopp noveller 2014, kommer också att komma upp under dagen!

Ä som i Älsklingar

wpid-img_20140831_154350.jpgNäst sista bokstaven i bokalfabetet består av Ä som i älsklingar. Jag är ganska glad att jag nu för tiden har bättre koll på vilka böcker som är favoriter och älsklingar, då jag har upplevt att det är svårt att hålla reda på de där älsklingarna när de börjar drunkna i år och antal av samma slags känslomässiga förälskelser. Så nu kan jag ju änterligen ändå hävda att jag har älsklingar per år, och kanske, kanske, kan jag också snart börja lista absoluta favoriter med det material jag börjar samla på mig bara här på bloggen. Man kan hitta dessa om man söker på ordet ”toppitopp” och i år kan jag meddela att första halvåret resulterat i några klara stjärnor som aspirerar till att bli de där absoluta favoriterna (sammanställda i den ordning jag återfann dem som femmor på Goodreads):