D som i Dystopi

imageDet finns oerhört många genrer att tycka om har jag lärt mig under åren. Vissa genrer gillar jag bara att läsa i perioder, men hittills är dystopin, en genre på D, ändå en genre som jag inte har tröttnat på och en genre jag är mycket fascinerad av. Och man kan ju på ett sätt undra varför när det ju handlar om negativa samhällsvisioner…

Men det är något visst med dystopier och något som jag verkligen gillar med dem. Jag tror att det handlar mycket om att dystopierna presenterar världar jag inte skulle vilja leva i, av olika anledningar. Och för min del handlar känslorna som kommer ur dystopierna om att jag faktiskt försöker leva mig in lite i hur dessa världar ser ut, och jag analyserar och reflekterar över vad som är så hemskt med dem med vårt nutidsperspektiv. Vårt samhälle är långt ifrån perfekt, men jag tror dystopierna lär oss att uppskatta, att kämpa i våra nutida samhällen för rättigheter och skyldigheter för att motverka ett försämrat samhälle och förstärka det som är bra idag.

divergent-forsta-boken-i-divergent-trilogin_150[1]Jag tror att dystopier är bra för perspektivtagande. Jag lär mig att försöka delvis bortse från mitt egna samtidsperspektiv, till exempel för att gå in i en värld där kärleken anses vara en sjukdom (Olivers Delirium) eller för att kliva in i världar med falanger och uppstyrda livssituationer (som i Collins Hunger Games eller i Roths Divergent). Och någonstans måste jag kunna bortse från mitt samhälle för att försöka acceptera deras… Och jag måste samtidigt kunna relatera till viss del till det jag har och vet för att se varför jag inte är intresserad av samhällsvisionen som framställs i dystopierna jag läser.

Den-Nya-Människan-av-Boel-Bermann-2D-663x1024[1]Dystopitips mottages tacksamt. Jag kan varmt rekommendera Boel Bermanns Den nya människan till exempel. Och just Bermanns dystopi är sådana dystopier som skrämmer mig kanske mest. Bermann har nämligen lyckats leverera en extra läskig roman på så sätt att den presenterar en samhällsvision som är till viss del slumpmässig – och hur skulle man kunna motverka en sådan. Av exakt samma anledning är jag just livrädd för de flesta zombie-dystopier (exempelvis Carrie Ryans De vassa tänderna-serie)!

Annonser

3 thoughts on “D som i Dystopi

  1. Monir skriver:

    Tycker att dystopier är fantastiskt fantasieggande med sina otaligt många metaforer. Inte ovanligt att hela berättelsen blir en liknelse som säger något om människan eller samhället.
    Skål,
    ~Monir

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s