Röta

O_dinsbar2Rotcmyk_11914Numer är även Siri Pettersens Röta utläst och jag har med avsikt lite väntat med att skriva recensionen för att få andas lite, få tänka och få känna.

Röta är andra delen i Korpringarna-trilogin av Pettersen och jag följer främst Hirka, men även Rime också i den här romanen. Och liksom förra gången väcker romanen en del frågor, men den ger också en del svar.

Det händer på ett sätt mer i den här romanen mot vad jag kanske först hade tänkt mig. Den känslan får jag kanske delvis också då det är en hel del saker som vänds upp och ner med den här romanen. Mycket både Hirka och Rime tagit för sant och som jag själv som läsare därmed sett som sant, visar sig kanske erhålla en större komplexitet än vad som väntats. Det är mycket som ställs på kant och sätts på prov. En sak är till exempel synen på ”de blinda”.

Hirkas gamla miljö ersätts av något helt annat när hon tvingats resa. Hennes vackra, levande skogar med otaliga växter och en större relation mellan människa och natur, ersätts av den vardagen vi känner till. Hirka har rest till vår nutid och i vår värld slås Hirka av allt som är döende. Växterna i vår värld är inte alls lika levande och mår inte alls lika bra. Städerna är fyllda med onaturligheter som människan släpper ut och även maten vi äter innehåller onaturligheter. Hirka uppfattar också all stress som onaturlig och inte alls särskilt bra för människan… Jag slås av vilken fruktansvärd värld vi måste leva i, och jag hade nästan önskat att jag skulle kunna uppleva den värld Hirka kan jämföra vår värld med!

Hirka försöker överleva i den värld hon kommit till. Språket är inte detsamma som där hon kommer ifrån, saker är inte alls som hon är van vid och hon antas vara en av vår tids flyktingar. Inte minst då hon saknar personnummer och annat som vår tid avkräver oss. Hirka har i alla fall Kuro med sig, sin korp, men han mår inte alls bra i den här världen och Hirka fruktar att han är döende. Hirka kan inte heller sluta sakna Rime, men hon försöker att inte tänka på det för mycket då det smärtar.

Det dröjer inte lång tid innan saker och ting börjar ta fart i romanen. Hirka inser plötsligt att hon kanske är förföljd, men av vem och varför? Strax efter denna upptäckt sätts den lilla trygghet Hirka byggt upp i svaj och motvilligt sätts saker i rullning som påverkar Hirkas närmsta framtid i vår värld… Hon måste skapa sig en uppfattning om saker och tings tillstånd och hon måste även försöka räkna ut vem som är hennes verkliga fiender och verkliga vänner.

Rime saknar Hirka något oerhört på sitt håll. Han ställs också inför en nära framtid där mycket sätts på prov. Rådet och folket vill gärna att Rime hittar en kvinna att ha vid sin sida. Problemet är ju bara att den han egentligen vill ha vid sin sida inte längre finns i hans värld… Också Rime ställs inför den svåra uppgiften att försöka räkna ut vilka som är hans fiender och vilka som är hans vänner.

Jag tycker att det finns en viss svårighet i att diskutera alla delar som efterföljer den första i en serie eller en trilogi. Detta för att jag inte vill säga för mycket ifall någon inte läst boken ännu… Men jag hoppas att jag landat i en någorlunda balans. Jag gillar verkligen serien och misstänker att jag kommer klicka hem tredje och sista delen i sommar någon gång.


Röta
Författare: Siri Pettersen
Förlag: B. Wahlström (2015)
ISBN: 9789132166198
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris


One thought on “Röta

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s